Psykologer utbildas vid de sex universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund i ett fast utbildningsprogram omfattande 200 poäng. Programmet är ett av de mest sökta vid universiteten med upp till 10 förstahandssökande till varje plats. Antagningspoängen har genomgående varit hög - eller mycket hög. Efter att under 1980-talet ha antagit 150 studenter per år så har successivt antalet nybörjarplatser utökats till idag 312.
Under en lång följd av år har årsstudieplatskostnaderna för Psykolog- programmet - och dåvarande Psykologlinjen - legat mycket lågt om man beaktar de såväl laborativa som tillämpade momenten av stor omfattning som är nödvändiga för en utbildning som denna. De tilldelade medlen har i sig legat högt jämfört med andra utbildningar inom samhällsvetenskaplig fakultet - men samtidigt mycket lågt i jämförelse med andra utbildningar som t ex läkarlinjen och psykoterapiutbildningen, med motsvarande behov av resurser för laborativa och tillämpade moment.
I samband med förändringar i resurs- och anslagssystemen till universitet och högskolor gjordes en förändring av beräkningen för bl a Psykolog- programmet. Årsstudieplatskostnaden skulle beräknas till 60 % för kostna- derna vid medicinsk fakultet och till 40 % för kostnaderna vid samhälls- vetenskaplig fakultet. Den då uppnådda nivån bedömdes av universitets- institutionerna något så när motsvara de ekonomiska behoven för att bedriva undervisningen enligt fastställda utbildningsplaner och med upprätthållande av kvaliteten.
Den svenska psykologkåren består idag till stor del av personer födda under 1940-talet. De neddragningar som gjordes under främst 1970- och 1980-talen har kommit att påverka åldersstrukturen i kåren på ett olyckligt sätt. UHÄ (UHÄ-rapport 1989:17) konstaterade på sin tid att en kraftig ut- byggnad behövde ske av psykologutbildningen för att möta den procentuellt stora avtappning av psykologer som skulle inträffa i samband med pensio- neringar under de första två decennierna in på 2000-talet. Socialstyrelsen gjorde samma bedömning i en utredning om det framtida behovet av legiti- merade psykologer, vilken presenterades 1991.
Framskrivningar av de beräknade pensionsavgångarna under de närmaste decennierna visar att psykologkåren kommer att minska från nuvarande numerär om cirka 7 000 legitimerade psykologer till cirka 5 100 år 2020, med nuvarande antagningsvolym och examinationsfrekvens.
Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar (Framtidens jobb - Välja yrke in i 2000-talet; AMS Ura 1998:6) behöver antalet examinerade fördubblas under perioden fram till 2010. Detta leder till behov av en kraftig utbyggnad av antalet utbildningsplatser vid universiteten. Statistiska central- byrån, SCB, kommer i sin snart färdiga rapport om trender och prognoser att ange en fortsatt uppskattad brist på 2000-3000 legitimerade psykologer en bit in på 2010-talet, givet nuvarande förutsättningar.
Anslagssystemet till universiteten har i vissa fall lett till att årsstudie- platsanslagen ej kunnat garanteras för Psykologprogrammet, vilket som sin mest påtagliga konsekvens lett till att Stockholms universitet ej gjorde någon höstantagning (33 platser) till Psykologprogrammet år 1997. Även från andra universitet kommer signaler om att neddragningar sker, d v s att proportionen 60/40 för finansiering ej följs på fakultetsnivå, med främst kvalitetsför- sämringar till följd. Det innebär i sin tur att en önskad utbyggnad av antalet nybörjarplatser ej kan ske, eftersom ingen garanti kan ges för tillförsel av de medel som behövs. Flera andra av de institutioner som idag ger Psykolog- programmet skulle kunna göra en viss utbyggnad om en adekvat medelstill- delning tillförsäkrades en sådan utbyggnad.
Universiteten har i sina generella utbildningsuppdrag angivit att Psykolog- programmet skall rymmas inom anslagen, men till skillnad från exempelvis läkarlinjen eller tandläkarlinjen så finns inga specifika utbildningsuppdrag för Psykologprogrammet. Från statsmakten finns alltså ingen angiven volym examinationer per år. Ett sådant uppdrag brukar ges för att säkerställa en för samhället tillräcklig tillgång till professioner med särskild betydelse för medborgarna.
Situationen är således sådan att ett av de mest eftertraktade utbildnings- programmen vid universiteten - Psykologprogrammet - som dessutom skulle behöva uppdimensioneras för att svara mot det framtida behovet av psykologer ej kan ta emot en större andel av de sökande. Anledningen är bl a ett för vagt formulerat utbildningsuppdrag från statsmakten när det gäller en för samhällslivet viktig utbildning, samt för dålig säkerhet vad avser styrning av resurser till samma program.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av säkerställande av en utvidgning av utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.
Stockholm den 26 oktober 1998
Chatrine Pålsson (kd)