Motion till riksdagen
1998/99:Ub435
av Carina Ohlsson och Monica Green (s)

Kvinnor och män i ingenjörsutbildningar


Välutbildade personer inom teknik och naturvetenskap är en
viktig förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv och
landets ekonomiska utveckling. Näringslivet kan inom vissa
områden inte rekrytera tillräckligt många personer med rätt
naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Detta gäller
särskilt civilingenjörer och forskarutbildade.
Därför är det helt rätt att satsningen på naturvetenskapliga och tekniska
högskoleutbildningar bör fortsätta. Också att universiteten och högskolorna i
utbildningsuppdragen åläggs att öka andelen studenter inom naturvetenskap
och teknik, liksom andelen kvinnliga studenter inom dessa utbildnings-
områden.
Höstterminen 1997 fanns totalt 23 627 registrerade studenter till civil-
ingenjörsutbildning. Av dessa var 5 715 (25 %) kvinnor och 17 912 (75 %)
män. Samma termin fanns totalt 18 484 registrerade studenter till högskole-
ingenjörsutbildning. Av dessa var 4 342 (23,5 %) kvinnor och 14 142
(76,5 %) män.
Att locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningarna är viktigt ur flera
aspekter, dels för att täcka rekryteringsbehovet för arbetsmarknaden, dels för
att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Jämställdhet är inte bara en
fråga om demokrati och rättvisa utan det handlar också om kvalitet.
Ett antal jämställdhetsprojekt pågår med inriktning mot flera kvinnor i
naturvetenskaplig utbildning. Bl.a. har regeringen uppdragit till Högskole-
verket och Statens skolverk att vidta åtgärder som syftar till att öka
ungdomars intresse och förutsättningar för studier i naturvetenskap och
teknik. Det s.k. NOT-projektet har nyligen avslutats och efterträds av ett nytt
och bredare NOT 2-projektet. Vi anser att detta är så viktig verksamhet att
den framöver kommer att bli reguljär verksamhet och ej endast bedrivas i
projektform, för att involvera alla i betydelsen av att fler kvinnor behövs i
den naturvetenskapliga/tekniska sektorn.
Man bör också uppmärksamma att andelen elever inom gymnasieskolans
NV-program har ökat och även andelen kvinnor vid dessa utbildningar.
Flickorna väljer mycket sällan teknisk inriktning efter första året. Detta
försvinner ofta i statistiken eftersom de ej delas upp i olika klasser/grupper,
utan går kvar i samma klass som under årskurs ett. I takt med att elev-
inflytandet ökar bör flickorna föreslå åtgärder på hur man ska förändra
undervisningen i t.ex. teknologi och fysik både i gymnasieskolan och i
grundskolan, så att andelen flickor som väljer teknisk inriktning ökar.
Regeringen har 1996 uppdragit åt Linköpings universitet att i samverkan
med andra universitet och högskolor genomföra ett utvecklingsprojekt med
syfte att förnya högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna med
särskilt mål att stimulera rekryteringen framför allt bland kvinnor. Det är
viktigt att projekten följs upp och att resultaten används kontinuerligt på alla
tekniska högskolor i landet så att någon förändring verkligen kommer till
stånd.
Det tekniskt/naturvetenskapliga basåret ska också i fortsättningen erbjudas
eftersom detta har en viktig roll i rekryteringen av kvinnor. Basåret borde
även kunna erbjudas som distansutbildning.
Eftersom Högskoleverkets slutsatser är att erfarenheterna och resultaten av
satsningarna på NT-utbildningen huvudsakligen är positiva och att
regeringen delar denna bedömning, borde denna satsning fortsätta.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnor och män i ingenjörsutbildningar

Stockholm den 27 oktober 1998
Carina Ohlsson (s)

Monica Green (s)