Tillgänglighet för funktionshindrade vid högre utbildning
Framtidens arbetsmarknad och därmed möjlighet till försörjning kräver
en utbildning av god kvalitet och ett fortsatt livslångt lärande. Trots detta
studerar alltför få studenter med funktionshinder vidare efter gymnasiet.
De är starkt underrepresenterade vid universitet och högskolor, vilket är
oroande i en tid när högskoleutbildning blir allt viktigare för att kunna
konkurrera på arbetsmarknaden.
Att börja studera vid högskolan är ett stort steg i en ung människas liv. För
en funktionshindrad student som ofta är i behov av stöd från sin omgivning
blir steget ännu större.
Några frågor är avgörande:
? Den fysiska tillgängligheten i universitetens och högskolornas lokaler
?
? Den fysiska tillgängligheten i studentkårens och studentnationernas
lokaler
?
? Tillgång till studentbostäder och specialanpassade studentbostäder
?
? Förekomsten av teknisk utrustning, hjälpmedel etc
?
Otillräcklig information om den fysiska tillgängligheten samt brister i
denna är en begränsande faktor och kan i förlängningen leda till att de
praktiska problemen blir så stora att fortsatta studier inte blir aktuella
eller avbryts.
Universiteten och högskolorna använder sig i dag främst av individuella
stödinsatser för att göra den utbildning man erbjuder tillgänglig för studenter
med funktionshinder. Denna princip grundar sig på ett antagande om att
varje funktionshinder är individuellt och att anpassningar görs efterhand när
man ser vilka behov som föreligger.
Ett stort problem med denna princip är att stödinsatser, som är absolut
nödvändiga för att den funktionshindrade skall kunna påbörja studier, inte är
tillgodosedda vid kursstarten. Resultatet kan bli att studenterna i princip blir
nekade utbildning. Den nuvarande ordningen med individuella stödinsatser
kräver nämligen att man har en hög beredskap och en framförhållning på
minst ett halvår för att veta vilka behov som kommer att uppstå.
Även om informationen och kommunikationen blir bättre mellan hög-
skolan och studenterna är det tveksamt om man hinner göra alla nödvändiga
anpassningar. Dagens antagningsregler gör att den sökande får besked om
antagning tidigast 2-3 månader innan kursstart.
Handikappade studenter vittnar om ett "ständigt planerande". "Vi blir
väldigt bra på att hålla reda på hissar, alternativa ingångar, nycklar,
utrustning m.m., men det tar mycket tid och kraft."
För att uppnå att fler funktionshindrade skall kunna studera vidare krävs en
större medvetenhet om behoven och vilka åtgärder som är nödvändiga för att
uppnå en grundtillgänglighet. Många handikappande situationer beror helt
enkelt på bristande kunskaper hos t.ex. arkitekter, byggnadsingenjörer och
tillståndsgivande myndigheter. Det behövs en beställarkompetens hos
upphandlande myndigheter. Stora belopp skulle kunna sparas genom bättre
grundplanering och förutseende, i stället för att i efterhand tillskapa sär-
lösningar. Det krävs också att universitet och högskolor tar sitt ansvar för
alla studenter, vilket innebär att resurser måste styras till handikappan-
passande åtgärder i den fysiska och studiesociala miljön.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighet för funktionshindrade vid högre utbildning.