Högskole- och universitetsorterna har en stark dragningskraft
på människor och företagare. Den utflyttning som skogs- och
glesbygdskommunerna nu erfar kommer att fortsätta och
accelerera i det kunskapssamhälle som växer fram. Märk väl
att avflyttning i dag, 1998, är större volymmässigt sett än vad
den någonsin var under 50-talet och 60-talet.
En missuppfattning är att kunskapssamhället i huvudsak kommer att
utvecklas i stora städer och att nyskapandet i huvudsak kommer att ske på
utbildningsintensiva orter.
Förutsättningarna för nyrekryteringar av högutbildad arbetskraft till företag
i glesbygden är låga. Ju längre bort från en högskoleort företaget är beläget
desto svårare har företagaren att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Vi kan
konstatera att arbetslösheten i Sverige är omfattande och att människor på
orter som saknar egen lokal högskola är särskilt drabbade. Behovet av
högskoleutbildad arbetskraft är likväl stort också i företag belägna i gles-
bygd. I slutänden handlar det om konkurrensförmåga där humankapitalet är
avgörande för utgången.
Att föra ut högskoleutbildning via distansöverbryggande teknik till
människor och företagare i glesbygd är av avgörande betydelse för hela
Sveriges utveckling. Högskole- och universitetsstudier kan med hjälp av IT
bedrivas på ett kvalitativt sätt även på mindre orter med hjälp av bl.a. lokala
studie- eller lärcenter.
Regeringen har uppmärksammat högskoleutbildning via distansöver-
bryggande metoder vilket ger människor i glesbygd stora möjligheter att
bedriva högre studier utanför högskole- och universitetsorterna. Utbildningen
ska byggas ut med minst 1 500 platser senast år 2000. Planeringen har
påbörjats och ett utvecklingscentrum för distansutbildning har förlagts till
Härnösand. Satsningen på kunskapslyftet ökar med stor sannolikhet även
efterfrågan på högre utbildning. Deltagare i kunskapslyftet tillhör i stor
utsträckning den del av befolkningen som är ortsbunden.
Med modern distansöverbryggande teknik kan vi idag erbjuda människor,
på orter i glesbygden, högre utbildning som kvalitativt är att jämställa med
traditionella studier på högskoleorter. Därför är det viktigt att distans-
utbildningen snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela landet.
Vad som ovan anförts om distansutbildning i hela landet bör ges regering-
en till känna.
Skapa incitament för
högskolor att erbjuda en
efterfrågestyrd högre
utbildning vid lokala
studiecenter
Det är viktigt att mottagarna av högskoleutbildning kan
styra och påverka utbudet och innehållet i utbildningen.
Genom distansutbildning kan ett relevant utbud av
högskoleprogram och kurser erbjudas lokalt. Utbudet bör
sålunda vara efterfrågestyrt och styras av behoven hos
landsbygdens folk och företag. Resurser för upphandling av
högskoleplatser bör tilldelas lokala studiecenter som i
samarbete med högskolor och universitet anordnar
distansutbildning. Det är synnerligen viktigt att ge lokala
aktörer (t.ex. lokala studiecenter) möjligheter att styra och
påverka utbudet av högre utbildning.
Studiecenter skall i huvudsak fungera som en nod och beställningsfunktion
som samverkar i olika nätverk, såsom exempelvis NITUS, och som inhämtar
utbildningsbehov lokalt. Dessa centrer kan sedan via nätverk samordna och
upphandla efterfrågad högskoleutbildning av olika högskolor och universitet
i vilket pris och kvalitet är avgörande vid valet av leverantör.
Regeringen har inrättat en särskild "distansutbildningsmyndighet" som
förfogar över resurser för att upphandla utbildningar bland högskolorna.
Avsatta resurser, 1 500 högskoleplatser, är främst avdelade för stödområde 1.
Regeringen har vidare för avsikt att återkomma i frågan i samband med
behandlingen av utredningen Distansutbildningskommittén, DUKOM:s, för-
slag. Sammantaget kan konstateras att avsatta resurser är tilltagna i underkant
och att andra områden i Sverige är synnerligen beroende av att få ta del av
högskoleutbildning via distansutbildning på lokala studiecenter.
Exempel på lösningar -
högre utbildning via distans
i glesbygd
Siljansutbildarna AB är ett kommunalt utbildningsbolag som
ägs av de fem Siljanskommunerna Leksand, Mora, Rättvik,
Orsa och Älvdalen. Bolagets huvuduppgift är att verka för att
högskoleutbildning kommer Siljanskommunernas invånare
till del. Siljansutbildarna är vidare knutna till nätverket
NITUS som i samarbete med olika högskolor och universitet
bedriver utbildning och undervisning på högskolenivå både
inom och utanför stödområde 1.
Efterfrågan på högskoleutbildning från ortsbundna människor i Siljans-
bygden och i övriga NITUS-anslutna kommuner är mycket större än det
utbud som NITUS och Siljansutbildarna för närvarande erhåller från hög-
skolor och universitet.
De distansöverbryggande verktyg som Siljansutbildarna och NITUS
nyttjar för distansutbildning är bl.a. telebild, Internet, First Class, fax,
telefon
m m. Studiegrupper bildas på lokala studiecenter och vid det lokala studie-
centret finns all erforderlig utrustning för att bedriva distansstudier. Studen-
terna skrivs in vid en högskola eller universitet men genomför i huvudsak
sina högskolestudier vid ett lokalt studiecenter. Via telebild kan studenter på
olika orter samtidigt se, lyssna och kommunicera med en föreläsare eller
seminarieledare. Föreläsaren kan via bl.a. telebild använda bilder och dia-
gram. De studerande kan sålunda vara utspridda över hela landet. Via
nätverk, såsom NITUS, kan också små orter med lokala studiecenter få
tillgång till såväl breda som smala högskoleutbildningar. Universitet kan
"skräddarsy" utbildningar i samma ämnen efter den efterfrågan som finns.
Högskolestuderande hos Siljansutbildarna och NITUS uppvisar mycket höga
examinationsfrekvenser. Just nu läser ca 1 500 studenter olika högskole-
kurser inom NITUS och Siljansutbildarna.
Undersökningar som NITUS och Siljansutbildarna gjort, bland de lokalt
högskolestuderande vid studiecenter, har visat att högskolestudier vid lokala
studiecenter är en utmärkt metod att skaffa sig högskoleutbildning. Vidare
visar undersökningar att prestationsgrader på distansutbildningar genomförda
vid kommunala studiecenter ligger i nivå med närundervisning vid campus, i
vissa fall även högre (se bl.a. Högskoleutbildning på hemmaplan. Hälsinge-
kommunernas Dukomprojekt). NITUS omfattar idag ca 45 kommuner i
Sverige och är ett växande nätverk som är öppet för samtliga kommuner i
Sverige.
Ett uttalat problem som NITUS och Siljansutbildarna har är en omfattande
brist på utbildningsplatser. Vidare arbetar NITUS och Siljansutbildarna med
sådana villkor att högskolor och universitet i huvudsak styr utbudet av
utbildning vilket innebär att de högskolekurser som ges via distans i regel är
kurser som högskolan har problem att få studenter till. Som ett försök bör
inledningsvis NITUS och Siljansutbildarna erbjudas möjlighet att erhålla
egna, behovsstyrda resurser avsedda att användas till att upphandla
utbildningsplatser från högskolor och universitet. En 3-årig försöksverk-
samhet omfattande totalt 30 miljoner kronor med början 1999, bör inledas.
Denna kan finansieras genom att anslaget A 1 Statens skolverk, vad avser en
nationell inspektionsnämnd, genom neddragning med motsvarande belopp.
Detta bör ges regeringen till känna.
NITUS-anslutna kommunala studiecenter saknar idag medel för att
motivera högskolor och universitet att prioritera och förlägga högskolekurser
och program på distans. För att säkerställa det lokalt efterfrågestyrda
perspektivet bör incitament som stärker distansutbildning till lokala studie-
center skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare bör tillräckligt många högskoleplatser avsättas för att fylla behovet
utanför högskoleorterna. Enbart NITUS utnyttjar idag i samarbete med olika
högskolor och universitet ca 1 500 platser. Totalt 15 000 platser bör avsättas
för distansutbildning. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare bör det övervägas att statliga resurser reserveras för driften av
lokala kommunala studiecenter så att deras fortsatta existens säkras. Detta
bör ges regeringen till känna.
DUKOM föreslår i sitt betänkande att kommunerna även i fortsättningen
skall finansiera verksamheten vid lokala studiecenter. Detta förslag riskerar
att permanenta ett tillstånd där orter med en lokal högskola ständigt fjärmar
sig från orter som saknar en lokal högskola. Det är en demokratifråga att alla
Sveriges medborgare erbjuds studier på lika villkor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning för hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiecentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att NITUS och Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla
egna behovsstyrda resurser, förutsatt att man upphandlar utbildningsplatser
av högskolor och universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för drift av kommunala studiecentrum.