Den svenska skolan står inför en mängd utmaningar för att
den skall kunna ge elever den kunskapsgrund de behöver för
att möta framtidens krav. Lärarna är skolans viktigaste
resurs. Folkpartiet anser att deras professionalitet måste
erkännas på samtliga nivåer. Svenska elever har rätt att bli
undervisade av behöriga lärare. Skolutbildningen måste mer
än idag inriktas på att sätta den enskilde elevens
kunskapsinhämtande i centrum. Sverige behöver en ny kurs
för skolan.
? Förskollärarna, inte arbetslaget, skall ha ansvar för den pedagogiska
verksamheten inom förskolan.
?
? Förskolan skall ha tydligt uppsatta mål för den pedagogiska
verksamheten.
?
? Alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan.
?
? Chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
?
? Samarbetet mellan föräldrar och personal inom förskolan måste ständigt
utvärderas.
?
? Barnskötarna, som idag arbetar inom förskolan, skall ges möjlighet till
vidareutbildning till förskollärare.
?
? Erkänn lärares professionalism och höj läraryrkets status.
?
? Gör grundskolan tioårig.
?
? Avskaffa den centralt utformade timplanen.
?
? Ingen skall lämna grundskolan utan att vara godkänd i svenska, engelska
och matematik.
?
? Betyg från årskurs sex.
?
? Sexgradig betygsskala.
?
? Fler nationella prov.
?
? Hjälp till elever med särskilda behov.
?
? Godkänd arbetsmiljö.
?
? Hälsofostran i skolan.
?
? Värna om elevvårdsresurserna.
?
? En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
?
? 20 miljoner kronor extra till svenska skolor i utlandet.
?
Förskolan - en del av det
livslånga lärandet
Att vårda lusten att lära skall vara ledstjärna inom
utbildningspolitiken. Kunskapen om människors
inlärningsförmåga är stor och vi vet att vid tre års ålder är
människors inlärningskapacitet som störst. För barn är lek
lärande och lärande lek. Det är nyfikenheten som för oss
människor vidare.
Förskollärare
När förskolan har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är
det oerhört viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre
års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och
utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull
och skall tas på allvar. För Folkpartiet är det lika viktigt att
ingen obehörig personal skall ha pedagogiskt ansvar inom
förskolan som det är att ingen obehörig grundskollärare skall
undervisa inom grundskolan.
Barnomsorg och skola-kommitténs (BOSK) slutbetänkande "Att erövra
omvärlden" betonar vikten av pedagogiskt utbildad personal inom förskolans
pedagogiska verksamhet. Tyvärr har regeringen inte förstått vikten av
behöriga lärare även inom förskolan.
Regeringens politik innebär att ansvaret för verksamheten skall åläggas
alla i arbetslaget. Med den politiken ges inte förskollärarna med treårig
högskoleutbildning ett större ansvar än personal som saknar högre
utbildning. Vi anser att detta är kunskapsföraktande och ett slag mot Sveriges
lärarkår.
Folkpartiets mål är att all personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan
skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att barnskötarna som idag
arbetar inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
Det som här anförts om att alla med pedagogiskt ansvar inför skolan har
högskoleutbildning samt att barnskötare ges möjlighet till vidareutbildning
till förskollärare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Tydliga mål för förskolan
För att en läroplan skall ha effekt måste det finnas
individuellt uppsatta mål för vad ett barn skall uppnå i
skolan. Folkpartiet saknar det idag. För både elever och
lärare är det viktigt att det finns klara mål med
verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Ett mål som
anger inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet
och samtidigt uttrycker en önskad kvalitetsutveckling ("mål
att sträva mot"). Det andra målet skall utgå från det enskilda
barnets förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka vad
barnet skall ha uppnått när det lämnar förskolan ("mål att
uppnå").
För liberaler är det självklart att människor som arbetar inom skolan har
mål med verksamheten och ansvar för att målen uppfylls. Det bör även gälla
för den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Att inte ha klart
uppställda mål eller något resultatansvar för verksamheten inom just
förskolan visar vilken liten tilltro regeringen har på små barns möjlighet till
lärande och deras högskoleutbildade lärares kompetens.
Att regeringen väljer att ta bort målen i sin proposition visar att den inte
tror att också små barn kan klara av att uppnå individuella mål.
Med en liberal kunskapssyn är det nödvändigt att en förskola med höga
ambitioner också har ett ansvar för att vissa resultat uppnås under
förskoletiden. Det är viktigt med en målstyrning och en tydlig utvärdering av
hur målen uppfylls.
Det som här anförts om tydliga mål med den pedagogiska verksamheten
inom förskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Barnen i centrum
Folkpartiet liberalerna anser att samtliga barn från tre års
ålder skall erbjudas plats inom en barnomsorg med tydlig
pedagogisk inriktning. I många kommuner förlorar barn till
arbetslösa sin plats inom barnomsorgen. Med ökad
pedagogisk inriktning inom förskolan är det extra viktigt att
alla barn får denna möjlighet att utvecklas. Att delta i en
pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger alla barn
stora möjligheter till individuell utveckling. Det ger också en
extra möjlighet för skolan att på ett tidigt stadium
uppmärksamma barn med särskilda behov. Barn med läs-
och skrivsvårigheter får större möjligheter att lära sig läsa
och skriva om deras problem uppmärksammas tidigt i livet.
Barn med svenska som andraspråk ges också en större
möjlighet att lära sig svenska före skolstarten om de deltar i
den pedagogiska förskolan.
Det som här anförts om att alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats i
den pedagogiskt inriktade förskolan bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Chefen - pedagogisk ledare
Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har
förskolechef/rektor det övergripande ansvaret för att målen
uppfylls. Chefen för förskolan ansvarar för att förskolans
verksamhet följs upp och utvärderas i förhållande till de mål
förskolan har.
Folkpartiet anser att chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
Lika viktigt som det är att inom grundskolan ha pedagogiskt utbildad
personal är det att cheferna inom förskolan har den pedagogiska kompe-
tensen.
Det som här anförts om vikten av att chefen inom förskolan är pedagogisk
ledare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Samarbete mellan förskola och
föräldrar
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran
och utveckling. Förskolans betydelse som kompletterande
funktion till föräldraansvaret har dock blivit viktigare.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära
samarbete med föräldrarna.
För föräldrarna är förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen viktiga
mötesplatser där de träffar andra föräldrar och samtidigt har tillfälle till
kontakt med personal som möter deras barn varje dag. Alla föräldrar har rätt
att förvänta sig att barnet skall få en god omsorg och kunna tillägna sig
kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla familjer är olika och har olika
traditioner. Det är därför viktigt att personalen inom förskolan har utbildning
och kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig information kring barnet
som både familjen och personalen behöver för ett gott samarbete. Det är
också centralt i detta sammanhang att samarbetet mellan föräldrar och
personal ständigt utvärderas.
För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande i förskolans
verksamhet skall varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll, arbets-
former samt ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
Det som här anförts om vikten av samarbete mellan hemmet och förskolan
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En grundskola som lägger
grunden
Var femte elev går ut grundskolan utan tillräckliga
kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Det visar att
grundskolan inte klarar att utföra sitt främsta uppdrag - att
lära elever läsa, skriva och räkna. Det är inte acceptabelt.
Folkpartiet vill ha en skola med höga krav som sätter den
enskilde eleven i centrum.
Lärare är proffs på lärande
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Att arbeta med barns
personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de
viktigaste uppgifter man kan ha. Därför måste läraryrkets
status stärkas och lärares professionalism erkännas. På
lärarna ställs inte bara kravet att de skall ha goda teoretiska
kunskaper, de skall också vara bra pedagoger. Det är den
kombinationen som gör lärarrollen unik.
Det förändrade samhällsklimatet, arbetslösheten och en ökad andel
invandrarbarn i skolan ställer höga krav på såväl pedagogisk förmåga som
social kunskap. Folkpartiet anser att det är bra att läraryrket har tydliga
politiska krav på sig. Det är dessutom viktigt att lärarna får det stöd de
behöver för att klara sina viktiga arbetsuppgifter. Folkpartiet ser med stort
allvar på de rapporter som vittnar om att allt fler lärare upplever sin
arbetsmiljö som psykiskt pressande och att ansvaret, utöver att förmedla
kunskap, ofta känns tungt att bära. Dessa negativa signaler återspeglar sig
också på flera avhopp från lärarutbildningen. Lärarnas status måste höjas.
Det är viktigt att skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och ökade
karriärmöjligheter för lärare. Men det är också nödvändigt att en väl
fungerande elevvård finns till hands för att ge lärarna bättre möjligheter att
klara av kraven som ställs idag.
Folkpartiet anser att det bör vara en rättighet för elever att utbildas av
behöriga lärare. Regeringen visade sitt förakt för läraryrket redan i
propositionen Läroplan för förskolan, där de inte ger de högskoleutbildade
förskollärarna ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Ju tidigare in-
lärningen och kunskapsinhämtandet börjar, desto viktigare är det att de som
ansvarar för utbildningen är utbildade. Det har inte regeringen förstått.
Det som här anförts om vikten av att höja läraryrkets status och att elever
har rätt till behöriga lärare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Tioårig grundskola
Folkpartiet anser att grundskolan skall vara tioårig, där
förskoleklassen utgör det första året. Svenska elever har den
kortaste undervisningstiden i västvärlden. Den totala
undervisningstiden i skolan måste öka. Den utökade tiden
bör användas till att ytterligare befästa de baskunskaper som
skolan idag inte lyckas ge många elever.
Kunskapssamhällets ökade krav fordrar en tioårig
grundskola.
Det som här anförts om införandet av en tioårig grundskola bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Avskaffa den centralt fastställda
timplanen
Idag har ett begränsat antal kommuner möjligheten att
organisera undervisningen i grundskolan utan en centralt
fastställd timplan. Folkpartiet anser att den centralt
utformade timplanen på sikt bör avskaffas. För att det ska
fungera är det viktigt med en väl fungerande målstyrning.
Timplanens avskaffande hör därför ihop med att utförliga
utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs.
För att grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar
efter elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken vara mål-
styrd. Folkpartiet anser att det skall vara målen i skolans kursplaner som
skall vara styrande när det gäller antalet timmar i varje ämne.
Det är resultatet en elev uppnår och inte antalet timmar som läggs på varje
ämne i skolan som är det viktiga. Det faktum att en elev har spenderat 150
timmar i ett ämne säger lite om de faktiska kunskaper eleven har uppnått.
Den kollektiva tanken att alla har lika stor förmåga att uppnå samma goda
resultat under lika lång tid bortser från de individuella skillnader som finns
mellan människor. För liberaler är det en självklarhet att den enskilde
elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar
eleven studerar de olika ämnena.
Det som här anförts om avskaffandet av den centralt utformade timplanen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Gymnasiet skall inte ta över
grundskolans problem
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa,
skriva och räkna. För att bli behörig till ett nationellt
program i gymnasiet skall en elev minst ha betyget
"godkänd" i engelska, svenska och matematik. Folkpartiet
anser att det är ett rimligt krav.
Men i dag kan elever inom det individuella programmets ram komplettera
sina kunskaper för att bli behörig till ett nationellt program. Det innebär att
gymnasiet får ta över grundskolans problem. Det är grundskolan som skall
ha ansvaret för att dessa elever kompletterar sina kunskaper till godkänd
nivå. Folkpartiet anser att de elever som lämnar grundskolan utan dessa
baskunskaper skall "läsa upp" betyget innan de får tillträde till gymnasiet.
Ingen elev skall därför få börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget
"godkänd" i svenska, engelska och matematik. Att låta elever lämna grund-
skolan utan godkända kunskaper i dessa ämnen är cyniskt. I dag är dessa
elever hänvisade till gymnasiets individuella program. Det skulle utgöra ett
undantag men är i dag gymnasiets tredje största program.
Det som här anförts om att ingen elev skall lämna grundskolan utan
betyget "godkänd" i svenska, engelska och matematik bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Mer betyg tidigare och fler nationella
prov
Det behövs mer utvärdering både i och av skolan. Det måste
finnas tydliga kunskapsmål för undervisningen och att
utvärdera hur målen har nåtts av den enskilde eleven är en
viktig uppgift.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare.
Under dem skall elevens utveckling, både när det gäller kunskaper och social
förmåga, utvärderas och uppmuntras. Dessa samtal skall börja redan i
förskolan och följa eleven genom hela grundskoletiden. Eftersom samtalen
ställer höga krav på läraren för att de skall vara utvecklande vill Folkpartiet
ytterligare betona vikten av behöriga lärare. Folkpartiet anser dessutom att
utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.
Idag får eleverna betyg från höstterminen i åttonde klass. Det tycker
Folkpartiet är alldeles för sent. Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola
och skolpolitiker tidigare än i åttan bör få dessa signaler. Alla elever skall
få
betyg från årskurs sex. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig. Det är för
få steg idag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
Skolans resultat skall också utvärderas. Nationella utvärderingar är viktiga
eftersom de ger en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa sätt
kvalitetssäkra den svenska skolan anser Folkpartiet att obligatoriska
nationella prov regelbundet skall genomföras.
Det som här anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal,
sexgradig betygsskala från årskurs sex och fler obligatoriska nationella prov
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Elever med särskilda behov
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska,
psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just
dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens
besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa
elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor
att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd.
Elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärk-
sammas mer i skolan. Det är ett faktum att skolan, trots mångårig vetskap om
problematiken, inte blivit särskilt framgångsrik i strävan att upptäcka och
åtgärda dessa problem. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir ofta
konsekvensen att problemen sprider sig. Goda kunskaper hos lärarna är
avgörande för att hjälpa elever med dessa problem. Det är därför oerhört
viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kun-
skaper och utbildning för att uppmärksamma elever med läs- och skriv-
svårigheter.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror. Uppskattnings-
vis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen stammande under
någon period i livet. Problem med stamning börjar ofta i tre till fyraårsåldern
för att sedan försvinna hos en del barn. Hos andra fordrar stamningen
kvalificerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Under senaste tid har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabili-
tering av barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit
uppmärksammat både på grund av de problem beteendestörningar skapar för
barnet och de problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp.
ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att
lärare och skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna diagnos-
grupp.
Det som här anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolan som arbetsplats
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att svenska
skolelever från årskurs 1 sedan 1991 omfattas av
arbetsmiljölagen, så har brister i skolan påvisats både när det
gäller såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön. Det
växande antalet allergier till följd av osund miljö är ett
problem. Buller ett annat. Våld och mobbning ett tredje. På
skolgårdarna inträffar många olyckor och tillbud. För
Folkpartiet är det självklart att även elever och lärare har en
arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel
arbetsmiljö.
Det som här anförts om vikten av en god arbetsmiljö i skolan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hälsofostran
Skolan spelar en viktig roll i samhällets folkhälsoarbete. Det
måste bygga på engagemang hos lärare, andra anställda i
skolan, eleverna och deras föräldrar. Det är viktigt att det
utformas utifrån den enskilda skolans lokala behov och
intressen och i nära samarbete med andra sektorer i
samhället samt ideella organisationer.
Vi anser att hälsofostran, ett ämne som inrymmer både sex- och samlev-
nadsundervisning, kost samt motion (lek och idrott) och ANT-undervisning
måste få en tydligare plats och ett större utrymme på skolschemat. Skol-
hälsovården har här en viktig roll att spela och vi anser att den neddragning
av skolhälsovårdens resurser som skett på en del håll är olycklig och måste
hejdas.
Det som här anförts om vikten av hälsofostran i skolan bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Elevvårdsresurser och handlingsplan
I skolan har elevvårdsresurserna minskat samtidigt som
behoven blivit större. Det finns flera indikatorer på att ett
växande antal barn och ungdomar drabbas av en rad problem
som mobbning, upplevelser av hot om våld och misshandel i
hemmet. Astma och andra allergiska tillstånd ökar. Allt fler
elever lider av ätstörningar. Det är skrämmande att
ungdomar har självmordstankar och att någon varje år begår
självmord. Det är också en allvarlig signal att allt fler
ungdomar prövar droger och alkohol och att allt fler begår
brott.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har i stort sett varit fram-
gångsrik men måste utvecklas vidare. Varje oönskad graviditet är en för
mycket. Ingen årskull får gå miste om denna undervisning och det är viktigt
att den inte utsätts för några nedskärningar i en tid av knappa resurser.
Vi anser att hälsofostran, ett ämne som inrymmer både sex- och samlev-
nadsundervisning, kost samt motion (lek och idrott) och ANT-undervisning
måste få en tydligare plats och ett större utrymme på skolschemat.
Folkpartiet ser med allvar på att tillgängligheten när det gäller alkohol och
narkotika tycks ha ökat. Informationen om alkohol, narkotika och tobak
(ANT) måste göras mer effektiv. Undersökningar visar att både rök- och
alkoholdebuten rör sig allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den
negativa attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Det är
oerhört viktigt att kampen mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras.
Folkpartiet efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur kampen mot
ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
Det som här anförts om vikten av elevvårdsresurser och en nationell
handlingsplan mot ungas missbruk bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Svenska skolor i utlandet
Fler och fler svenskar arbetar utomlands. Det är viktigt att de
har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola för sina
barn. I Sverige finns omfattande modersmålsundervisning
för invandrarbarn. Den utgår från insikten att människor
fungerar bättre om de också får utveckla det språk som talas
i hemmet. Tvåspråkigheten är en tillgång i Sverige. De
svenska barn som bor utomlands bör ses som en framtida
resurs för Sverige. Folkpartiet vill därför anslå ytterligare 20
miljoner kronor på anslag A11, utgiftsområde 16, till svensk
undervisning i utlandet.
Det som här anförts om att anslå ytterligare 20 miljoner kronor till svensk
undervisning i utlandet, anslag A11, bör riksdagen besluta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att höja läraryrkets status,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvariga för den pedagogiska verksamheten inom förskolan
skall vara förskollärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av tydliga mål för den pedagogiska verksamheten i
förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att samtliga barn erbjuds en plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att chefen inom förskolan skall vara en pedagogiskt utbildad
ledare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och
personal inom förskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att de barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges
möjlighet till vidareutbildning till förskollärare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten för elever att undervisas av behöriga lärare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa den centralt utformade timplanen i grundskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen elev skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått
betyget "godkänd" i svenska, engelska och matematik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg från årskurs sex,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en sexgradig betygsskala,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fler obligatoriska nationella prov,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en god arbetsmiljö för elever och lärare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av elevvårdsresurser,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras,
20. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 20 miljoner kronor, anslaget
A 11, utgiftsområde 16, till svenska skolor i utlandet.