Betyg ger inte med automatik goda skolor men de sätter en
norm och minskar risken för att eleverna skall uppfatta
utbildningen som kravlös. Härtill kommer en social aspekt:
utan betyg tar andra krafter vid. De ungdomar som tar sig
fram, gör sig hörda och får uppskattning blir de som har
kontakter, pengar eller fått träning hemma i hur man beter
sig för att vinna social framgång. Det paradoxala är att betyg
betyder mest för dem som inte har några studietraditioner i
hemmet och som inte kan leva högt på börd, pengar eller
kontakter. Detta är något som även betygsmotståndare bör
fundera över.
Dagens betygssystem är dock inte invändningsfritt. Kunskapsutveckling är
något kumulativt. Normalt lär man sig mer och mer i ett ämne ju mer man
studerar det och den sista terminens studier visar hur långt man har kommit i
sin kunskapsutveckling. Men i det nuvarande betygssystemet, där slutbetyg
skall sättas på alla kurser i ett ämne, kommer den som gått igenom exem-
pelvis naturvetenskapsprogrammet att ha 30-40 slutbetyg från olika års-
kurser. Alla kurser i detta nya system poängvärderas lika oavsett årskurs.
Antag att någon i ett och samma ämne får Godkänd på A-kurs 50 poäng i
årskurs 1, Väl godkänd på B-kurs 50 poäng i årskurs 2 och Mycket väl
godkänd på C-kurs 50 poäng i årskurs 3. Hur värderas hans betyg i ämnet vid
urval till högre utbildning? Jo, trots slutbetyget Mycket väl godkänd i årskurs
3 beräknas elevens betygsvärde i ämnet endast vara Väl godkänd -
genomsnittet under gymnasietiden - och han eller hon får alltså samma
urvalspoäng som den som aldrig nått högre än Väl godkänd under alla tre
läsåren.
Det logiska är att slutbetyg ges för den samlade kunskapen i ett ämne, inte
på alla enskilda kurser. Det är ett sådant slutbetyg i ämne som skall användas
vid konkurrens om platser inom högskolan. Här föreligger ett systemfel som
bör rättas.
Enligt gällande bestämmelser skall bokstavsbetygen från gymnasiet
omräknas till siffror för att vara hanterliga vid intagningen till högskolan: G
=10 poäng, VG =15 poäng, MVG =20 poäng (dessa poängtal skall sedan
multipliceras med kursernas timtal och divideras med gymnasieprogrammets
totala timtal etc, men dessa operationer lämnas därhän i detta sammanhang).
På grund av elevernas missnöje med de få betygsstegen talar lärarna redan
informellt om G + och VG +. Detta plus syns dock inte i slutbetyget.
Eleverna kräver helt naturligt fler steg för sitt slutbetyg (motsvarighet till
12,5 och 17,5). Det finns skäl som talar för en utveckling av nuvarande
betygsskala till en femgradig kursplanerelaterad skala.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att slutbetyg i gymnasiet skall ges för den samlade kunskapen i ett
ämne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förberedelser görs för en utveckling av nuvarande betygsskala
till en femgradig kursplanerelaterad skala.