Inledning
Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, sammanhållen och likvärdig skola för alla. Det kräver att skolsystemet kontrolleras demokratiskt av hela samhället. Skolsystemet skall vara konfessionellt neutralt, öppet för alla och garantera god kvalitet på undervisning och arbetsmiljö för alla. Det innebär att kraven på det offentliga skolväsendet är stora och tenderar att öka. Utrymmet för pedagogisk utveckling och demokratiska arbetsformer bör öka. Det är av yttersta vikt att den offentliga skolan förmår att utveckla alternativa pedagogiska modeller och demokratiska arbetsformer. Föräldrarnas aktiva engagemang i barnens utbildning skall tas tillvara och understödjas.
Införandet av förskoleklass i samverkan med det faktum att övergångs- frekvensen från grundskola till gymnasieskola är 98 % innebär i praktiken en 13-årig skola. I det sammanhanget måste förskoleklassen ses som en del i det livslånga lärandet. Vänsterpartiet anser att det är dags att ta konsekvenserna av detta och menar att en parlamentarisk utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola snarast bör tillsättas. Denna fråga har av Vänster- partiet lyfts fram i motion Ub269. I den nu aktuella propositionen föreslås förändringar i skollagen beträffande fristående förskoleklass. Vänsterpartiet menar att förändringarna måste ske med beaktande av det ovan nämnda.
Tillstånd, tillsyn, bidrag och avgifter
Regeringen föreslår bl.a. att utbildningen som motsvarar förskoleklass och som anordnas av godkända fristående skolor ska godkännas av Statens skolverk, som också ska utöva tillsyn över utbildningen. I detta delar Vänsterpartiet regeringens förslag. I sammanhanget är det viktigt att påpeka betydelsen av mötet mellan förskolans och skolans pedagogik. Arbetslag som sätts samman av olika yrkeskompetenser kan gemensamt bidra till att förnya innehåll och arbetsformer i såväl förskoleklass som skola och därmed höja kvaliteten i utbildningen.
Regeringen föreslår vidare att för andra än fristående skolor som önskar anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen skall gälla att frågan om godkännande skall prövas av kommunen. För dessa anordnare anpassas kraven för godkännande delvis till vad som gäller för fristående skolor. Vänsterpartiet menar att detta är olyckligt och motverkar tanken om för- skoleklassen som en integrerad del i skolan. Det finns en risk att den verksamhetsmässiga integrationen av förskoleklassen och det obligatoriska skolväsendet uteblir om enskilda fysiska och juridiska personer har möjlighet att starta en fristående förskoleklass utan att denna verksamhet bedrivs i nära anknytning till en fristående skola. Vänsterpartiet menar att endast fristående skola skall få bedriva fristående förskoleklass. En avveckling av för- skoleklasser som bedrivs av andra än fristående skolor bör ske. Detta innebär också att problemen med delad tillståndsgivning undviks. De enskilda förskoleklasser som redan har tillstånd men som inte bedrivs i anslutning till en fristående skola bör inom en tidsperiod på t.ex. 3 år avveckla sin verk- samhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Beträffande bidrag och avgifter så delar Vänsterpartiet regeringens upp- fattning om att en skola inte skall förklaras berättigad till bidrag om etableringen av en ny fristående förskoleklass medför påtagliga negativa och bestående följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller att skolan tar ut otillåtna avgifter. Kommunens möjlighet att yttra sig över ansökan om godkännande och förklaring att skolan skall vara berättigad till bidrag är i detta sammanhang av största vikt. Vänsterpartiet delar också regeringens åsikt att om en fristående skola tar emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle medföra betydande orga- nisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, skall kommunen inte vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet.
Vidare är det är viktigt att bestämmelserna för den fristående förskole- klassen och de fristående skolorna avseende återkallande av godkännande utformas likartat. Det är rimligt att de bestämmelser som gäller för förskole- klassen också gäller för de fristående skolorna. Detta bör ges regeringen till känna.
Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och ekonomiska konsekvenser
Regeringen menar att ändringarna i skollagen skall träda i kraft den 1 juli 1999. Vidare menar regeringen att de fristående skolor som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall dels anses ha blivit godkända, dels ha förklarats berättigade till bidrag av Statens skolverk i enlighet med de nya bestämmelserna. Även andra än fristående skolor anses ha fått sådant godkännande. Vidare föreslås ett senareläggning av ansökningstid för innevarande år.
Vänsterpartiet anser att de nya bestämmelserna ska träda i kraft fr.o.m. läsåret 2000/2001. Det är dock rimligt att de fristående skolor som redan har tillstånd att bedriva förskoleklass ges möjlighet till ett förenklat förfarande. Vänsterpartiet menar dock att kommunernas yttrande bör inhämtas innan Skolverket beslutar om tillstånd. Detta bör ges regeringen till känna.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna så vill Vänsterpartiet uttrycka sina farhågor att förslaget faktiskt kommer att innebära ökade kommunala kostnader. En sådan kostnad kan vara lokalkostnaderna. Vänsterpartiet menar att Skolverket bör ges i uppdrag att följa de ekonomiska konsekvenser som lagförslaget innebär. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen att endast fristående skola får rätt att bedriva fristående förskoleklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av fristående förskoleklasser som inte är knutna till fristående skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika bestämmelser om föreläggande eller återkallande av tillstånd för fristående skola och fristående förskoleklass,
4. att riksdagen beslutar att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2000,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsbestämmelser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av ekonomiska kon- sekvenser.
Stockholm den 3 mars 1999
Lennart Gustavsson (v)
Britt-Marie Danestig (v) Kalle Larsson (v)