med anledning av prop. 1998/99:110 Vissa skolfrågor m.m.
Skolan är fortfarande i kris
Det finns flera olika sätt att beskriva tillståndet i skolan. En
ansats är den som regeringen väljer i sin utvecklingsplan (skr
1998/99:121), där utvecklingen beskrivs i huvudsakligen
positiva ordalag. Många elever, lärare och föräldrar har
säkert svårt att känna igen sig i den beskrivning som
regeringen gör.
Det finns fortfarande stora problem, som kräver resoluta åtgärder från de
politiska beslutsfattarna:
? Var femte elev når inte kraven i grundskolan
?
? Var tionde elev får inte påbörja nationellt program
?
? Var femte elev med invandrarbakgrund får inte påbörja nationellt
program
?
? Var sjunde elev i gymnasiet saknar slutbetyg
?
? Var tredje gymnasist nådde inte gymnasieskolans mål
?
Färre elever i Sverige än i viktiga konkurrentländer går
vidare till högre utbildning. Förklaringen till detta står med
stor sannolikhet att finna i grund- och gymnasieskola.
Samtidigt vet vi att det i skolan - hos lärare, elever, föräldrar och skol-
ledare - finns en oerhörd kraft att bygga vidare på, en kraft som, om den
frigörs, kan lyfta hela skolan och hela samhället. Det förutsätter att de som är
aktiva i skolan får stor frihet att själva utveckla sin skola, men också att vi
som politiska beslutsfattare är tydliga i våra krav på resultat och ansvars-
tagande.
Regeringen har inte löst
skolans kris
I förra valrörelsen stod skolfrågorna i fokus mer än i någon
tidigare valrörelse. Alla riksdagens partier presterade förslag
och program för att förbättra skolan. Socialdemokraterna,
liksom alla oppositionspartier, lovade att vidta kraftfulla
åtgärder. Landets elever och lärare hade, med rätta, stora
förväntningar på regeringen efter valet. Nu skulle åtgärderna
för att förbättra skolan komma!
Under i det närmaste ett helt riksdagsår har det därefter varit en bedövande
tystnad från regeringen i kommunikationen med riksdagen. Det har inte
framställts några förslag för riksdagen att ta ställning till för att komma till
rätta med skolans problem.
I den nu föreliggande propositionen behandlas ett antal frågor av närmast
teknisk art för skolan. Ett viktigt förslag förverkligas, nämligen en försöks-
verksamhet med avskaffad timplan. Det motsvarar ett krav Centerpartiet
drivit länge i riksdagen och är ett välkommet steg mot en mer flexibel och
individanpassad skola. I samband med att timplanen nu kommer att avskaffas
i ett antal kommuner och skolor bör också regeringen öka kraven på individ-
anpassning av utbildningen. Varje elev bör få en individuell studieplan,
upplagd i samverkan mellan elev, lärare och föräldrar. Krav på detta bör
skrivas in i grundskoleförordningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen bör presentera
ett större förslag till hösten
Centerpartiet, och andra partier, krävde både före riksdagens
öppnande och under allmänna motionstiden att åtgärder
skulle vidtas för att möta de problem som fanns i skolan. I
vår motion 1998/99:Ub227 presenterades flera förslag som
skulle gå att förverkliga utan vidare utredning och som
skulle skicka en tydlig signal till skolan om att vi tar
problemen på allvar. Förslagen innefattade bland annat:
? Obligatoriska nationella prov återinförs under år fem. Det är en naturlig
avstämning av situationen efter halva grundskoletiden och ger möjlighet
att korrigera eventuella problem i tid.
?
? En bred överenskommelse om betygen för att få till stånd ett betygs-
system som har förutsättningar att bestå över ett regeringsskifte för att ge
skolan arbetsro.
?
? Satsning på språkutveckling genom bl.a. översyn av kurs- och läroplaner
så att alla som är verksamma i skolan får ett ansvar för elevernas
språkutveckling.
?
? Särskilda insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det har nu
gått länge sedan läs- och skrivkommittén lämnade sitt betänkande "Att
lämna skolan med rak rygg", men ännu har regeringen inte vidtagit några
åtgärder.
?
? Medvetna kvalitetssatsningar genom inrättandet av ett kvalitetsinstitut,
där t.ex. lärarorganisationerna och kommunförbund skulle kunna vara
huvudmän. Kvalitetsinstitutet bör följa och stödja kommunernas egen
utvärdering genom jämförande sammanställningar, rådgivning och
metodutveckling.
?
Då samtliga förslag nyligen har behandlats av riksdagen
avstår vi från att upprepa yrkandena här. Vi nöjer oss med att
konstatera att det råder inte brist på förslag från
oppositionen. Det är hos regeringen ansvaret nu ligger för att
presentera konkreta förslag till åtgärder för riksdagen.
Propositionen i övrigt
Centerpartiet har tidigare anfört att skolan bör ges större
frihet, förenat med ett större ansvar för framgång. Detta
skulle t.ex. kunna uppnås genom kontrakt mellan
skolledningen och kommunen, reglerande såväl resurser som
befogenheter och vilka resultat som ska uppnås. Samtidigt
måste det göras klart att det offentliga samhället kommer att
ingripa om inte resultat uppnås. En del i detta skulle kunna
vara att lägga ut utbildning på entreprenad. Detta är
emellertid inte möjligt enligt den lag om
entreprenadförhållanden i skolan som i dag råder. Det finns
skäl att skapa möjlighet för fler utförare att erbjuda
skolverksamhet. Vi menar därför att begränsningen av vilken
undervisning som får läggas ut på entreprenad bör tas bort.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om individuella studieplaner,
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
beslutar att
1 § lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom
skolan skall ges följande lydelse: Kommuner och landsting
får sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om
att denne skall bedriva viss undervisning inom
gymnasieskolan.,
3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till
yrkande två, beslutar att 2 § lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan skall upphöra att gälla.
Stockholm den 1 juni 1999
Sofia Jonsson (c)
Margareta Andersson (c)
Birgitta Sellén (c)
Agne Hansson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Marianne Andersson (c)