Det svenska skolsystemet består idag av tre läroplaner: Lpfö (förskolan
1-5 år), Lpo 94 för förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan, och
för frivilliga ungdomsskolan Lpf 94. Målet med läroplanerna är att barnet
skall få en sammanhållen utbildning på samma värdegrund och uppbyggt
efter samma principer. De senaste förändringarna har också haft sin
grund i att riksdagen har velat lyfta upp förskolepedagogiken. När det
gäller synen på förskolan kan utvecklingen beskrivas så att det har skett
en förändring från familjepolitik till utbildningspolitik. Den synen är
ännu inte konsekvent genomförd, vi tvingas konstatera att förskolan, 1-5
år, uppfattas ha en lägre dignitet än förskoleklassen och grundskolan. I
två avseenden skiljer sig gällande läroplaner åt. I läroplan för förskolan
1-5 har förskolläraren inget särskilt pedagogiskt ansvarför att läroplanen
genomförs. Förskolechefens ansvar och kompetens finns inte heller med.
I Sverige har vi haft en förskolepedagogik som förenat pedagogik med
omsorg. Föräldrar har kunnat förena föräldraskapet med arbete och
studier. Förskolläraren har till skillnad från i många andra länder tagit det
fulla ansvaret för barnet den hela dagen. Det är därför som vi anser att
förskollärare på sikt ska bli den enda personalkategorin i förskolan och
att de som är anställda i förskolan, men saknar förskollärarutbildning
skall kunna få vidareutbilda sig till förskollärare.
Förskolan har sedan 1970-talet oftast arbetat i arbetslag. Förskolan har
många gånger kunnat fungera som en lärande organisation där personer med
olika bakgrund har kunnat växa. En stor del av förskollärarna har börjat som
barnskötare. I arbetslaget har ingått personal på en avdelning som där har
kunnat diskutera sig samman till ett gemensamt förhållningssätt i kontakter
med barn och föräldrar. Detta är en positiv sida av arbetslagstanken. Med
läroplan som grund kan detta arbetssätt vidareutvecklas och få stöd.
Arbetslaget har också många gånger varit ett stöd för barnskötarna att
vidareutbilda sig till förskollärare.
I Boalt-Boëthius forskning om arbetslaget i förskolan redovisas en negativ
sida (Autonomy coping and defense in small groups 1983, Forskning om
grupper och organisationer, i Crafoord red. Psykoanalytiker utan soffa 1989).
I studierna av planeringsmötena i förskolans arbetslag fann hon ett tydligt
mönster av att personalgruppen anpassade sig till sina minst erfarna
medlemmar och att medlemmarna lade band på sig och inte använde sig av
sina resurser i gruppen. Detta problem skulle inte uppstå i ett arbetslag där
alla hade hög pedagogisk kompetens. Att höja enskilda individers kompetens
innebär alltså att höja hela gruppens kompetens.
Förskolan förväntas de närmaste åren behöva minska sin verksamhet på
grund av minskade barnkullar. I denna situation finns många möjligheter.
Förskolan kan på ett annat sätt än tidigare bli allmän och inte bara för barn
vars föräldrar arbetar eller studerar. En annan möjlighet är att satsa på
utbildning av personal i förskolan. Vi anser att regeringen ska återkomma
med förslag till vidareutbildning av personal i förskolan med sikte på att en
enhetlig personalkategori skall arbeta i förskolan.
Att leda förskolan 1-5 år är inte mindre krävande än att leda en
förskoleklass eller grundskola. De krav som skall ställas på en förskolechef
för förskola 1-5 år bör vara samma som för skolformer högre upp i åldrarna.
I läroplan för förskola 1-5 år (Lpfö) bör därför ett avsnitt om förskolechefens
ansvar och pedagogiska kompetens ingå. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förskollärare på sikt skall bli den enda personalkategorin i
förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de som är anställda i förskolan men saknar
förskollärarutbildning skall kunna få vidareutbilda sig till detta,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till vidareutbildning av personal i förskolan med sikte på
att en enhetlig personalkategori skall arbeta i förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förskolechefens ansvar och pedagogiska kompetens bör
skrivas in i läroplanen för förskolan 1-5 år (Lpfö).