Motion till riksdagen
1998/99:Ub467
av Ulla-Britt Hagström (kd)

Utbildning om handikapp för arkitekter m.fl.


Inledning
Enligt brevväxling mellan Handikappombudsmannen och
KTH:s Arkitekturskola framkommer att undervisningen i
handikappkunskap inte under 1998 är lika omfattande som
före mitten av 1990-talet. Detta är mycket bekymmersamt,
då ändringar i plan- och bygglagen (PBL) lett till
försvårande omständigheter för personer med
funktionshinder. Byggnadsnämnden har som myndighet inte
så stora möjligheter att påverka utformningen. Ett stort
ansvar för tillgängligheten för funktionshindrade ligger hos
byggherren och den kvalitetsansvarige för bygget. Den
senare har en kontrollplan för tillgänglighet. Där kontrollerar
man förflyttningsvägar, ramper, hissar, ledstråk för
synskadade, markeringar av dörrar och trapphus, passager,
trösklar, utrymmesstorlek, installationen i hygienrum,
teleslingor, förberedelser för eventuell installation av hiss vid
tvåvåningsplan osv.
Arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt engagerade
i utformningen och uppbyggnaden av den inre och yttre miljön måste få
tillräcklig kunskap om handikappolitik och om vad som bör göras för till-
gängligheten. Handikapporganisationerna bör höras när regler och riktlinjer
för tillgänglighet utvecklas. De måste också engageras redan på planerings-
stadiet när offentliga byggnader och anläggningar planläggs lokalt. Män-
niskor med funktionshinder skall ges tillgång till information och möjlighet
till att kommunicera.
Kunskapen om handikapp har betydelse vid all typ av byggnation alltifrån
bostäder till högskolor/universitet och andra offentliga byggnader. Påtagliga
brister finns redovisade när det gäller hindren för studenter med funktions-
nedsättningar. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, har i en
rapport redovisat att få studenter med funktionsnedsättningar läser vidare på
universitet och högskolor. För närvarande utreder man vad orsaken är till
detta.
Medborgarrättsrörelsen Independent Living Sverige fastställde den 14
februari en deklaration:
"För mänskliga fri- och rättigheter.
Mot diskriminering av och särlösningar
för människor med funktionshinder."
Independent Living Sverige är en gren av den internationella medborgar-
rättsrörelsen som startade i Berkeley, USA, i slutet av 60-talet. I deklara-
tionen betonas att människor med funktionshinder är de bästa experterna på
sina behov.
Handikapporganisationer
Handikapporganisationers och föreningars roll i
utbildningssatsningen är mycket viktig. Dessa innehar en
värdefull sakkunskap och erfarenhet på området.
Handikapprörelsen är ingen homogen grupp utan innehåller
personer med en mängd olika behov. Det är önskvärt att
organisationerna utformar checklistor på önskvärda
tillgänglighetskrav för rörelsehindrade, synskadade,
allergiker, hörselskadade osv.  För detta krävs resurser.
Den bostadspolitiska utredningen tog också upp behovet av att öka
tillgängligheten. Kommittén påpekade i betänkandet Bostadspolitik 2000
från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156) att det finns brister i
bostäders tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kommittén
menade också att kunskapen hos beslutsfattare, arkitekter och byggherrar m
fl är otillräcklig. Särskilda satsningar föreslogs för att öka kunskapen och
informationen.
Högskoleverket har i uppdrag att utreda bl a arkitektutbildningarna inom
högskolan. Handikappombudsmannens förslag om tillgänglighet och använd-
barhet för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga måste
beaktas. Allergiproblematiken är också mycket viktig i detta sammanhang.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av arkitekter, byggherrar m.fl.  i handikappkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikapporganisationernas roll i utbildningssatsningen.

Stockholm den 28 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)