Motion till riksdagen
1998/99:Ub715
av Maud Björnemalm m.fl. (s)

Studiestödet


Rätten till utbildning och fortsatt lärande är en viktig fråga
inför framtiden. En väl utbyggd och fungerande
vuxenutbildning ser vi som en viktig del och förutsättning
för framtida sysselsättning och tillväxt. Kunskapslyftet är en
av de största satsningarna på vuxenutbildning som någonsin
genomförts i vårt land. Varje år kommer många som tidigare
inte fått utbildning att få tillfälle att studera och skaffa sig
kompetens för arbetsmarknaden.
Ökade kunskapskrav i arbetslivet ställer allt större krav på individens
kompetens. Detta tydliggörs inte minst av att arbetslösheten är genomgående
högre bland lågutbildade än bland högutbildade samt att långtidsarbetslösa i
stor utsträckning är personer med bristande formell utbildning. För att
förhindra långvarig utslagning från arbetsmarknaden är det därför angeläget
med kompetensförstärkningar bland dem med den lägsta utbildningsnivån.
För att prioritera kompetensutveckling för arbetslösa vuxna utan grund-
skoleutbildning eller utbildning motsvarande treårig gymnasiekompetens
krävs att de hinder, framför allt ekonomiska, som den enskilde upplever
undanröjs. Särskild utbildningsbidrag skall knyta an till de stödformer som
finns inom arbetsmarknadspolitikens område.
Enligt uppgifter finns det fortfarande en del hinder kvar för de som vill
studera. En del arbetssökande är för sitt uppehälle helt eller delvis beroende
av socialbidrag. Det finns sökande som står helt utanför arbetslöshets-
ersättning och det finns de som har låg a-kassa. När dessa erbjuds arbets-
marknadspolitiska åtgärder kan socialhjälp utgå som utfyllnad och också till
eventuella merkostnader. När en handlingsplan ska upprättas och det visar
sig att utbildning via kunskapslyftet och eventuellt särskilt utbildningsbidrag
är för personen den bästa kompetenshöjningen visar det sig att det finns
ekonomiska problem. Socialbidrag eller eventuell utfyllnad av socialbidrag
beviljas inte  med motivering att denna utbildningsform inte är arbets-
marknadspolitisk åtgärd.
Vi anser att kunskapslyftet har ett arbetsmarknadspolitiskt syfte. Den
högre kunskapsnivån, både teoretiskt och yrkesmässigt, som utbildningarna
ger är viktiga för att de arbetssökande bättre ska kunna passa in både på
nuvarande och framtida arbetsmarknad.
Att man redan för grundläggande utbildning ska vara tvungen att söka
studiemedel blir för de flesta i den situationen både orimligt och otänkbart.
Högskolestudier är sannolikt inte målet för de flesta av dessa elever men en
höjning av den allmänna kunskapsnivån förbättrar deras möjlighet att få ett
arbete. Men på grund av dessa hinder tar utbildningsplaneringen här slut för
dem som i någon form är beroende av socialhjälp. En följd av nu gällande
regler gör att de människor som bäst behöver reguljär utbildning ställs utan-
för. Vi anser att studiestödet bör reformeras så att det ökar förutsättningarna
för denna grupp att studera inom kunskapslyftets ram.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reformering av studiestödet.

Stockholm den 22 oktober 1998
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Helena Frisk (s)