Naprapathögskolan och rätt till studiemedel för
skolans elever
Naprapatutbildningen, som sedan 1970 bedrivs vid Naprapathögskolan i
Stockholm, leder fram till yrket naprapat, som sedan 1994 är ett legitima-
tionsyrke.
Det finns i dag ca 600 utbildade naprapater i Sverige och ca 100 i Finland,
samtliga utbildade vid Naprapathögskolan. 40 elever från Norge är f.n.
inskrivna vid skolan.
Den fyraåriga utbildningen till naprapat är en kvalificerad utbildning inom
den manuella medicinen. Ämnet naprapati har fått en officiell definition av
Socialstyrelsen som definierat naprapatens yrkesverksamhet i sin regel-
samling, SOSFS 1996:16.
Utvecklingen har lett till en utbildning omfattande en bred humanistisk
grund motsvarande prekliniska och kliniska områden samt en specialisering i
huvudämnet manuell medicin. De elever som lämnar Naprapathögskolan kan
- till skillnad från många andra välutbildade personer - se fram mot ett aktivt
yrkesliv utan arbetslöshet. De flesta naprapaterna arbetar i privat verksamhet.
Några har vårdavtal med landsting. Många arbetar gentemot företag med
både förebyggande arbete och vård. Riksdagen erbjuder t.ex. behandling av
naprapat, en verksamhet som blivit mycket uppskattad av ledamöterna.
Naprapaterna är överhuvutaget en av allmänheten uppskattad yrkesgrupp
som utför mellan en och en och en halv miljon behandlingar på ca 250.000
patienter. Dessa patienters uppskattning visar sig bl.a. i att de betalar
behandlingen utan någon ersättning från försäkringskassan!
Skolan under statlig tillsyn
Naprapapatin och naprapatutbildningen har varit föremål för åtskilliga
riksdagsdebatter, bl.a. i samband med legitimationsfrågan och frågan om
eventuell momsbeläggning.
Med anledning av ansökan från Naprapathögskolan om momsbefrielse och
statlig tillsyn av skolan beslutade regeringen 1997-06-19 att skolan skulle
ställas under statlig tillsyn till och med juni 1999. Eftersom ett
förstatligande
av utbildningen inte synes vara för handen bör det tidsbegränsade beslutet
om statlig tillsyn ersättas med ett tillvidarebeslut.
Skäl för regeringens beslut om statlig tillsyn angavs vara:
"Regeringen finner att utbildningen vid Naprapathögskolan skall anses
utgöra ett led i det allmännas utbildningsinsatser eftersom utbildningen
leder fram till legitimation som naprapat enligt föreskrifter i lagen
(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso-och sjukvården
m.m. Bolaget skall därför erkännas som utbildningsanordnare för
utbildningen."
Utbildningen har utvärderats flera gånger och skolan har strävat efter att
efterkomma de krav som Högskoleverket uppställt, bl.a genom fast
anställande av fler lärare - läkare och naprapater - vid skolan.
Den 9 oktober 1997 uppdrog regeringen åt Högskoleverket att utreda om
utbildningarna till kiropraktor och naprapat kunde sammanföras och inordnas
i den statliga högskolan. Utredningen kom fram till att ca hälften av de båda
utbildningarna skulle kunna sammanföras i ett program om 80-100 poäng
för högskoleexamen vid Karolinska Institutet. Den yrkesspecifika utbild-
ningen skulle därefter anordnas vid Naprapathögskolan respektive Kiroprak-
torhögskolan upp till 160 poäng.
Dessbättre har regeringen valt att lägga utredningen "på is" tills vidare
eftersom remissinstanserna hade så delade meningar om hur en integrering
av naprapat- och kiropraktorutbildningarna i den statliga högskolan skulle gå
till. Naprapathögskolan och Socialstyrelsen förordade en omedelbar
integrering av de båda utbildningarna i den statliga högskolan, vilket också
förefaller ha varit regeringens linje. Karolinska Institutet, som var tilltänkt
att
ta emot utbildningarna, följde i stället Högskoleverkets förslag att utbild-
ningarna skulle delas i en statlig och en privat del. En sådan lösning skulle
dock inte lösa problemet med en legitimation som inte motsvaras av en
svensk högskoleutbildning i allmän regi, och dessutom skulle den lösningen
bryta upp integreringen mellan praktik och teori i utbildningarna. Högskole-
verkets förslag innehöll heller ingenting om hur man skulle ta till vara
befintlig personal eller om de ersättningsfrågor som blir aktuella vid över-
tagandet av ett privat företag. Det får inte bli tal om att "konfiskera" en
privat
skola, som byggts upp med enskilt kapital och där ägarna satsat stor del av
sitt arbetsföra liv till att bygga upp skolan till den stabila institution den
är i
dag.
Det är naturligtvis av intresse för skolan och dess elever att naprapatutbild-
ningen knyts närmare till forskningen. Vi förutsätter att vidare utredning - i
samarbete med skolan och dess lärarkår - kommer att ske på denna punkt.
Ge eleverna rätt till studiemedel!
Naprapatutbildningen, som leder fram till ett legitimationsyrke, är
negativt särbehandlad i förhållande till andra likvärdiga utbildningar,
eftersom eleverna saknar möjlighet att erhålla studiemedel. Eleverna
måste själva bekosta sin fyraåriga utbildning (ca 250 000 kr), i regel
genom vanliga banklån.
Regeringen beslöt i samband med införandet av legitimation, att den
examinerade naprapaten måste fullgöra ett års praktik för att få legitimation.
Denna består nu av tre delar:
a) Tre månaders auskultation i offentlig vård (skulle vara sex månader
men har reducerats av Socialstyrelsen genom stående dispens)
b) Sex månader hos naprapat
c) Tre månader i naprapatisk verksamhet. Denna tid kan fullgöras genom
egen verksamhet eller hos naprapat.
I realiteten skall naprapaten alltså försörja sig själv ytterligare ett år under
fullgörande av praktik som motsvarar "heltidstjänstgöring"!
Även denna praktikdel borde berättiga till studiemedel.
Att eleverna inte kan erhålla studiemedel under fem års utbildnings- och
praktiktid väcker regelmässigt förvåning och bestörtning hos dem som
uppmärksammar detta faktum. Vilka andra studerande i Sverige är så
diskriminerade? De norska studenterna har t.ex. fått besked om att de genast
skulle erhålla studiemedel i Norge, om Sverige kunde klara upp denna
segslitna fråga. Redan ett ytligt studium över den långa listan över vilka
utbildningar - svenska och utländska - som berättigar till svenska studie-
medel inger en stark känsla av orättvisa.
Naprapathögskolan är en skola med kvalificerad utbildning, som leds av
högkvalificerade lärare, och som leder fram till ett legitimationsyrke. Skolan
har aldrig erhållit något statligt stöd. Den följer högskolans krav för allmän
behörighet (SFS:100) och från dessa ges ingen dispens. Särskild behörighet i
svenska och engelska krävs. En preparandkurs om två veckor före
terminsstart termin 1, i naturvetenskapliga ämnen, matematik, kemi, fysik
och biologi, är obligatorisk för alla elever som inte har naturvetenskaplig
gymnasieutbildning.
Sammantaget anser vi att Naprapathögskolan bedriver en så högklassig
utbildning att skolan bör knytas närmare till forskningen och att eleverna
snarast bör anses vara berättigade till studiemedel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Naprapathögskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till fortsatt statlig tillsyn över
Naprapathögskolan fr.o.m. den 1 juli 1999 och tills vidare i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att Naprapathögskolans
elever ges rätt till statliga studiemedel i enlighet med vad som anförts i
motionen.