Dagens studiemedelssystem är behäftat med en rad
systemfel. Det måste vara en självklarhet att kunskap och
kompetens uppmuntras bl.a. genom ett rimligt skattesystem
och ett ekonomiskt överblickbart studiemedelssystem.
Ett modernt studiestödssystem skall kunna fungera i livets olika skeden
och för människor i olika situationer. Det ska vara långsiktigt i dubbel
bemärkelse. Det skall både vara långsiktigt hållbart utan ständiga föränd-
ringar av spelreglerna och medverka till att lösa de långsiktiga problemen i
svensk kompetensutveckling.
Studiestödssystemet måste omgående reformeras. Vi förordar att fri-
beloppen avskaffas så att ingen student bestraffas ekonomiskt om hon eller
han vill och kan jobba extra vid sidan av studierna. Eget arbete bör tvärtom
uppmuntras. Vi vill vidare införa avdragsgilla räntor som sänker den årliga
skattebördan.
Vi förordar att rätten till generell avskrivning av studieskulder vid fyllda
65 år avskaffas. Ändring av reglerna för generell avskrivning avser enbart
nya lån, inte redan tagna. Grundprincipen bör vara att alla lån alltid betalas
tillbaka, men med två centrala undantag.
Det ena gäller dödsfall. Det är rimligt att staten som kreditgivare står för
kreditrisken om låntagaren dör och därmed aldrig får de inkomster som
utbildningen skulle leda till. Det andra gäller situationer där låntagarens liv
av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Det är inte unikt att människor
misslyckas ordentligt och för mycket lång tid - ibland för hela livet - saknar
betalningsförmåga. I dessa båda fall bör staten ta kreditrisken.
Studier utomlands skall uppmuntras. Ett reformerat studiemedelssystem
skall vara anpassat efter studenternas behov och efterfrågan av utbildning.
Konkret innebär detta att samma principer skall gälla för lån avsedda för
studier i Sverige som i annat land. Vi förordar att samma återbetalningsregler
skall gälla om den enskilde individen efter fullföljda studier får arbete
utomlands eller i Sverige.
Utgiftsområde 15
Vi anser att anslagen A 4 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk, respektive A 5 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål, skall få en resursförstärkning på 1 000 000 kronor
respektive 1 500 000 kronor.
Motiven till detta är gällande anslag A 4 att vi vill utvidga antalet individer
som kan beröras av teckenspråksutbildning att omfatta även andra närstående
släktingar. När det gäller anslag A 5 har antalet läshandikappade högskole-
studerande ökat kraftigt de senaste åren. Mellan åren 1996/97 och 1997/98
ökade antalet med 46 procent och mellan läsåren 1994/95 och 1995/96 med
21 procent.
Besparingen på vuxenstudiestödet är en direkt konsekvens av att vi räknar
med färre platser inom det s.k. kunskapslyftet. De elever som redan påbörjat
sina studier inom kunskapslyftets ramar måste få rimliga förutsättningar att
fullfölja desamma. Vi anslår medel för 102 500 studieplatser inom ramen för
kunskapslyftet under 1999 vilket innebär en besparing på
1 239 603 000 kronor under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
I våra förslag ingår bl a en utfasning av antalet studerande vid s.k. NT-
platser med särskilda studiefinansieringsförmåner, en ökning av antalet
platser inom den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen samt färre
studerande inom ramen för regeringens s.k. kunskapslyft.
Vårt budgetförslag på utgiftsområde 15 jämfört med regeringens framgår
av nedanstående tabell.
Förslag i sammandrag (tusen kronor)
1999
förändring
2000
förändring
2001
förändring
Summa
22 447 075
-1 462 103
23 471 000
- 2 834 899
25 353 000
-3 332 653
A 3
Vuxenstudiestöd m.m.
9 690 878
-1 239 603
10 408 378
- 2 712 399
10 882 442
-3 285 153
A 4
Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid
viss föräldrautbildning i
teckenspråk
65 718
1 000
66 835
1 000
68 171
1 000
A 5
Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
23 534
1 500
23 934
1 500
24 412
1 500
A 7
Särskilt vuxenstudiestöd till
Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar
539 197
-225 000
412 936
-125 000
237 002
- 50 000
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Studiestöd anslag A 3
Vuxenstudiestöd m.m. anvisa 8 451 275 000 kronor för 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Studiestöd anslag A 4
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk, anvisa 66 718 000 kr för 1999 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Studiestöd anslag A 5
Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anvisa 25 034 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Studiestöd anslag A 7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar, anvisa 314 197 000 kr för 1999 i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Stockholm den 28 oktober 1998
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m)
Tomas Högström (m)
Per Bill (m)
Anders Sjölund (m)
Anita Sidén (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Sten Tolgfors (m)