Betyg ger inte med automatik goda skolor men de sätter en norm och minskar risken för att eleverna skall uppfatta utbildningen som kravlös. Härtill kommer en social aspekt: utan betyg tar andra krafter vid. De ungdomar som tar sig fram, gör sig hörda och får uppskattning blir de som har kontakter, pengar eller fått träning hemma i hur man beter sig för att vinna social framgång. Det paradoxala är att betyg betyder mest för dem som inte har några studietraditioner i hemmet och som inte kan leva högt på börd, pengar eller kontakter. Detta är något som även betygsmotståndare bör fundera över.
Dagens betygssystem är dock inte invändningsfritt. Kunskapsutveckling är något kumulativt. Normalt lär man sig mer och mer i ett ämne ju mer man studerar det och den sista terminens studier visar hur långt man har kommit i sin kunskapsutveckling. Men i det nuvarande betygssystemet, där slutbetyg skall sättas på alla kurser i ett ämne, kommer den som gått igenom exem- pelvis naturvetenskapsprogrammet att ha 30-40 slutbetyg från olika års- kurser. Alla kurser i detta nya system poängvärderas lika oavsett årskurs. Antag att någon i ett och samma ämne får Godkänd på A-kurs 50 poäng i årskurs 1, Väl godkänd på B-kurs 50 poäng i årskurs 2 och Mycket väl godkänd på C-kurs 50 poäng i årskurs 3. Hur värderas hans betyg i ämnet vid urval till högre utbildning? Jo, trots slutbetyget Mycket väl godkänd i årskurs 3 beräknas elevens betygsvärde i ämnet endast vara Väl godkänd - genomsnittet under gymnasietiden - och han eller hon får alltså samma urvalspoäng som den som aldrig nått högre än Väl godkänd under alla tre läsåren.
Det logiska är att slutbetyg ges för den samlade kunskapen i ett ämne, inte på alla enskilda kurser. Det är ett sådant slutbetyg i ämne som skall användas vid konkurrens om platser inom högskolan. Här föreligger ett systemfel som bör rättas.
Enligt gällande bestämmelser skall bokstavsbetygen från gymnasiet omräknas till siffror för att vara hanterliga vid intagningen till högskolan: G =10 poäng, VG =15 poäng, MVG =20 poäng (dessa poängtal skall sedan multipliceras med kursernas timtal och divideras med gymnasieprogrammets totala timtal etc, men dessa operationer lämnas därhän i detta sammanhang). På grund av elevernas missnöje med de få betygsstegen talar lärarna redan informellt om G + och VG +. Detta plus syns dock inte i slutbetyget. Eleverna kräver helt naturligt fler steg för sitt slutbetyg (motsvarighet till 12,5 och 17,5). Det finns skäl som talar för en utveckling av nuvarande betygsskala till en femgradig kursplanerelaterad skala.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slutbetyg i gymnasiet skall ges för den samlade kunskapen i ett ämne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förberedelser görs för en utveckling av nuvarande betygsskala till en femgradig kursplanerelaterad skala.
Stockholm den 28 oktober 1998
Elver Jonsson (fp)