Gruvindustrin är viktig för Sverige, och allra viktigast för norra Sverige (Norrbotten och Västerbotten) där tyngdpunkten för denna branschen ligger idag.
Många svenska och internationella prospekterings- och gruvbolag har på senare år visat att de tror att det finns en potential för nyfynd av malmer i Sverige. Det gäller inte minst rena guldmalmer som man tidigare inte har letat efter i så stor utsträckning. De områden i Sverige som är mest lovande för nya fynd är utan minsta tvekan Norrbotten, särskilt norra Norrbotten, och det så kallade Skellefteåfältet med omgivningar i Västerbotten.
I framgångsrika industribranscher finns det ett aktivt samarbete mellan företag och samhälle när det gäller forskning och utbildning. Företagen behöver utbildad arbetskraft, och forskningen driver utvecklingen framåt. Även om företagen satsar pengar på forskning, både inom företagen och på universitet, behövs det statliga forskningsmedel som värnar om långsiktighet och ser till att finansieringen för forskningen inte blir ryckig, och som även garanterar oberoende av företag som ibland behövs för en fri forskning.
Forskning om hur hanteringen av gruvindustrins restprodukter ska åtgärdas måste också fortsätta. Den bör bedrivas för att få bättre kunskap om de vittringsprocesser som skapar försurat vatten och frigör metaller samt spridningsmekanismerna för dessa. Kostnadseffektiva metoder för efterbehandling måste också tas fram. Denna forskning kan komma att vara värdefull inte bara för Sverige utan också för Barentsregionen och dess miljöproblem på Kolahalvön. Även övrig kompetens på gruv- och mineralområdet kan utnyttjas bättre inom närområdet norra Europa och bidra till ett effektivare utnyttjande av mineraltillgångarna i Barentsområdet.
Gruvindustrin har valt Luleå tekniska universitet som sin viktigaste samarbetspartner. Vid universitetet finns Sveriges största gruvinriktade forskning med professurer i tillämpad geologi, bergteknik, bergmekanik, mineralteknik och metallurgi. Det är viktigt att den utökade satsningen på FoU leder till ett förstärkt och utvecklat samarbete mellan Luleå tekniska universitet och LKAB:s forskningsstation i Malmberget.
Den malmgeologiska forskningen riskerar att helt försvinna. Sverige har redan halkat långt efter viktiga gruvnationer som Kanada och Australien, vilket inte är bra för prospekteringen i landet. En offensiv prospekterings- verksamhet är oerhört viktig för att upptäcka nya fyndigheter och utöka redan befintliga malmbaser.
Det bästa sättet att få fart på och garantera en långsiktig verksamhet med bra malmgeologisk forskning är att tillskapa en professur i malmgeologi på heltid i Luleå. Där finns i dag den övriga gruvtekniska forskningen och därför är en placering i Luleå det mest lämpliga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur vid Luleå tekniska universitet.
Stockholm den 27 oktober 1998
Lennart Klockare (s) Lars U Granberg (s)