Inledning
Enligt brevväxling mellan Handikappombudsmannen och KTH:s Arkitekturskola framkommer att undervisningen i handikappkunskap inte under 1998 är lika omfattande som före mitten av 1990-talet. Detta är mycket bekymmersamt, då ändringar i plan- och bygglagen (PBL) lett till försvårande omständigheter för personer med funktionshinder. Byggnadsnämnden har som myndighet inte så stora möjligheter att påverka utformningen. Ett stort ansvar för tillgängligheten för funktionshindrade ligger hos byggherren och den kvalitetsansvarige för bygget. Den senare har en kontrollplan för tillgänglighet. Där kontrollerar man förflyttningsvägar, ramper, hissar, ledstråk för synskadade, markeringar av dörrar och trapphus, passager, trösklar, utrymmesstorlek, installationen i hygienrum, teleslingor, förberedelser för eventuell installation av hiss vid tvåvåningsplan osv.
Arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som är yrkesmässigt engagerade i utformningen och uppbyggnaden av den inre och yttre miljön måste få tillräcklig kunskap om handikappolitik och om vad som bör göras för till- gängligheten. Handikapporganisationerna bör höras när regler och riktlinjer för tillgänglighet utvecklas. De måste också engageras redan på planerings- stadiet när offentliga byggnader och anläggningar planläggs lokalt. Män- niskor med funktionshinder skall ges tillgång till information och möjlighet till att kommunicera.
Kunskapen om handikapp har betydelse vid all typ av byggnation alltifrån bostäder till högskolor/universitet och andra offentliga byggnader. Påtagliga brister finns redovisade när det gäller hindren för studenter med funktions- nedsättningar. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, har i en rapport redovisat att få studenter med funktionsnedsättningar läser vidare på universitet och högskolor. För närvarande utreder man vad orsaken är till detta.
Medborgarrättsrörelsen Independent Living Sverige fastställde den 14 februari en deklaration:
"För mänskliga fri- och rättigheter.
Mot diskriminering av och särlösningar
för människor med funktionshinder."
Independent Living Sverige är en gren av den internationella medborgar- rättsrörelsen som startade i Berkeley, USA, i slutet av 60-talet. I deklara- tionen betonas att människor med funktionshinder är de bästa experterna på sina behov.
Handikapporganisationer
Handikapporganisationers och föreningars roll i utbildningssatsningen är mycket viktig. Dessa innehar en värdefull sakkunskap och erfarenhet på området. Handikapprörelsen är ingen homogen grupp utan innehåller personer med en mängd olika behov. Det är önskvärt att organisationerna utformar checklistor på önskvärda tillgänglighetskrav för rörelsehindrade, synskadade, allergiker, hörselskadade osv. För detta krävs resurser.
Den bostadspolitiska utredningen tog också upp behovet av att öka tillgängligheten. Kommittén påpekade i betänkandet Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156) att det finns brister i bostäders tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kommittén menade också att kunskapen hos beslutsfattare, arkitekter och byggherrar m fl är otillräcklig. Särskilda satsningar föreslogs för att öka kunskapen och informationen.
Högskoleverket har i uppdrag att utreda bl a arkitektutbildningarna inom högskolan. Handikappombudsmannens förslag om tillgänglighet och använd- barhet för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga måste beaktas. Allergiproblematiken är också mycket viktig i detta sammanhang.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av arkitekter, byggherrar m.fl. i handikappkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikapporganisationernas roll i utbildningssatsningen.
Stockholm den 28 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)