Skolans uppdrag att bidra till ökad social kompetens
1 Sammanfattning
Skolans inre arbetsklimat diskuteras ibland med anledning av
larmrapporter om akuta händelser. Medierapporteringen tyder på att
problemen ökat, inte minskat under senare år. Mobbning, ett tuffare
klimat elever emellan och svårigheter för många lärare att sätta gränser
för elever är exempel på problemen. Direkta trakasserier av enskilda
lärare förekommer. Många elever mobbas. Vi anser att utvecklingen vad
gäller barns och ungdomars sociala förmåga men också psykiska hälsa
under en följd av år varit bekymmersam, varför frågor som rör barns och
ungdomars uppväxtvillkor och fostran måste tas på stort allvar. I denna
motion föreslås två konkreta initiativ som behöver tas för att stärka
skolans möjligheter att utveckla elevers sociala kompetens samt
tillrättaföra elever.
2 Många förändringar - oro, otrygghet och
destruktivitet
Ökande ungdomsvåld allt längre ner i åldrarna är en växande epidemi i
hela västvärlden. I USA döms 2 300 barn och ungdomar för mord varje
år. Problemet är långt ifrån förhållandena i Sverige, men tendenserna
finns i alla länder. Problemen stannar inte i vissa områden utan sprider
sig med tiden. En orsak är att många barn växer upp med våld,
aggressivitet, hot på gatan, i skolan och hemma. En annan är att föräldrar
inte hinner, orkar eller kan ta tillräckligt stort föräldraansvar. Till detta
kommer det idealiserade våldet i TV och andra medier. Osäkra och
aggressiva barn hamnar alltför lätt i situationer som ger fel inställning till
livet och hur problem skall lösas. Detta har gjort att "kraven" på skolan
ökar. Men skolans förutsättningar att ta ett ökat ansvar kan och måste
ifrågasättas.
3 Värdegrunden gäller
I läroplanen för det obligatoriska liksom för det frivilliga skolväsendet
finns den värdegrund arbetet skall vila på, liksom allmänna mål för
skolans fostrande uppgifter. Arbetsgruppen för samverkan kring arbetet
med skolans värdegrund (U 1996:H) konstaterade emellertid i sin rapport
"En värdegrundad skola" i juni 1997 att "Skolans värdegrund inte är ett
känt och tydligt definierat begrepp vare sig för skolans personal, dess
elever eller andra", vilket "medför svårigheter att arbeta efter den och att
ställa krav på att bli behandlad i enlighet med den". Utöver att detta utgör
ett stort bekymmer, kan konstateras att det är ett underbetyg för
förankringen och informationen om en grundläggande princip som
skolväsendet skall vila på. Vi anser därför att kunskaperna om
läroplanens grund och intentioner måste förbättras. Samtidigt måste
målen konkretiseras och skolan ges användbara verktyg och riktlinjer för
det konkreta och vardagliga arbetet.
4 Eleven i centrum
Under nio år är alla barn tvingade att gå i skolan och föräldrar skyldiga
att skicka dem dit. Obligatoriet ställer starka krav på respekt för den
enskilde individen utifrån olika aspekter. Det handlar dels om kravet på
att skolan skall ge varje elev de bästa förutsättningarna för intellektuell
och social utveckling, dels om krav på skolan när det gäller elevens
ställning. Ett grundläggande krav måste vara att varje barn skall känna
trygghet och ges förutsättningar att växa som civiliserad människa.
Elever skall mötas med respekt, men också lära sig att respektera andra.
Elever skall utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, heter
det i läroplanen. Detta sker dock inte utan undervisning och förebilder. Det
klimat som råder i skolan är betydelsefullt. Vi menar att ambitionen
fortfarande måste vara att skapa en "Skola för bildning", vilket den utredning
som låg till grund för läroplanen, LPO -94, heter. I begreppet ryms stor
respekt för varje elev, men ställs också krav på alla enskilda vad gäller mål
att nå och mål att sträva efter. Om det i utredningar konstaterats att de som
arbetar inte känner sig förtrogna med de nationella målen och bakgrunden till
dem måste regeringen skyndsamt överväga insatser.
5 Vuxnas ansvar
Det är ett svek mot eleverna att inte ta itu med de ordningsproblem som
finns i många skolor. Ordningsproblemen är av olika slag, men
genomgående tycks det som om skolans vuxna och många föräldrar inte
kan eller orkar ta sitt vuxenansvar. Tydliga gränser samt vuxna som
hävdar sin auktoritet är viktigt. Det är bara starka vuxna som skapar
utrymme för det elevinflytande och medansvar många talar om.
Att successivt utveckla elevernas förmåga att ta ansvar är en del av
läroplanens mål. Det kräver tydliga regler och utrymme för att få dem
prövade i skolans vardag. Elever som löper amok i korridorerna, sitter inne
med jackor och luvor, klottrar eller skriker okvädingsord efter lärarna är
såvitt vi kan förstå uttryck för ungdomar som under lång tid inte mött
nödvändiga reaktioner från vuxna. Att stärka rektorer och personal i frågor
som rör normer och värderingar och få de vuxna i och utanför skolan att
samverka är därför nödvändigt. Kunskaperna om gällande regelverk och
dess intentioner, andra myndigheter och institutioner o s v är nödvändiga om
skolan skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Men det räcker inte. Vi måste få stopp på den negativa utvecklingen i
grundskolans senare årskurser och i gymnasiet. Det är inte bara med
kunskaper de unga skall konkurrera internationellt. Människors sociala
förmåga - dit hör ett trevligt uppförande och stil - är betydelsefullt och en
del av skolans undervisande och fostrande uppgift, som måste ges tydligare
mål och högre prioritet. Den kultur som utvecklas i skolan måste präglas av
en helhetssyn över vad som är bra resp dåligt. Nedslitna skolmiljöer eller
skolor präglade av skadegörelse som inte åtgärdats förstärker känslan av att
ingen bryr sig, medan välstädade skolor där man omedelbart tar itu med
skadegörelse eller andra brister gör att också eleverna kan känna sig stolta
över sin skola.
När det gäller vardagsarbetet borde en utgångspunkt för vad som skall
gälla vara samma regler som i arbetslivet i övrigt. Det handlar om att passa
tider, vara hjälpsam, göra sitt bästa, kunna lyssna, ta initiativ och personligt
ansvar m.m. I skolledningens ansvar ligger att organisera och leda
personalens arbete efter de principer läroplanen bygger på så att var och en
också kan utgöra en positiv vuxen förebild för eleverna.
6 Ett övergripande ansvar - se över reglerna för
elevers tillrättaförande
Ofta hänvisas frågor som rör skolans inre arbetsmiljö till skolorna själva
alternativt till kommunerna. Vi anser att det ofta handlar om frågor som
bäst hanteras direkt och av dem som är direkt berörda. Likväl finns också
ett övergripande ansvar. Av och till hävdas i debatten synpunkter om att
lärare "inget kan göra" eller att skolan alltid måste stå öppen för var och
en. Notoriska skolkare går igenom grundskolan utan att vara där. Till
och med direkt kriminella ungdomar har en plats i skolan, eftersom
socialtjänsten har det primära ansvaret för unga lagöverträdare. Tyvärr
ges skolan sällan de förutsättningar som krävs för att det skall fungera.
Övriga elever får sitta emellan. Någon fostran som kan ta tag i den
enskilde eleven åstadkoms inte heller.
Vi anser att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behöver utvecklas
och ges direkt konkreta former när ungdomar ställts under socialtjänstens
övervakning. Det är viktigt att regler för sekretess m m inte omöjliggör ett
fungerande samarbete i syfte att förebygga brott och missbruk bland unga.
Vad gäller synen på reformerat påföljdssystem för unga lagöverträdare
hänvisar vi till en kommittémotion av Gun Hellsvik m.fl.
Skolans ansvar att tillsammans med hemmen fostra barn och ungdomar har
blivit allt svårare. De sociala förändringarna tillsammans med skolans ut-
maningar, som beror på den snabba och internationaliserade kunskapsutveck-
lingen, har gjort denna uppgift svårare. Samtidigt har en del av de verktyg
skolan haft försvunnit eller blivit kraftlösa. Därför anser vi att det behövs en
översyn av skolförordningens bestämmelser om disciplinära åtgärder mot
elever. Borde elever kunna avstängas? Från grundskolan? Från gymnasiet?
Hur tillförsäkras elever som inte uppfyller elementära krav på uppförande i
så fall utbildning? Hur kan skolans uppgift att fostra eleverna konkretiseras?
På vilket sätt bör social kompetens definieras och värderas? Hur skulle
betygskriterier i social kompetens kunna se ut? Vilken ansvarsfördelning bör
råda mellan hem och skola? Hur kan ett fungerande vuxenkontrakt mellan
föräldrar, lärare och andra etableras? I denna översyn måste givetvis också
frågor som rör mobbning i skolan prövas. Uppenbart är att många skolor
fortfarande inte lever upp till de krav på förebyggande och aktiva insatser
mot mobbning som finns.
7 Föräldrar skall informeras
En förutsättning för att samarbete mellan hem och skola skall vara
möjligt är ömsesidigt informationsutbyte i relevanta frågor. Vi anser att
det är självklart att föräldrar under hela skoltiden informeras om en elev
är ogiltigt frånvarande. Skolk är ofta ett tecken på problem. Stor
frånvaro skapar risk för att elever dras med i gäng med olika sociala
problem och beteenden.
Det finns också skäl att pröva frågan om vad som kan göras för att
förhindra att skolor och/eller enskilda lärare gömmer disciplinproblem. Hur
många föräldrar och politiker har inte tagits på sängen när skolor stängts
p.g.a. akuta ordningsproblem? Sällan handlar det om en enstaka händelse
eller en plötslig ingivelse. Ofta är det kulmen på en problematik som pågått i
månader och år. Vi anser att skolorna bör informera föräldrar och skol-
styrelse oftare. Det skulle ge bättre förutsättningar för ett konstruktivt
agerande. De skolor som klarat ut besvärliga situationer har ofta gjort det
tillsammans med andra vuxna som eleverna möter. Därför anser vi att
skolorna borde åläggas skyldighet att informera föräldrar och skolhuvud-
män i ordning- och uppförandefrågor.
8 Hemställan
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av insatser för genomförande av
läroplanernas grundläggande principer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av reglerna för elevers
tillrättaförande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av tydligare mål för skolans
uppgifter vad avser elevers utveckling av social kompetens.