I Funkisutredningens betänkande, som för närvarande är
under beredning, föreslår kommittén flera förändringar vad
gäller specialskolorna. De statliga resurserna bör, enligt
utredningen, användas för att stödja kommunernas arbete
och för att bygga upp stödcentra. Kommitténs förslag
innebär stora förändringar för de elever som i dag går i
specialskola och har väckt stor oro bland de berörda.
Kommitténs förslag är i dagsläget oacceptabelt.
Vi menar att utredningens förslag är fel väg att gå. Det är visst angeläget
att kommunerna har ansvaret för skolan och att alla elever får samma mål att
sträva efter. Samtidigt måste utgångspunkten vara elevernas välbefinnande
och möjligheter att få rätt stöd utifrån deras förutsättningar. Specialskolorna
för synskadade har stort stöd bland elever och föräldrar. För elever med
multipla funktionshinder är de avgörande, men också för många andra är de
ett värdefullt stöd i skolgången och bidrar till att skapa en bra social
situation
för eleverna. Kommunerna har knappast möjlighet att bygga upp en
tillräcklig kompetens för detta. I synnerhet gäller detta små kommuner med
litet befolkningsunderlag. Om kommunerna får huvudmannaskapet, med en
kraftig höjning av avgifterna för kommunerna, finns det en stor risk att
barnen kommer att få sämre undervisning och ett sämre gruppstöd.
Vi vill mot denna bakgrund understryka att specialskolorna bör få vara
kvar som egen skolreform i nuvarande omfattning. En eventuell framtida
förändring måste föregås av överläggningar med föräldrar, elever och
personal. Det behövs ökad kunskap i landets kommuner om specialskolorna.
Utredningen föreslår att Ekeskolan skall läggas ner utan att göra en
ordentlig utredning av dessa barns skolsituation på hemorten. Ekeskolan i
Örebro tar emot barn med flerfunktionshinder och där den gemensamma
nämnaren är att de är gravt synskadade. För den aktuella elevgruppen och
deras vårdnadshavare har skolan inneburit en stor trygghet. Det förhållandet
att en del elever kommit till skolan relativt sent speglar snarare att
kommunerna och föräldrarna inte känt till skolan.
För oss är det viktigt att föräldrarna ges en valfrihet att välja det bästa
möjliga för sina barn och att samhället tillhandahåller bästa möjliga
kompetens för de barn som är mest utsatta. Barn med grava funktionshinder
hör onekligen dit. Kombinationen av specialskolor och förstärkta
resurscenter innebär för mig den bästa garanten för att den specialkompetens
som finns kan utvecklas ytterligare. För oss står det inte i strid mot
huvudprincipen att funktionshindrade barn så långt möjligt ska integreras i
samhället. Snarare är det ett erkännande av att vissa grupper av gravt
funktionshindrade barn, t ex gravt språkstörda, gravt rörelsehindrade och
synskadade med tilläggsfunktionshinder, kräver insatser som endast kan
tillgodoses med i princip nuvarande organisation.
Vår slutsats är att man måste gå varsamt fram med förslag som radikalt
förändrar undervisningssituationen för de elever som finns vid Ekeskolan
och de övriga specialskolorna. Om några förändringar skall genomföras
måste ett minimikrav vara att elevernas situation först utsätts för en
genomgripande och opartisk analys, samt att föräldrarna görs delaktiga i den
processen. Allt annat är enligt vår mening orimligt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om specialskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nedläggning av Ekeskolan.