Regeringen har under sommaren förtydligat sin uppfattning
om vad ett universitet är, vilka kriterier som skall gälla för
att få bli ett sådant och inte minst vilka förmåner och
garantier som kan förknippas med en högskolas upphöjning
till universitet. Dessa förtydliganden gjordes i samband med
att regeringen den 9 juli beslöt att benämna högskolorna i
Karlstad, Växjö och Örebro universitet från 1999 och
samtidigt uttalade sig positivt om Mitthögskolan inför en
ansökan gällande från år 2000.
Ett universitet får efter eget avgörande bedriva forskarutbildning och
examinera doktorer i egen regi. Vidare garanteras alla nyblivna universitet
växande statliga anslag för utbildning och inte minst för forskning, vilket
övriga högskolor inte kan räkna med i samma utsträckning. Däri ligger den
största skillnaden mellan att vara högskola eller universitet. Aldrig tidigare
har det uttryckts så klart som i regeringens ställningstagande i sommar och
det är först nu, efter drygt 20 år, som möjligheten att bli universitet öppnar
sig för de regionala högskolorna. Mälardalens högskola tänker utnyttja den
möjligheten.
Inför regeringens beslut i somras hade Högskoleverket utvärderat verk-
samheten vid nyss nämnda högskolor. Denna utvärdering betonar forskning
med djup och bredd som en förutsättning för universitetsstatus. Örebro,
Växjö och Mitthögskolan ansågs ännu inte uppfylla kraven och Högskole-
verket avstyrkte därför deras ansökningar. Regeringen var dock av en annan
mening och har i sitt gynnande beslut vägt in andra faktorer än enbart forsk-
ningens status för att få bli universitet. Lika viktigt är att grundutbildningen
är omfattande och av hög kvalitet, ett extra plus ges för utbildning med
teknisk och naturvetenskaplig inriktning. I regeringsbeslutet framhävs också
vikten av att högskolans tredje uppgift, samverkan med det omgivande
samhället, är väl utvecklad.
Eftersom regeringsbeslut hänvisar till olika kriterier och förhållanden vid
de högskolor som nu ska bli universitet ligger det nära till hands att göra en
jämförelse mellan dessa och Mälardalens högskola.
Grundutbildningen ska vara bred och omfattande. Vid Mälardalens hög-
skola finns i år 11 000 registrerade studenter inom teknik, naturvetenskap,
humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap, lärarutbildning och musik.
Det är flera än i Växjö och i nivå med Örebro. Antalet sökande till våra
utbildningar ökar snabbare än på andra håll.
Teknik och naturvetenskap prioriteras av regeringen. Mälardalens hög-
skola är landets näst största ingenjörsutbildare (efter Kungliga Tekniska
Högskolan) och ligger åtminstone i storlek inom denna sektor klart före de
tre jämförda högskolorna.
Det ses som en kvalitetsindikation att en stor andel av studenterna läser
påbyggnadskurser eller på så kallad magisternivå. Andelen i Örebro är
12 procent och i Växjö 16 procent, hos Mälardalens högskola är mot-
svarande siffra 19 procent.
Andelen forskarutbildade lärare är i Örebro 26 procent och i Växjö 33 pro-
cent. Mälardalens högskola når upp till 29 procent. Nämnda högskolor har
drygt 100 aktiva doktorander vardera, Mälardalens ligger på nästan samma
nivå
Mälardalens högskola har ännu bara en professor på plats. Rekrytering
pågår av sex nya professorer som beräknas vara i verksamhet till våren och
på tekniksidan utlyses ytterligare 4-5 professurer före jul. Det är således
troligt att Mälardalens högskola till sommaren 1999 har ett tiotal aktiva
professorer. Motsvarande siffra i Örebro var fem när regeringsbeslutet togs.
Högskolans förankring i regionen är stark och samverkan med kommuner,
landsting och länsstyrelser liksom med näringslivet växer i omfattning.
Några exempel: Från Eskilstuna kommun, Västerås stad, Sörmlands och
Västmanlands landsting och de båda länsstyrelserna får högskolan ett förnyat
stöd för forskningsuppbyggnad om 3x10 miljoner kronor. Vidare mottog
högskolan nästan tio miljoner kronor från en lokal Sparbanksstiftelse för en
professur i ekonomi och forskargruppen i datateknik skapar projekt till-
sammans med näringslivet värda 50-70 miljoner kronor. Därtill kan läggas
Teknikbyn i Västerås som går från klarhet till klarhet och väcker uppmärk-
samhet ute i landet. Högskolans tredje uppgift är kanske högskolans starkaste
gren!
Utifrån regeringens ställningstagande i somras ges också en sansad
bedömning vid handen att Mälardalens högskola är väl kvalificerad för att få
benämnas universitet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av Mälardalens högskola.
Stockholm den 27 oktober 1998
Anders Berglöv (s)
Laila Bjurling (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Elisebeht Markström (s)
Michael Hagberg (s)