med anledning av prop. 1998/99:45 Fristående förskoleklass
Inledning
Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, sammanhållen och
likvärdig skola för alla. Det kräver att skolsystemet
kontrolleras demokratiskt av hela samhället. Skolsystemet
skall vara konfessionellt neutralt, öppet för alla och garantera
god kvalitet på undervisning och arbetsmiljö för alla. Det
innebär att kraven på det offentliga skolväsendet är stora och
tenderar att öka. Utrymmet för pedagogisk utveckling och
demokratiska arbetsformer bör öka. Det är av yttersta vikt att
den offentliga skolan förmår att utveckla alternativa
pedagogiska modeller och demokratiska arbetsformer.
Föräldrarnas aktiva engagemang i barnens utbildning skall
tas tillvara och understödjas.
Införandet av förskoleklass i samverkan med det faktum att övergångs-
frekvensen från grundskola till gymnasieskola är 98 % innebär i praktiken en
13-årig skola. I det sammanhanget måste förskoleklassen ses som en del i det
livslånga lärandet. Vänsterpartiet anser att det är dags att ta konsekvenserna
av detta och menar att en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och
flexibel ungdomsskola snarast bör tillsättas. Denna fråga har av Vänster-
partiet lyfts fram i motion Ub269. I den nu aktuella propositionen föreslås
förändringar i skollagen beträffande fristående förskoleklass. Vänsterpartiet
menar att förändringarna måste ske med beaktande av det ovan nämnda.
Tillstånd, tillsyn, bidrag och
avgifter
Regeringen föreslår bl.a. att utbildningen som motsvarar
förskoleklass och som anordnas av godkända fristående
skolor ska godkännas av Statens skolverk, som också ska
utöva tillsyn över utbildningen. I detta delar Vänsterpartiet
regeringens förslag. I sammanhanget är det viktigt att påpeka
betydelsen av mötet mellan förskolans och skolans
pedagogik. Arbetslag som sätts samman av olika
yrkeskompetenser kan gemensamt bidra till att förnya
innehåll och arbetsformer i såväl förskoleklass som skola
och därmed höja kvaliteten i utbildningen.
Regeringen föreslår vidare att för andra än fristående skolor som önskar
anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen skall gälla att frågan om
godkännande skall prövas av kommunen. För dessa anordnare anpassas
kraven för godkännande delvis till vad som gäller för fristående skolor.
Vänsterpartiet menar att detta är olyckligt och motverkar tanken om för-
skoleklassen som en integrerad del i skolan. Det finns en risk att den
verksamhetsmässiga integrationen av förskoleklassen och det obligatoriska
skolväsendet uteblir om enskilda fysiska och juridiska personer har möjlighet
att starta en fristående förskoleklass utan att denna verksamhet bedrivs i nära
anknytning till en fristående skola. Vänsterpartiet menar att endast fristående
skola skall få bedriva fristående förskoleklass. En avveckling av för-
skoleklasser som bedrivs av andra än fristående skolor bör ske. Detta innebär
också att problemen med delad tillståndsgivning undviks. De enskilda
förskoleklasser som redan har tillstånd men som inte bedrivs i anslutning till
en fristående skola bör inom en tidsperiod på t.ex. 3 år avveckla sin verk-
samhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Beträffande bidrag och avgifter så delar Vänsterpartiet regeringens upp-
fattning om att en skola inte skall förklaras berättigad till bidrag om
etableringen av en ny fristående förskoleklass medför påtagliga negativa och
bestående följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller
att skolan tar ut otillåtna avgifter. Kommunens möjlighet att yttra sig över
ansökan om godkännande och förklaring att skolan skall vara berättigad till
bidrag är i detta sammanhang av största vikt. Vänsterpartiet delar också
regeringens åsikt att om en fristående skola tar emot en elev som har ett
omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle medföra betydande orga-
nisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, skall kommunen
inte vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet.
Vidare är det är viktigt att bestämmelserna för den fristående förskole-
klassen och de fristående skolorna avseende återkallande av godkännande
utformas likartat. Det är rimligt att de bestämmelser som gäller för förskole-
klassen också gäller för de fristående skolorna. Detta bör ges regeringen till
känna.
Ikraftträdande,
övergångsbestämmelser och
ekonomiska konsekvenser
Regeringen menar att ändringarna i skollagen skall träda i
kraft den 1 juli 1999. Vidare menar regeringen att de
fristående skolor som före ikraftträdandet har fått tillstånd att
bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall dels
anses ha blivit godkända, dels ha förklarats berättigade till
bidrag av Statens skolverk i enlighet med de nya
bestämmelserna. Även andra än fristående skolor anses ha
fått sådant godkännande. Vidare föreslås ett senareläggning
av ansökningstid för innevarande år.
Vänsterpartiet anser att de nya bestämmelserna ska träda i kraft fr.o.m.
läsåret 2000/2001. Det är dock rimligt att de fristående skolor som redan har
tillstånd att bedriva förskoleklass ges möjlighet till ett förenklat förfarande.
Vänsterpartiet menar dock att kommunernas yttrande bör inhämtas innan
Skolverket beslutar om tillstånd. Detta bör ges regeringen till känna.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna så vill Vänsterpartiet uttrycka
sina farhågor att förslaget faktiskt kommer att innebära ökade kommunala
kostnader. En sådan kostnad kan vara lokalkostnaderna. Vänsterpartiet
menar att Skolverket bör ges i uppdrag att följa de ekonomiska konsekvenser
som lagförslaget innebär. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att endast fristående skola får rätt att bedriva fristående
förskoleklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av fristående förskoleklasser som inte är knutna till
fristående skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika bestämmelser om föreläggande eller återkallande av tillstånd
för fristående skola och fristående förskoleklass,
4. att riksdagen beslutar att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli
2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsbestämmelser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av uppföljning av ekonomiska kon-
sekvenser.