Från ett samlat samhällsperspektiv utgör en förbättrad och utökad
riskforskning en strategisk faktor för välståndsutveckling och ekonomisk
tillväxt. Tyvärr saknas oftast detta samlade perspektiv i den nationella
forskningsplaneringen. Av historiska och andra skäl har olika risker för
hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom enstaka ämnesdiscipliner och
med ämnesspecifik teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en
fragmenterad och ur samhällets totala synpunkt ineffektiv
forskningsinsats. Samtidigt gäller att ett riskbaserat beslutsfattande ligger
som grund för åtgärder och insatser inom ett stort antal betydande
samhällsområden. Som senare tids händelser visat kan dessa åtgärder,
eller brist på sådana, leda till katastrofer med oerhörda konsekvenser.
Estoniakatastrofen utgör ett kännbart och fruktansvärt bevis på att risk-
forskningen inte haft möjlighet att fylla den roll som samhället kräver.
Statens haverikommission har i flera utredningar av inträffade stora olyckor
de senaste åren påpekat att genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att
antingen olyckan (storbranden) förhindrats eller konsekvenserna mildrats.
Industriföreträdare har i flera år påpekat att otillräckliga kunskaper om
riskhantering lett till felaktiga planeringslösningar eller åtgärder.
Exempel: Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg för transport
av farligt gods i tät bebyggelse varierar i kommunerna från 25 till 250 meter.
Bedömningen av sannolikheter för en olycka sker ytterst sällan.
En utredning om risker i samband med transport av farligt gods på norra
älvstranden i Göteborg ledde till bristfälliga slutsatser på grund av
okvalificerad bedömning. Än allvarligare är att denna bedömning utan analys
överflyttas till motsvarande planeringsproblem i andra delar av landet.
Ett stort antal katastrofer, nationella och internationella, illustrerar att en
tilltagande komplexitet i de teknologiska systemen sannolikt innebär en
kraftig ökning av samhällets sårbarhet och riskpotential. Sett ur ett annat
perspektiv kan konstateras att de totala samhällskostnaderna till följd av
riskreducerande bestämmelser och regelverk ligger i storleksordningen
tiotals miljarder per år utan att det rationella i resursfördelningen närmare
studeras. Den enstaka åtgärd som långsiktigt kan förbättra samhällets
riskhantering är ökad utbildning och förbättrad kunskapsöverföring i
allmänhet, baserad på forskning.
Riskutredning vid LTH/LU
Under 1994 genomfördes en utredning angående förutsättningarna för att
vid Lunds universitet bilda en tvärsektoriell organisation för forskning,
utvecklingsarbeten och utbildning inom riskhantering, riskanalys och
säkerhetsskydd.
I utredningen genomfördes bl a en inventering av dels pågående egentlig
riskforskning vid Lunds universitet, dels ett urval av ämnesinriktad forskning
med väsentlig riskanknytning. Sammanlagt berörs verksamheter hos ett 30-
tal institutioner, täckande ett flertal fakulteter. Genomgången kan
sammanfattas i ett antal punkter.
1. Totalt sett är riskforskningen vid LU/LTH av en synnerligen betydande
volym med en även internationellt sett hög kvalitetsnivå.
2. Forskningen är emellertid splittrad på ett antal ämnesområden -
områden med ibland bristfällig kommunikation. I grunden likartade problem
behandlas i olika discipliner, men ofta med en för respektive disciplin
specialiserad terminologi och analysmetodik med dåligt resursutnyttjande
som följd.
3. Tvärvetenskaplig forskning med inriktning mot integrationen riskanalys
(naturvetenskaplig/teknisk del) - riskupplevelse (psykologi/sociologi) -
beslutsanalys (inklusive ekonomi) är knappast påbörjad, varken nationellt
eller internationellt.
4. Samma tillstånd karakteriserar forskning om riskhanteringens organisa-
tionssociologi, dvs. frågan om hur managementstrukturer skall skapas för att
säkerställa en rationell och långsiktigt tillförlitlig praktisk riskhantering.
5. En rationell metodik att jämföra risker från olika områden och prioritera
riskreducerande åtgärder saknas.
6. Forskning inom ovannämnda områden är av nationellt strategisk bety-
delse.
7. Större delen av den nödvändiga forskarkompetensen finns tillgänglig
redan nu vid LU/LTH. Vad som saknas är resurser att bygga upp en organi-
sation för systematisk samverkan och integration.
Prioritering av stora olyckor - teknologiska system
För att kraftsamla resurserna, fokusera forskningen till det område som är
högprioriterat ur samhällets perspektiv samt för att utnyttja den nationellt
sett unika utbildnings- och forskningspotentialen föreslås i ett första steg
att en riskforskningsorganisation vid LTH/LU koncentreras till området
stora olyckor-teknologiska system.
Motiv för förläggning till LTH/LU
Den kritiska åtgärden för att minska potentialen för katastrofartade
olyckor är säkerligen en förbättrad teknologiöverföring och utbildning,
baserad på en fortlöpande forskningsverksamhet. På området
teknologiska risker och speciellt räddningstjänstteknisk riskanalys finns
vid LTH/LU en unik grundutbildning - brandingenjörsutbildningen på
140 p. Inom riskanalysdelen omfattar utbildningen bl.a.
byggnadsbränder, utsläpp av kemikalier som leder till brand/explosion,
andra typer av olycksartade kemikalieutsläpp, transport av farligt gods,
fysisk planering av stora olyckor, olyckor i samhällets
försörjningssystem. Under genomförandet av den ovannämnda
utredningen framfördes från näringslivet önskemål om att inom
civilingenjörsutbildningen inrätta en speciell utbildning med särskild
kompetens- eller studieinriktning mot industriell riskanalys och
riskhantering. Det kan konstateras att LTH erbjuder en utomordentlig
och kostnadseffektiv potential för en sådan utbildning.
En utslagsgivande faktor i den nationella kompetensuppbyggnaden gäller
forskarutbildningen. Denna kommer att inriktas mot centrala forsknings-
områden och planeras som i en forskarskola.
Uppläggningen av kurser utförs i görligaste mån så att även intresserade
forskarstuderande från andra områden kan följa utvalda kurser. Vissa kurser
läggs också upp på ett sätt som underlättar för forskarstuderande från andra
högskolor att delta. En första start görs med den fakultetsövergripande
doktorandkurs i riskforskning och riskhantering som planeras bli genomförd
under 1995 med Miljövetenskapligt Centrum som ansvarig.
Forskningsmässigt gäller att LTH innehåller den nödvändiga kärnan av på-
gående riskforskning. Bl.a. bedrivs internationellt högkvalitativ forskning
inom områden som räddningstjänstteknisk riskanalys, processteknisk risk-
analys, arbetsmiljö och risk; speciellt risker till följd av samverkan
människa-maskin för komplexa system - transportrisker; speciellt trans-
porter av farligt gods och farligt avfall - miljöpåverkan från stora olyckor.
Sammanfattningsvis gäller att LTH plus övriga delar av LU erbjuder en för
Sverige sannolikt unik grogrund och effektivitetspotential genom att samtliga
basforskningsområden finns representerade samt genom att en naturlig kärna
finns i brandingenjörsutbildningen och en planerad avslutande studie-
inriktning för civilingenjörer.
Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:
Vid räddningsskolan i Revinge finns en ettårig påbyggnadsutbildning för
brandingenjörer med inriktning på kommunal räddningstjänst. - Kultur-
geografiska institutionen genomför på uppdrag av ÖCB utbildningen "Civil
beredskap i ett föränderligt samhälle". Utbildningen är till stor del inriktad
på
samhällets sårbarhet och risker och omfattar totalt 15 högskolepoäng. -
Närheten till Danmark och övriga Europa. Redan nu samarbetar institutionen
för brandteknik med Risö Riskcenter inom forskningsprojekt tillhörande EU
"Environment". I projektform sker också ett internationellt samarbete med en
rad forskningsinstitutioner. En fördjupning och utvidgning av detta
samarbete ter sig naturligt, speciellt då med danska forskningsinstitutioner.
Hot- och riskutredningen
Alltfler samhällsorgan, myndigheter och andra intressenter använder
numera begrepp som "riskanalys" eller "kvalificerad riskanalys" i sina
föreskrifter, anvisningar eller rekommendationer. Den just avslutade Hot-
och riskutredningen har också bl.a. konstaterat att dessa intressenter i hög
grad är betjänta av ovannämnda typ av forskning, samtidigt som ett
rationellt utnyttjande av forskningsresultaten ställer stora krav på en
kraftsamling och koncentration av resurserna. Det är mot denna
bakgrund av väsentlig betydelse att den fortsatta utvecklingen av en
gemensam resursbas på riskforskningsområdet sker där de mest
gynnsamma förutsättningarna föreligger. Frågan har varit föremål för ett
omfattande utredningsarbete varför ett allsidigt beslutsunderlag nu är
tillgängligt. I bet. 1997/98:FöU1 konstaterar utskottet att "det är
angeläget att forskningsverksamhet som syftar till en ökad säkerhet och
ett bättre skydd inför fredstida hot och risker ökar och att resultatet av
sådan forskning nyttiggörs". Utskottet meddelar vidare att regeringen
givit Statens räddningsverk i uppdrag att i samråd med Överstyrelsen för
civil beredskap och Boverket samt andra berörda myndigheter utveckla
ett ramprogram för forskning och utveckling inom riskanalysområdet.
Eftersom Lunds universitet har särskilt stora förutsättningar att utgöra en
samlad bas för en sådan riskforskning föreslår vi att en
riskforskningsorganisation inom området stora olyckor och teknologiska
system byggs upp vid Lunds tekniska högskola.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds
tekniska högskola/Lunds universitet.