Det svenska skolsystemet består idag av tre läroplaner: Lpfö (förskolan 1-5 år), Lpo 94 för förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan, och för frivilliga ungdomsskolan Lpf 94. Målet med läroplanerna är att barnet skall få en sammanhållen utbildning på samma värdegrund och uppbyggt efter samma principer. De senaste förändringarna har också haft sin grund i att riksdagen har velat lyfta upp förskolepedagogiken. När det gäller synen på förskolan kan utvecklingen beskrivas så att det har skett en förändring från familjepolitik till utbildningspolitik. Den synen är ännu inte konsekvent genomförd, vi tvingas konstatera att förskolan, 1-5 år, uppfattas ha en lägre dignitet än förskoleklassen och grundskolan. I två avseenden skiljer sig gällande läroplaner åt. I läroplan för förskolan 1-5 har förskolläraren inget särskilt pedagogiskt ansvarför att läroplanen genomförs. Förskolechefens ansvar och kompetens finns inte heller med. I Sverige har vi haft en förskolepedagogik som förenat pedagogik med omsorg. Föräldrar har kunnat förena föräldraskapet med arbete och studier. Förskolläraren har till skillnad från i många andra länder tagit det fulla ansvaret för barnet den hela dagen. Det är därför som vi anser att förskollärare på sikt ska bli den enda personalkategorin i förskolan och att de som är anställda i förskolan, men saknar förskollärarutbildning skall kunna få vidareutbilda sig till förskollärare.
Förskolan har sedan 1970-talet oftast arbetat i arbetslag. Förskolan har många gånger kunnat fungera som en lärande organisation där personer med olika bakgrund har kunnat växa. En stor del av förskollärarna har börjat som barnskötare. I arbetslaget har ingått personal på en avdelning som där har kunnat diskutera sig samman till ett gemensamt förhållningssätt i kontakter med barn och föräldrar. Detta är en positiv sida av arbetslagstanken. Med läroplan som grund kan detta arbetssätt vidareutvecklas och få stöd. Arbetslaget har också många gånger varit ett stöd för barnskötarna att vidareutbilda sig till förskollärare.
I Boalt-Boëthius forskning om arbetslaget i förskolan redovisas en negativ sida (Autonomy coping and defense in small groups 1983, Forskning om grupper och organisationer, i Crafoord red. Psykoanalytiker utan soffa 1989). I studierna av planeringsmötena i förskolans arbetslag fann hon ett tydligt mönster av att personalgruppen anpassade sig till sina minst erfarna medlemmar och att medlemmarna lade band på sig och inte använde sig av sina resurser i gruppen. Detta problem skulle inte uppstå i ett arbetslag där alla hade hög pedagogisk kompetens. Att höja enskilda individers kompetens innebär alltså att höja hela gruppens kompetens.
Förskolan förväntas de närmaste åren behöva minska sin verksamhet på grund av minskade barnkullar. I denna situation finns många möjligheter. Förskolan kan på ett annat sätt än tidigare bli allmän och inte bara för barn vars föräldrar arbetar eller studerar. En annan möjlighet är att satsa på utbildning av personal i förskolan. Vi anser att regeringen ska återkomma med förslag till vidareutbildning av personal i förskolan med sikte på att en enhetlig personalkategori skall arbeta i förskolan.
Att leda förskolan 1-5 år är inte mindre krävande än att leda en förskoleklass eller grundskola. De krav som skall ställas på en förskolechef för förskola 1-5 år bör vara samma som för skolformer högre upp i åldrarna. I läroplan för förskola 1-5 år (Lpfö) bör därför ett avsnitt om förskolechefens ansvar och pedagogiska kompetens ingå. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förskollärare på sikt skall bli den enda personalkategorin i förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de som är anställda i förskolan men saknar förskollärarutbildning skall kunna få vidareutbilda sig till detta,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till vidareutbildning av personal i förskolan med sikte på att en enhetlig personalkategori skall arbeta i förskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förskolechefens ansvar och pedagogiska kompetens bör skrivas in i läroplanen för förskolan 1-5 år (Lpfö).
Stockholm den 28 oktober 1998
Ingrid Burman (v) Maggi Mikaelsson (v)