Sommaren 1998 blev besvärlig för många studenter på
högskola och universitet.
Det rådande arbetsmarknadsläget gjorde det svårt för studenterna att er-
hålla sommarjobb för sin försörjning.
Ett alternativ till sommarjobb, för att få fortsatt studiemedel även under
sommaren, har varit att deltaga i de sommarkurser som erbjudits på vissa ut-
bildningsanstalter. Utbudet har dock varit tämligen begränsat och ofta i form
av extra kurser exempelvis i språk. En utveckling på detta område behöver
ske så att kurser som ingår i den reguljära utbildningen kan ges, för att den
totala studietiden ska kunna förkortas.
Tidigare har studenter som inte fått arbete under sommaren kunnat få er-
sättning från a-kassan förutsatt att de varit inne i a-kassesystemet. Detta har
varit fallet för många äldre studenter.
En ny tolkning av lagtexten som omgärdar reglerna för a-kassa bidrog
sommaren 1998 till att många studenter som inte lyckades få ett sommarjobb
istället var hänvisade till socialbidrag. Tidigare tolkades innebörden i orden
"avslutad utbildning" som slutförd termin, nu är lagtexten skärpt med ett
extra "avslutad" vilket innebär att ordet ska tolkas som examen. Den nya
tolkningen av lagen gäller även dem som studerar på komvux, en grupp som
ofta har tung försörjningsbörda.
Studierna räknas inte längre som överhoppningsbar tid. Det får till följd att
den som arbetat före studierna, t ex under föregående ferier, inte har rätt
till
a-kassa eftersom han eller hon inte varit arbetslös de senaste 52 veckorna.
Den som däremot varit "arbetslös" och stämplat någon gång under de senaste
52 veckorna, t ex föregående ferie, får a-kassa även nu. Detta ger naturligtvis
fel signaler och det är mycket olyckligt att hänvisa studerande till social-
bidrag.
De nya reglerna gällde inte för dem som hade utbildningsbidrag.
Den massiva kritiken från studerande och deras organisationer fick re-
geringen att backa och inrätta "ersättning i aktiva åtgärder för vissa
studenter". De studenter som här avsågs skulle haft sammanhängande hel-
tidsarbete under minst 5 månader före studierna och arbetat så att de
uppfyller arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Dessa skulle erbjudas
aktivitet i form av utbildning eller praktik. Satsningen var till sin
konstruktion komplicerad och fick i praktiken inget egentligt genomslag.
Att människor satsar på kompetenshöjning genom studier är positivt, såväl
för svenskt näringsliv som för den enskilde. Det är mycket olyckligt när sig-
naler sänds ut som inte är förenliga med ambitionen att höja utbildningsnivån
i landet. För att skapa trygghet i studiesituationen är det av största vikt att
ha
ett stabilt regelverk som inte missgynnar utbildning och kompetenshöjning.
Tydlig inriktning för hur studenter ska lösa sin sommarförsörjning i avsak-
nad av jobb, bör av regeringen anges i god tid före sommaruppehållet 1999.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att få till stånd ett regelverk som inte
missgynnar utbildning och kompetenshöjning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
regelverket att studerande kan klara sin försörjning under sommaren utan att
behöva begära socialbidrag.