EU styr avsevärda ekonomiska resurser tillbaka till
medlemsländerna i form av forskningsanslag. EU fastlägger
därvid vilka forskningsområden som skall prioriteras och
ställer också en mängd villkor för att en ansökan skall kunna
beviljas, t ex krav på antalet EU-länder som skall vara
representerade i projektet. Reglerna för ansökan,
bedömningar av ansökningarna, redovisningsplikten etc
skiljer sig i flera väsentliga avseenden från vad som är
brukligt vid svenska forskningsråd. Ett anslag från EU är
som regel kopplat till krav på en ekonomisk motprestation,
ofta av storleksordningen 50 procent, som sker genom
forskningsmedel som svenska forskningsråd, fonder eller
universitet tillskjuter.
EU:s forskningspolitik styr alltså på många sätt inriktningen av delar av
svensk forskning. De svenska forskningsmedel som binds upp genom del-
tagande i olika EU-projekt är av ungefär samma storleksordning som den
totala kostnaden för all svenska grundforskning, som finansieras genom
statliga forskningsråd.
Sverige har, som litet land, ganska små resurser för forskning. Antalet
kompetenta forskare inom landet är litet. Sverige har tidigare haft ett om-
fattande vetenskapligt samarbete med den internationella frontforskningen
över hela världen, t ex forskningssamverkan med amerikanska universitet.
Genom att en relativt stor andel av Sveriges forskningsresurser, ekonomiska
såväl som personella, bundits upp i EU-projekt finns det en risk att andra
utvecklingsmöjligheter hämmats, att tidigare forskningssamverkan med
utomeuropeiska länder försvagats och att kvalitén i den inhemska forsk-
ningen sänkts. Man skulle t ex ha förväntat sig att forskningssamarbetet med
den växande universitetsforskningen i många länder i Asien och Sydamerika
skulle ha utvecklats snabbare.
Sveriges deltagande i den EU-styrda forskningen har nu pågått så lång tid
att en utvärdering torde vara möjlig. En sådan utvärdering vore av stort värde
för utformningen av den framtida, svenska forskningspolitiken. Vi föreslår
att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en sådan ut-
värdering av effekterna av deltagande i EU:s forskningsprogram på svensk
forskning.
En utvärdering skulle ge underlag för en bättre planering av hur de medel
som måste disponeras som motprestation vid EU-anslag skall användas. Som
läget nu är ligger denna mycket stora del av svenska forskningsmedel i stort
sätt utanför den sektor som svensk forskningspolitik påverkar, t ex genom de
riktlinjer för forskningspolitiken som svenska folket via riksdagen, enligt
svensk demokratisk tradition, fattar beslut om. Det behövs en inventering
och utvärdering av hur svenska forskningsmedel används för motprestation i
EU-projekt. Det är angeläget att även fördelningen av dessa medel ingår som
en del i svensk forskningspolitik och därvid också är hanterbar i den
demokratiska styrningen. Det är inte acceptabelt att en så stor del av
resurserna för svensk forskning skall disponeras utanför den av riksdagen
fastslagna forskningspolitiken. Vi föreslår att regeringen till riksdagen lägger
förslag om hur hanteringen av medel för svensk forskning i EU-projekt skall
kunna inordnas i riksdagens normala hantering av forskningspolitiken.
Förslaget skall uppfylla kravet på att riksdagen och inte EU skall lägga de
forskningspolitiska riktlinjerna för fördelningen av medel till svensk
forskning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av effekterna för svensk
forskning av deltagandet i EU:s forskningsprogram varvid särskilt skall
uppmärksammas de i motionen anförda frågorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en mer genomtänkt och demokratiskt baserad
användning av de medel som används för forskning inom EU-projekt.