Sommaren 1998 blev besvärlig för många studenter på högskola och universitet.
Det rådande arbetsmarknadsläget gjorde det svårt för studenterna att er- hålla sommarjobb för sin försörjning.
Ett alternativ till sommarjobb, för att få fortsatt studiemedel även under sommaren, har varit att deltaga i de sommarkurser som erbjudits på vissa ut- bildningsanstalter. Utbudet har dock varit tämligen begränsat och ofta i form av extra kurser exempelvis i språk. En utveckling på detta område behöver ske så att kurser som ingår i den reguljära utbildningen kan ges, för att den totala studietiden ska kunna förkortas.
Tidigare har studenter som inte fått arbete under sommaren kunnat få er- sättning från a-kassan förutsatt att de varit inne i a-kassesystemet. Detta har varit fallet för många äldre studenter.
En ny tolkning av lagtexten som omgärdar reglerna för a-kassa bidrog sommaren 1998 till att många studenter som inte lyckades få ett sommarjobb istället var hänvisade till socialbidrag. Tidigare tolkades innebörden i orden "avslutad utbildning" som slutförd termin, nu är lagtexten skärpt med ett extra "avslutad" vilket innebär att ordet ska tolkas som examen. Den nya tolkningen av lagen gäller även dem som studerar på komvux, en grupp som ofta har tung försörjningsbörda.
Studierna räknas inte längre som överhoppningsbar tid. Det får till följd att den som arbetat före studierna, t ex under föregående ferier, inte har rätt till a-kassa eftersom han eller hon inte varit arbetslös de senaste 52 veckorna. Den som däremot varit "arbetslös" och stämplat någon gång under de senaste 52 veckorna, t ex föregående ferie, får a-kassa även nu. Detta ger naturligtvis fel signaler och det är mycket olyckligt att hänvisa studerande till social- bidrag.
De nya reglerna gällde inte för dem som hade utbildningsbidrag.
Den massiva kritiken från studerande och deras organisationer fick re- geringen att backa och inrätta "ersättning i aktiva åtgärder för vissa studenter". De studenter som här avsågs skulle haft sammanhängande hel- tidsarbete under minst 5 månader före studierna och arbetat så att de uppfyller arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Dessa skulle erbjudas aktivitet i form av utbildning eller praktik. Satsningen var till sin konstruktion komplicerad och fick i praktiken inget egentligt genomslag.
Att människor satsar på kompetenshöjning genom studier är positivt, såväl för svenskt näringsliv som för den enskilde. Det är mycket olyckligt när sig- naler sänds ut som inte är förenliga med ambitionen att höja utbildningsnivån i landet. För att skapa trygghet i studiesituationen är det av största vikt att ha ett stabilt regelverk som inte missgynnar utbildning och kompetenshöjning. Tydlig inriktning för hur studenter ska lösa sin sommarförsörjning i avsak- nad av jobb, bör av regeringen anges i god tid före sommaruppehållet 1999.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att få till stånd ett regelverk som inte missgynnar utbildning och kompetenshöjning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av regelverket att studerande kan klara sin försörjning under sommaren utan att behöva begära socialbidrag.
Stockholm den 28 oktober 1998
Maria Larsson (kd) Gunilla Tjernberg (kd)