Bilden av invandrare i medierna har påtagligt förändrats
inom en 25-årsperiod, från att ha beskrivits utifrån solidaritet
som ledstjärna till att i dag beskrivas som hotfulla eller
"tycka synd om", från kollektivism till individualism.
Flyktingar kategoriseras och institutionaliseras. Det är alltid
någon annan som för deras talan. Och visst säljer rasism
lösnummer i den genomkommersiella tidningsvärlden. När
en svensk kvinna mördas av sin svartsjuka man så anses inte
det vara ett symtom på kristendomen. Men när en invandrad
kvinna mördas av sin man anses det vara ett utslag av den
invandrades religion. Ett mord är alltid ett mord,
samhälleliga rättigheter och skyldigheter måste gälla lika för
alla. Och vara tydliga.
Vi tillbringar ca 5,5 timmar per dag med olika medier. Vad som
rapporteras och de samtal som förs utifrån den världsbild som förmedlas
präglar till stor del vår samhällsuppfattning. "Medier kan både bidraga till att
avslöja och bekämpa rasism och främlingsfientlighet, fördomar och
förutfattade meningar, och medverka till att sådana synsätt bekräftas och
förstärks." Detta slås fast i SOU 1998:99 betänkande från den nationella
samordningskommittén för Europaåret mot rasism. Utredningen fortsätter
och säger att "forskning visar att nyhetsrapportering kring invandring,
etniska minoriteter och rasism i olika västeuropeiska länder ofta förstärker
föreställningen om det egna landet som ett etniskt och kulturellt homogent
samhälle, där invandring och invandrare ses som störning och avvikelse från
det normala." I samband med den digitala medieutvecklingen kommer vi i
Sverige att få tillgång till än mer nyheter, 24 timmar om dygnet. Därför är
det extra viktigt att nu lyfta fram pågående diskriminering och åtgärda den.
När det gäller vår allmänradio- och allmäntelevision har riksdagen slagit
fast att "programföretagen skall beakta programverksamhetens betydelse för
den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och
meningsyttringar". Andra medier arbetar utifrån de av samhället accepterade
kommersiella villkoren. Deras personalrekryteringspolitik får självklart
avgörande konsekvenser för vad som sedan säljs. Det kan vara på sin plats
att nu förse svensk journalistkår med fler invandrade journalister eftersom
det kan anses rimligt att de själva bäst beskriver sin egen verklighet. Här har
de olika skolornas antagningssystem en avgörande betydelse. Därför är det
nödvändigt att ge ett juridiskt utrymme för skolorna, att själva utforma sina
antagningssystem, så att fler elever med utländsk bakgrund kan tas in. Om
någon skola skulle välja att kvotera in sina elever så ska det vara möjligt.
Målsättningen bör vara att öka förutsättningarna så att fler redaktioner än
idag kan erbjuda mer varierad etnisk och kulturell kompetens. Inte minst
med tanke på nyhetsjournalistikens centrala roll för opinionsbildning i
samhället.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa ett juridiskt utrymme för de enskilda
utbildningsinstitutionerna att tillämpa antagningssystem som syftar till att få
in fler studerande med utländsk bakgrund.