Tillgång på utbildad personal är en förutsättning för att kunna erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård på lika villkor enligt hälso- och sjukvårdslagen. En grupp som det varit brist på i flera decennier är läkare. En tillfällig förbättring har skett de senaste åren, särskilt i storstadsområdena samtidigt som Norrlandslandstingen saknat omkring 200 specialistkompetenta läkare. Situationen håller nu snabbt på att försämras och dagligen kommer rapporter om svårigheter att rekrytera läkare vilket leder till inställda operationer och läkarbesök. Landstinget Västernorrland utannonserade till exempel nyligen 15 nya allmänläkartjänster för att göra primärvården ännu bättre. Vid ansökningstidens utgång hade man fått två sökande till tjänsterna.
På grund av ålderssammansättningen i läkarkåren kommer pensionering- arna att öka kraftigt de närmaste åren samtidigt som fler tjänster inrättas för att särskilt förstärka primärvården. Enligt tidigare beräkningar kommer åren runt 2010 omkring 1 100 läkare per år att gå i pension. Det skall jämföras med nuvarande examination av 650-700 nya läkare per år. Det nya som gör situationen allvarligare är att många läkare planerar att gå i pension tidigare än vid 65 års ålder, vilket visar sig i undersökningar som flera läkar- föreningar runt om i landet gjort. Vid en enkät till läkarna i norra sjuk- vårdsregionen visade det sig att 4 av 10 läkare som i dag är 53 år eller äldre planerar att gå i pension före 65 år och en majoritet av dessa tänker pen- sionera sig minst 4 eller 5 år före ordinarie pensionsålder. Detta innebär att de ökade läkarpensioneringarna kommer motsvarande antal år tidigare och understryker behovet av en snabb utbyggnad av läkarutbildningen för att undvika en akut läkarkris under 2000-talets första decennium.
Av decenniers erfarenhet vet vi att den nya läkarbristen i landet drabbar Norrlands- och glesbygdslänen först och värst. Samtidigt vet vi att läkare som utbildas i Umeå stannar kvar och tjänstgör i Norrland efter avlagd examen.
Genom beslut av riksdagen 1997 har en mindre ökning av läkarutbild- ningen nu gjorts i Umeå så att examinationen på sikt skall öka med 10 läkare per år. Det skulle innebära att 110-115 läkare per år kommer att utexamineras i Norrland från år 2004 och framåt. Det skall ställas mot regionens behov av 130 nya läkare per år för att täcka de allt större pensionsavgångarna och övriga avgångar genom att läkare flyttar söderut. Under de senaste åren har Norrlandslandstingen anställt 125-130 AT-läkare per år och planerar under 1998 att anställa drygt 160 ST-läkare för specialistutbildning. Samtidigt ökar konkurrensen om de färdiga läkarna då omkring 850 AT-tjänster i hela landet utannonserats 1998 ställt mot 650-700 utexaminerade läkare. Ökningen av antalet utlysta AT-tjänster torde komma att fortsätta under 1999. Allt detta visar tydligt på behovet av en utökning av läkarutbildningen i Umeå så att 130 läkare per år utexamineras från omkring 2005.
En förutsättning för utökning av läkarutbildningen är att Umeå universitet och Norrlandslandstingen erhåller full ersättning för själva universitetsut- bildningen och upplåtelse av sjukhus och vårdcentraler för utbildning och forskning. När det gäller de senare s.k. ALF-ersättningarna har regeringen i de båda senaste budgetpropositionerna uttalat att de nuvarande avtalen är obsoleta, d v s föråldrade. I förhållande till utbildningsåtagandet erhåller Umeåutbildningen betydligt lägre ersättningar per student än övriga läkar- utbildningar i landet. Det innebär ett bortfall av 90 miljoner kronor årligen som drabbar Norrlandslandstingens regionsjukvård och Norrlands universi- tetssjukhus samt möjligheterna att utveckla den utlokaliserade kliniska utbildningen i regionen med bland annat lärartjänster vid sjukhus och vård- centraler. Riksdagen och utbildningsutskottet uttryckte sin syn på den orätt- visa avtalskonstruktionen så här enligt 1996/97:UbU9: "Utskottet utgår från att regeringen i kontakterna med Landstingsförbundet eftersträvar en lösning som både ger större rättvisa mellan lärosätena än vad nuvarande avtal gör och tillgodoser lärosätenas behov av att kunna styra användningen av medlen."
Det är otillfredsställande att någon lösning av de orättvisa ALF-ersättning- arna inte kunnat nås trots intensiva kontakter och överläggningar de senaste två åren genom den av Utbildningsdepartementet särskilt utsedde utredaren. Regeringen måste därför skapa nya förutsättningar för att en snabb uppgö- relse skall kunna nås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen vid Umeå universitet.
Stockholm den 26 oktober 1998
Carin Lundberg (s)
Mats Lindberg (s) Rinaldo Karlsson (s) Karl Gustav Abramsson (s) Lena Sandlin (s)