Bakgrund
Under den gångna mandatperioden har riksdagen beslutat om en friskolereform, utarbetad i samverkan mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Historiskt sett har inställningen till friskolor varit en typisk höger-vänster- fråga. De borgerliga partierna för och de socialistiska mot det privata initiativet och de fria marknadskrafterna å ena sidan och det gemensamma ansvaret och planhushållningen å den andra. Den gröna ideologin representerar ett alternativ där stort utrymme krävs både för det privata initiativet och det gemensamma ansvaret inom områden som skola och vård.
För Miljöpartiet var det naturligt att eftersträva en friskolereform där samhället tar ansvar för att barnens rätt till likvärdig skolgång garanteras samtidigt som mångfald och valfrihet stimuleras genom att öppna upp för individuella initiativ. Ett barn skall ha samma bidrag för sin skolgång oavsett om det går i en kommunal skola eller i en fristående skola. Samhällets resurser för barns skolgång skall fördelas med hänsyn till skillnader i barns behov. Friskolorna skall behålla sin pedagogiska frihet men kunna arbeta under samma ekonomiska villkor som de kommunala skolorna. Skolverket och inte kommunerna skall ansvara för såväl tillståndsgivning som tillsyn av friskolorna.
Miljöpartiets uppgörelse med Socialdemokraterna 1996 om en friskole- reform uppfyller i allt väsentligt Miljöpartiets krav. Den nya lagen har nu gällt i ett år och resultatet av reformen kan redan skönjas i de uppföljningar som just sammanställts.
När beslutet togs om friskolereformen framfördes från borgerligt håll farhågan att inga nya friskolor skulle våga starta och att kommunerna skulle sätta stopp för bidragsrätten. Verkligheten blev i stället att antalet nya friskolor har ökat med ca 25 procent redan under första året och i endast två fall har Skolverket avslagit en ansökan om bidragsrätt. Tabellen nedan visar inriktningarna hos de 74 nya fristående grundskolor som Skolverket godkänt under året.
Skolornas inriktning Antal godkända Allmän 27 Konfessionell 11 Språklig 7 Waldorf 4 Skoldaghem 4 Musik 4 Praktisk-estetisk 4 Ur och Skur 3 Freinet 2 Emilia 1
Därutöver har under året godkänts 14 nya fristående gymnasieskolor, 5 särskolor samt 1 gymnasiesärskola.
I samband med beslutet om en ny friskolereform spreds många felaktig- heter (bl.a. av de borgerliga partiföreträdarna) om reformens innehåll och effekter. De speciella svårigheter som uppstod genom denna felinformation till kommuner och allmänhet och erfarenheterna från föregående skolreformer ledde till att en särskild uppföljningskommitté, FRIST, tillsattes med uppdraget att granska framför allt kommunernas sätt att sköta anslagen till friskolorna. Den skulle verka i två år och den första delrapporten är nu färdig. Av denna rapport framgår att flertalet friskolor under första året med den nya reformen har fått ökade anslag från kommunerna för sin verksamhet. I takt med att friskolereformen får genomslag i kommunerna skall friskolorna nå samma ekonomiska villkor som de kommunala skolorna har. Friskolorna har redan tagit sig ur den svacka de hamnade i under den tid som Centerns uppgörelse med Socialdemokraterna om friskolornas finansiering gällde.
Ett problem, som friskolorna tidigare dragits med, var att de som regel inte fick ersättning för momsen. Det har nu ändrats drastiskt genom den nya reformen så att problemet med momsersättningen för det stora flertalet har lösts. Undantag är några kommuner som ännu inte uppfattat att momsersättningen är lagligt föreskriven. Tack vare den tydliga lagtexten vad gäller kommunens åliggande att betala ut momsersättning kommer dessa brister att kunna åtgärdas.
Genom friskolereformen har en stabil grund lagts för en fortsatt gynnsam utveckling av fristående skolor. Nu kan arbetet gå in i nästa fas, där det handlar om att följa upp reformen och stimulera de positiva utvecklingsidéer som finns bland friskolorna. Man får ta upp och lösa de problem som återstår eller dyker upp under vägs gång och lyfta fram och ta till vara det som är bra så att det kan bli till glädje och nytta för andra skolor och komma många elever till godo. Miljöpartiet har en rad förslag inför detta arbete varav några nämns i det följande.
Friskolornas utvecklingsfond
Ett av huvudskälen till att friskolor behövs är att de innebär ökad mångfald och möjligheter till utveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och undervisningsmetoder. Det är viktigt att dessa möjligheter stimuleras på ett tidigt stadium, utan att man därvid inkräktar på skolornas frihet.
En typsituation är när en grupp lärare gemensamt lyckas utveckla framgångsrika pedagogiska idéer och omsätta dem i praktiken. Typiskt för sådana tillfällen är att deras verksamhet röner uppmärksamhet från andra skolor, föreningar, myndigheter etc. Det kommer grupper på besök till skolan, lärarna får allt oftare inbjudningar till föreläsningar och seminarier ute i samhället. Det kommer förfrågningar om möjligheten att få tillgång till undervisningsmateriel. Människor frågar efter dokumentation av metodiken och de pedagogiska tankarna, etc. En sådan uppmärksamhet är i liten skala inspirerande men blir efter en tid också betungande i takt med att aktiviteterna utåt ökar. Den lilla skolan och några få lärare har inte resurser att vid sidan av skolarbetet klara den andra, utåtriktade uppgiften. Just i sådana situationer bör det finnas resurser tillgängliga för att stöda lärarna i deras verksamhet.
Miljöpartiet föreslår att det inrättas en utvecklingsfond för fristående skolor. Fonden skall ge anslag som stöd för skolor i arbetet att fullfölja och slutföra framgångsrika verksamheter och beskriva och föra ut resultaten till gagn för andra elever och lärare. Anslagen kan avse t.ex. medel för anställande av deltidsvikarier under den tid läraren är ute på en föredragsturné eller tar emot besöksgrupper. Medel kan erhållas för mång- faldigande av undervisningsmateriel som efterfrågas av andra skolor eller för att skriva och trycka beskrivningar av verksamheten, en pedagogisk princip, metod, etc.
Miljöpartiet föreslår också att motsvarande insatser görs för de kommunala skolorna men ser klara fördelar med att hålla fonderna separerade, inte minst för att undvika intrång i friskolornas frihet och oberoende.
Värna glesbygdsskolorna
I friskolereformen finns flera anvisningar införda med syftet att underlätta bevarandet och starten av nya glesbygdsskolor. T.ex. lättnader i kravet på att en skola skall ha minst 20 elever. Tyvärr är inte skollagstiftningen rätta platsen att skapa ekonomiska förutsättningar för stöd till glesbygdsskolor. Glesbygdsskolorna är i högsta grad en regionalpolitisk angelägenhet. Miljöpartiet anser att speciella ekonomiska garantier måste ges för att glesbygdsskolornas framtid skall säkras. Ansvaret kan inte utan resursförstärk- ning läggas på små och ofta fattiga glesbygdskommuner. Vi föreslår att regeringen får i uppdrag att tillsätta en utredning med den enda uppgiften att föreslå ett tillvägagångssätt som bäst garanterar glesbygdsskolornas framtid. Uppdraget skall då avse en ekonomisk lösning med krav om bibehållen hög kvalitet i elevernas utbildning.
Friskollärarnas utbildning och fortbildning
Det är oklart om regeringen kommer att tillräckligt uppmärksamma utbildningsbehovet för de fristående skolorna. Det handlar dels om de större pedagogiska inriktningarnas krav på egna utbildningar (Waldorfskolor och Montessoriskolor i första hand) och dels om de mindre, enskilda skolornas behov av adekvat lärarutbildning och fortbildning. Högskoleverket har i uppdrag att utreda lämpliga former för Waldorfskolornas lärarutbildning och rapporterar till regeringen i början av november 1998. Vi förutsätter att regeringen när rapporten avlämnats tillsätter en arbetsgrupp där representanter för Waldorfskolorna ingår i syfte att lämna förslag till en adekvat lärarutbildning för dessa skolor. Miljöpartiet föreslår också att en arbetsgrupp tillsätts för att utarbeta förslag till hur övriga behov av lärarutbildning för fristående skolor skall tillgodoses.
Internationella kontaktnät
Svenskt utbildningsväsende har under de senaste åren öppnats mot yttervärlden och i många avseenden internationaliserats. IT har möjliggjort kontakter mellan svenska elever och elever i skolor utomlands inom ramen för det normala skolarbetet. Men det har också byggts upp en administration och organisation för internationellt utbyte mellan svenska skolor och utländska för de kommunala och statliga utbildningarna. Detta gäller inte minst elev- och lärarutbytet inom EU:s ram.
För de fristående skolornas framtida utveckling är det viktigt att också de har tillgång till denna centralt organiserade service och kan deltaga i internationellt utbyte på samma villkor som andra skolor. Miljöpartiet föreslår att formerna för denna medverkan redan nu klargörs och att de fristående skolornas rättigheter fastställs. Detta bör ske i samverkan mellan Skolverket och friskolornas representanter på uppdrag från regeringen. Miljöpartiet föreslår en sådan utredning redan till hösten. Internationella kontakter kommer i framtiden att ha stor betydelse för utvecklingen av svensk skola. Det är viktigt att inte friskolorna får sämre möjligheter i dessa avseenden.
Konfessionella skolor bör uppmärksammas särskilt
Kristna friskolor har en lång tradition i Sverige. Vi har idag över femtio kristna friskolor. Många har varit verksamma mycket länge. Vi har också, om än ganska få, katolska och judiska fristående skolor som varit verksamma under många decennier. Under senare år har konfessionella skolor blivit fler och även skolor med annan religiös inriktning har startat. Dessa skolors plats och funktion i svensk utbildning och i samhället i stort har diskuterats utifrån olika aspekter, t.ex. i samband med segregations- och integrationsproblematiken. Dessa frågor är inte tillräckligt belysta och det är viktigt att vi får ett bra underlag för den fortsatta diskussionen. De politiska partierna och olika organisationer har långt ifrån klarat ut var de står i dessa frågor.
Frågor som rör barnens rätt till fri och allsidig information liksom föräldrars rätt att välja skola för sina barn, samhällets krav på integration av invandrare och etniska minoriteters rätt till sin kultur o s v kommer ofta att framstå som varandra motverkande eller sinsemellan oförenliga mål. Här finns olösta problem som samhället inte får sopa under mattan för att de är besvärliga.
Det finns många viktiga frågor att besvara, t.ex. hur har de konfessionella skolornas verksamhet förändrats genom att gruppen idag är mer heterogen? Har det inneburit ett steg i ekumenisk riktning? Kan och bör samverkan mellan dessa skolor och mellan dessa skolor och övriga skolor stödas och underlättas? Vilka är de etniska skolornas erfarenheter vad gäller ökade möjligheter till integration? Finns risker för oönskad segregation och hur undviks i så fall dessa?
Vi tror att det vid sidan om de statliga utredningar och forskningsinsatser som pågår måste ges ett betydligt större utrymme för deras stämma som arbetar med eller har sina barn i dessa skolor. Det är naturligtvis av stort värde att forskare undersöker och beskriver minoriteters ställning i samhället. Men det är av alldeles speciellt värde i en demokrati att grupperna själva ges tillfälle att förklara och beskriva och diskutera sin syn på tingens ordning. Miljöpartiet föreslår att resurser avsätts för att utredningar och förslag kan tas fram inom de aktivas egna organisationer. Det finns t ex ett uttalat intresse för en sådan utredande och belysande insats i samverkan mellan islamska och kristna friskolor. Regeringen bör ges i uppdrag att efter kontakter med aktuella organisationer stödja ett sådant arbete ekonomiskt och aktivt verka för att resultatet av deras verksamheter beaktas och görs tillgängligt som underlag för den demokratiska process som måste hållas stark och levande under den tid som vi har framför oss tills de etniska och konfessionella skolornas ställning i skolväsendet har funnit en stabil och allmänt accepterad position.
Friskolor och barn med speciella behov
Barn är olika och har olika behov. Den mångfald som fristående skolor bidrar till ökar möjligheten för föräldrar att välja den skola som bäst passar deras barn. Det finns många fristående skolor som har en pedagogisk inriktning och metod som är speciellt lämplig för vissa barn. Tydliga exempel är naturligtvis skolor som specialiserat sig på undervisning av barn med vissa funktionshinder. Det finns också friskolor som har visat sig vara väl lämpade att ta emot elever som varit mobbade eller av andra skäl inte trivts i sin gamla skola. Vi har exempel på friskolor som specialiserat sig i en riktning som är särskilt lämplig för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa skolor har redan etablerats i sin hemkommun men tyvärr har inte dessa skolors insatser uppmärksammats tillräckligt.
Miljöpartiet föreslår att Skolverket får i uppdrag att göra en inventering av friskolor med avseende på verksamhet lämplig för barn med speciella behov av stöd. Utredningen bör beskriva dessa skolors verksamhet och betydelse så att olika möjligheter kommer till föräldrars och kommunledningars kännedom. Det råder brist på kunskap och kompetens inom skolan för att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Under de närmaste åren bör en sådan stödverksamhet av god kvalitet byggas upp i hela det svenska skolväsendet. En förutsättning för att detta skall lyckas är att de skolor som har utvecklat lämplig pedagogik och metod verkligen stimuleras att fortsätta och dessutom ges möjlighet att sprida sin kompetens till andra skolor.
Brister som bör åtgärdas
Även om friskolereformen innebär en bra grund för friskolornas och de kommunala skolornas framtida utveckling så finns problem som bör rättas till. En del av problemen är en följd av brister i lagstiftningen. Hit hör t.ex. det beslut som efter friskolereformen fattades av riksdagen om tillståndsgivning för fristående förskolor. Här gick riksdagen på regeringens förslag som bröt den princip som lagts för tillståndsgivning av grundskolor i mp-s- överenskommelsen. Nu beslöts i stället att kommunen skall ge sådant tillstånd och detta utan närmare anvisningar eller regler för vare sig tillståndsgivningen eller möjligheten att få ett beslut överprövat eller överklagat. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet. Vi föreslår att riksdagen beslutar att om en kommun som har en fristående grundskola med en viss inriktning (t.ex. en Waldorfskola eller en Montessoriskola) och en förskola med samma inriktning (lämplig för de barn som sedan skall fortsätta i den aktuella grundskolan) önskar starta så skall den automatiskt få tillstånd.
Under hand som friskolereformen omsätts i praktisk verksamhet så kommer säkert brister av olika slag, framför allt administrativ-tekniska, att visa sig. En kritisk granskning av hur förvaltningen fungerar måste ske kontinuerligt. Ett sådant problem utgör reglerna för finansiering av gymnasier med elever från olika kommuner och program. Här vållar riksprislistan problem. Den behöver ses över men även själva principen för avgiftshanteringen bör förbättras. Skolverket bör få i uppdrag att se över och föreslå förbättringar.
Friskolornas situation förbättras i takt med att den nya lagens innehåll och intentioner blir kända i kommunerna. Informationsarbetet måste dock fortsätta ytterligare. Den arbetande uppföljningskommittén har en viktig uppgift även nästa år. Även om flertalet kommuner har tagit till sig de nya reglerna så bör informationsarbetet fortsätta på bred front.
Underlätta finansieringen i initialskedet
Det ställs stora krav på dem som skall starta en fristående skola, men det finns hinder som inte är nödvändiga och inte gagnar utvecklingen. Ett exempel är svårigheterna att få en finansiering av de nödvändiga investeringar som måste göras för att starta skolan. Lokalkostnader och kostnader för inredning m m är ofta stora. I många fall får föräldrarna gå in med borgen för att via banklån finansiera investeringarna. En av orsakerna till svårigheterna är att det inte finns någon samordning mellan kommunens, bankens och Skolverkets handläggning så att finansieringsfrågan kan lösas på ett smidigt sätt utan att tillgång på privat riskkapital skall vara avgörande. Banken vill gärna att skolan skall vara godkänd och bidragsberättigad innan lån kan beviljas. Kommunen intar ofta en avvaktande hållning i ärendet (lokalfrågor, marktilldelning, samverkansfrågor etc) tills tillståndet och finansieringen är klara. Skolverket måste göra en bedömning av om skolan är ett rimligt projekt som kan beräknas bestå under åtminstone ganska många år framåt i tiden.
Miljöpartiet föreslår att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med representanter för bankväsendet, Kommunförbundet, friskolerörelsen och Skolverket som får i uppdrag att ta fram lämpliga rutiner för att underlätta långivning i samband med startande av nya fristående skolor. Förslaget skall ha formen av överenskommelser om gemensamma rekommendationer till banker, kommunledningar, Skolverket och friskolor om lämpligt tillväga- gångssätt vid ansökan och godkännande av banklån för dylika investeringar. Huvuduppgiften blir därvid att finna en lämplig samordning av handlägg- ningsrutinerna i syfte att få goda bedömningar inom rimliga tider så att inte ärenden onödigt försenas eller privatpersoner utsätts för stora ekonomiska risker eller tunga ekonomiska åtaganden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling av fristående skolor.
Stockholm den 28 oktober 1998
Gunnar Goude (mp)
Ewa Larsson (mp) Matz Hammarström (mp) Kerstin-Maria Stalín (mp) Thomas Julin (mp)