Enligt de äldsta kända källorna har romer varit bosatta i
Sverige redan under 1500-talet. Alltsedan dess har romer
funnits i Sverige, vilket också framgår av att det fortlöpande
utfärdades dekret och lagar i syfte att förvisa eller
tvångsassimilera romer. I dag bedöms antalet romer i
Sverige till ca 15 000-20 000 personer.
Romerna har ett eget språk, romani chip, en egen kultur och egna
traditioner som skiljer sig från majoritetsbefolkningens. Den romska be-
folkningen är inte homogen utan består av olika grupper. Förutom de
språkliga variationerna finns skillnader och variationer mellan de olika
grupperna när det gäller traditioner och kultur.
I Minoritetsspråkskommitténs betänkande föreslås romani chip som
minoritetsspråk och romer till en nationell minoritet i Sverige. Romers
situation i Sverige har även uppmärksammats från flera olika håll under
senare år. 1997 presenterade en arbetsgrupp under Inrikesdepartementet en
skrift "Romer i Sverige - tillsammans i förändring", där bl.a. behandlades
skolsituationen för romska elever. Därefter har regeringen uppdragit åt Skol-
verket att undersöka hur skolsituationen kan förbättras för romska elever.
En stor grupp av romer har finska som modersmål. Många av dem har
aldrig slutfört sina grundskolestudier och först efter möjligheterna som
kunskapslyftet gett dem har de återupptagit sin studier på grundsskolenivån.
Romerna har insett studiernas betydelse för såväl sin egen utveckling som
hela gruppens framtid. Många av dessa vuxna elever studerar vid de finsk-
språkiga folkhögskolor som finns i Sverige. En av skolorna, Axevallas
folkhögskola, Stockholms filial, har 20 heltidsstuderande finskspråkiga
romer och ungefär lika många står i kö för att påbörja sin utbildning. Skolan
har haft kurser för finska romer i några år, men ändå kan man inte tala om en
kontinuerlig verksamhet, eftersom kursfinansiering måste lösas för varje kurs
för sig.
I början av höstterminen har skolan fått besked att ARUF i Stockholm inte
kommer att köpa någon kurs av dem för år 1999. Skolan har kunnat erbjuda
teoretiska kurser med bl.a. samhällsinriktning men det behövs även kurser
som leder till ett yrke. Många av de studerande är intresserade av yrken inom
tjänstesektorn.
Det är viktigt att de vuxna romerna får möjlighet till utbildning när
intresset för detta har vuxit inom gruppen, men det största problemet för
många är studiefinansiering. Många har stora familjer och lever på social-
bidrag. Ofta finns det problem med missbruk och kriminalitet och många är
inte vana vid studier och den regelbundenhet i livet som heltidsutbildning
innebär, men viljan finns. Det är dessutom viktigt för romska barn att ha
positiva förebilder i sina föräldrar som inser hur viktigt det är att studera
för
att få ett riktigt yrke och anställning. Det stärker både gruppens och
individens självkänsla när man vet att en utbildning leder till arbete.
Alla invånare i Sverige har rätt till grundskolekompetens och numera talar
man om att alla skall ha rätt till minst 3-årig gymnasieutbildning. Många
romer har problem med att finansiera sina studier. Eftersom många har haft
mycket låga inkomster ger de möjligheter till studiestöd för vuxenstudier
som inte ger tillräckligt ekonomiskt stöd. De flesta romer måste finansiera
sina grundskolestudier med studielån, vilket betyder att när de är klara med
sin utbildning har de lånat minst 45 000 kronor; ett flertal måste låna ännu
mer innan de är klara med sin grundskolekompentens. I den kommande
reformeringen av studiestöden som regeringen annonserat är det därför
viktigt att denna fråga beaktas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundskoleutbildning för vuxna finskspråkiga
romanielever och om studiefinansiering.