Sammanfattning
Vänsterpartiet lägger med anledning av budgetpropositionen inga yrkanden då det gäller forskningspolitiken, utan avvaktar Forskning 2000:s betänkande i november. Vår enda hemställanspunkt under rubriken forskning gäller forskarutbildningen. Vi föreslår att en utredning tillsätts, med uppdrag att se över de forskarstuderandes totala arbetssituation och de konsekvenser de av riksdagen beslutade förändringarna, då det gäller antagningen till forskarutbildningen fått under våren 1999. Vi pekar också på bristen på konkreta förslag då det gäller doktorandernas möjligheter till inflytande över den egna arbetssituationen.
Inledning
Svensk forskning är både omfattande och överlag av hög kvalitet. Den hävdar sig också bra internationellt. Sverige hör till de länder som i relation till BNP satsar mest på FoU. Detta beror framför allt på insatserna inom försvarsforskningen och på näringslivets stora satsningar på utvecklingsarbete. Vem som har ansvaret för prioriteringar inom forskningen och för den omvärldsanalys som dessa grundas på, är en konsekvens av grundläggande betydelse för forskningspolitiken. Den nu pågående utredningen, Forskning 2000, kommer i sitt betänkande 6 november i år att lämna förslag då det gäller utformningen av forskningsorganisationen, ansvarsfördelningen mellan olika organ och den övergripande, långsiktiga inriktningen av de statliga forskningsinsatserna i sitt betänkande den 1 november i år. Vänsterpartiet väljer därför att i nuläget inte lägga några konkreta yrkanden utan avvaktar utredningens förslag och resultatet av remissomgången.
För Vänsterpartiet är det dock viktigt att värna om den fria forskarstyrda forskningen. Vi anser att grundforskningen, när det finansiella läget tillåter, måste ges ökade resurser, om vi skall kunna hävda oss som kunskapsnation.
Några svagheter i det svenska forskningssystemet
Även om vi väntar med att definitivt ta ställning tills dess forskningsutredningen presenterat sitt förslag, vill vi ändå peka på några svagheter som finns i det svenska forskningssystemet.
- Balansen mellan grundforskningen och den tillämpade forskningen har rubbats till grundforskningens nackdel. Vi anser att utan en gedigen grundforskning riskerar även den tillämpade forskningen att försvagas. - - Förhållandet mellan olika forskningsområden är snarare en produkt av historien än ett medvetet ändamålsenligt och effektivt val. - - Rollfördelningen mellan forskningssystemets olika aktörer är otydlig och organisationen för forskningsfinansiering är splittrad. - - Den geografiska rörligheten bland forskarna är låg och detta bidrar till bristen på förnyelse. Likaså är rörligheten mellan den akademiska undervisningen och industrin låg. - - Forskningen är till sin natur internationell. Forskningens bredd och kompetensen inom hela forskningsområdet är en viktig förutsättning för att vi i Sverige skall kunna tillgodogöra oss forskningsresultat från andra länder, men den har också betydelse för den så viktiga kopplingen mellan grundutbildning och forskning. Problemet i dag är att många forskningsmiljöer egentligen är för små för att kunna erbjuda relevanta former för forskningen. - - Om andelen externfinansierad forskning blir för stor försvåras över- blickbarheten. Särskilt kraven på motfinansiering medför ofta problem för universiteten och högskolorna. Principen om full kostnadstäckning måste tillämpas konsekvent. - Externa finansiärer måste ta det fulla ekonomiska ansvaret för den verksamhet de stöder. Anslagen till universiteten och högskolorna får inte användas till att subventionera dessa.
- Särskilt den humanistiska forskningen har en tendens till isolering och skulle verkligen gynnas av en ökad internationalisering. - - Samhällsvetenskaperna har ibland bristande kontakter med andra forskningsområden. T.ex. saknas beteendevetenskaplig forskning om informationstekniken och dess effekter på bl.a. inlärning. En forskningsorganisation, där basen är förankrad i respektive ämnesdisciplin, men där forskningen organiseras tvärvetenskapligt inom bredare problemområden bör stimuleras på olika sätt. - - Externa finansiärer har fått ett mycket stort inflytande över forskningens omfattning, inriktning och genomförande. Universitetens och högskolornas ansvar måste därför förtydligas. I detta ingår också universitetens skyldighet att inte överlåta frågor om forskarutbildningens innehåll till utomstående intressenter. - - Det finns för få postdoktorala tjänster. Fler sådana måste skapas så att unga forskare har möjlighet att stanna kvar några år inom högskolan efter disputationen. - - En viktig förutsättning för kvaliteten i forskningen är jämställdheten. Jämställdhet är en fråga om makt och inflytande. Kvinnor måste få lika stort inflytande som män då det gäller val av bl.a. forskningsinriktning. - Forskarutbildningen
Forskarutbildning bedrivs vid samtliga universitet och högskolor, som har fasta forskningsresurser. Vid en studie av förhållandena inom forskarutbildningen (Högskoleboken 95/96) framgick att 2 500 personer antogs till utbildningen. Av dessa var 38 % kvinnor. De flesta kvinnor fanns inom området medicin. Av de aktiva doktoranderna hade endast en tredjedel doktorandtjänst. Stora grupper av doktorander bedrev forskarutbildning samtidigt som de förvärvsarbetade eller med hjälp av studiemedel. När riksdagen fattade beslut om en reformerad forskarutbildning välkomnade Vänsterpartiet utökningen av antalet doktorandtjänster. Vi anser att målet på sikt bör vara att alla som börjar forskarutbildningen skall erbjudas anställning som doktorand. Doktorandtjänster är den bästa formen för studiefinansiering, eftersom de är pensionsgrundande och ger de sociala förmåner som normalt gäller för ett anställningsförhållande. Vänsterpartiet stödde också regeringens förslag att en doktorandtjänst till minst 80 % skall fyllas av egna studier. Vidare delade vi uppfattningen att den individuella studieplanen skall formuleras gemensamt av doktorand och handledare. Rätt använd är den ett utmärkt planerings-, uppföljnings- och utvärderingsinstrument.
Vi var däremot mycket kritiska till de "ekonomiska spärrar" som infördes vid antagning till forskarutbildningen. Vi anser att dessa innebär ett stort avsteg från regeringens tidigare uttalande om en mer fri dimensionering. Möjligheterna att finansiera forskarstudier med studiemedel minskar därmed och det blir inte längre möjligt att bedriva forskarstudier på mindre än halvtid. Vi befarar att antalet registrerade forskarstuderande därigenom kommer att halveras särskilt på institutioner inom humanistisk fakultet. På grund av för få forskarstuderande blir det då svårt att anordna kurser och seminarier. Risken att det uppstår ett antal "skuggdoktorander", dvs. personer som går forskarutbildningen utan att vara antagna bedömer vi också som stor. Vi föreslår att en utredning tillsätts med uppdrag att se över de forskarstuderandes totala arbetssituation och de konsekvenser de av riksdagen beslutade förändringarna fått under våren 1999 då det gäller antagningen till forskarutbildningen. Utredningen bör omfatta frågor som rör doktorandernas inflytande över den egna arbetssituationen, relationen mellan handledare och forskarstuderande, forskningsmiljöer, möjligheten att över- klaga tillsättningsärenden, den postdoktorala situationen och jämställdheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de forskarstuderandes totala arbetssituation och de konsekvenser de av riksdagen beslutade förändringarna fått under våren 1999, då det gäller antagningen till forskarutbildningen.
Stockholm den 26 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Stig Eriksson (v) Owe Hellberg (v) Berit Jóhannesson (v) Tanja Linderborg (v) Maggi Mikaelsson (v) Britt-Marie Danestig (v)