av Ann-Kristine Johansson och Marina Pettersson (s)
Informations- och utbildningsprogram för barn och ungdom
I regeringens proposition 1996/97:11 om beredskapen mot
svåra påfrestningar i fred bedömer regeringen att
beredskapsåtgärderna bl.a. bör inrikta sig på att förbättra
samhällets grundläggande stabilitet och flexibilitet.
Regeringen pekar på att en väg för att åstadkomma detta är
att förbättra den enskilda människans förmåga att agera på
rätt sätt vid olyckor, katastrofer och störningar i viktiga
infrastruktursystem. Regeringen konstaterar att hur en
människa handlar då en olycka hotar att inträffa eller har
inträffat har stor betydelse för vilka konsekvenserna av
olyckan blir, och menar att det därför är viktigt att alla
människor har god kunskap och färdigheter när det gäller
livräddning, andningshjälp, annan första hjälp samt enklare
brandsläckning, men även hur man skall klara sig vid
långvariga avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjning.
Regeringen antar i propositionen att kunskapsnivån när det gäller dessa
frågor sannolikt inte är tillräcklig och anser att det därför är angeläget att
väsentligt höja ambitionsnivån inom området. En på lång sikt effektiv åtgärd
är enligt regeringen att ge barn utbildning i dessa frågor i skolan. Regeringen
menar också att det finns goda möjligheter att i samverkan med räddnings-
tjänsten, hälso- och sjukvården samt de frivilliga försvarsorganisationerna
ordna särskilda övningstillfällen. Med detta som bakgrund uppdrog
regeringen 1997-06-19 åt Räddningsverket att, i samverkan med övriga
berörda myndigheter och organisationer, inkomma med ett handlings-
program för att förbättra människans förmåga att agera på rätt sätt vid
olyckor, katastrofer och störningar i viktiga infrastruktursystem. Regeringen
uppdrog i 1998 års regleringsbrev åt Räddningsverket att påbörja handlings-
programmet.
Handlingsprogrammet utgår bland annat ifrån enskilda människors rätt till
och intresse av att ha kunskaper och färdigheter för att ta ansvar för den egna
säkerheten genom förebyggande åtgärder samt kunna agera på rätt sätt om en
olycka inträffar.
Handlingsprogrammet omfattar ett vidgat koncept för de grundläggande
kunskaper och färdigheter som de enskilda människorna behöver för att ha
insikt om och förmågan att hantera vardagens olycksrisker och som därmed
också stärker förmågan att agera på rätt sätt vid större olyckor m.m. Enligt
programmet bör de grundläggande kunskaperna och färdigheterna ges i
skolan och under fritidsaktiviteter för barn och ungdom i kommunerna. På så
sätt kan man på lång sikt skapa en säkerhetsmedveten allmänhet. Barn och
ungdomar är även bra budbärare till sina föräldrar, vilket gör att kunskapen
som barnen förvärvat i skolan även kommer dem till del.
De kunskaps- och färdighetsområden som föreslås i handlingsprogrammet
är:
- Säkerhetsmedvetande
-
- Första hjälpen samt hjärt- och lungräddning
-
- Vattensäkerhet
-
- Farliga varor
-
- Överlevnad
-
- Krisstöd
-
För att elever skall ha möjlighet att ta till sig kunskaper inom
ovanstående områden föreslås att utbildningsmaterial för ett
heltäckande skolprogram tas fram. För att samarbeta och
förankra detta arbete har Räddningsverket bildat ett nätverk
där femton myndigheter och organisationer ingår.
Det finns i dag olika utbildningsmaterial för bland annat första hjälpen,
hjärt- och lungräddning, vattensäkerhet, säkerhet och överlevnad samt
brandkunskap. Dessa material används på olika sätt i kommunerna. Det är
framför allt representanter från frivilliga organisationer och räddnings-
tjänsten som försöker "komma in i skolan" och i samarbete med lärarna
delge eleverna sina kunskaper. Då det inte klart står uttalat i läroplanen att
eleverna skall få utbildning inom alla dessa områden är det svårt att ta tid
från den ordinarie verksamheten till detta. För att kunna skapa den
långsiktighet som är nödvändig för att samhället skall få trygga och säkra
medborgare, är det viktigt att kommunen och skolan bereds möjlighet att
tillsammans med olika aktörer kunna genomföra utbildning inom de ovan sju
angivna färdighetsområdena.
Då lärare och övrig skolpersonal svarar för den mesta kontakten med
eleverna är det viktigt att de har så goda kunskaper att de kan fungera som
goda förebilder och stödpersoner för eleverna. För att klara av detta bör
skolpersonal få utbildning inom ovanstående områden. Skolan har ett ansvar
för elevernas säkerhet under skoltiden, vilket ytterligare motiverar till att
skolpersonalen skall ha goda kunskaper. För att skapa en trygg och säker
miljö inom skolan är det viktigt att skolpersonalen vet hur de skall minska
riskerna för olyckor samt vet vilka åtgärder de skall vidta om en olycka ändå
inträffar.
För att all personal som arbetar med barn och ungdomar skall kunna ge
barn och ungdomar den trygghet och säkerhet de behöver, är det viktigt att
även de får utbildning via respektive yrkesutbildning. Det innefattar t.ex.
daghemspersonal, fritidsledare, skolpersonal, föreningsledare m.m. De som
redan är aktiva i arbetslivet bör beredas möjlighet att via fortbildningsdagar
få ta del av dessa kunskaper.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett informations- och utbildningsprogram för att förbättra
människors möjligheter att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och
störningar i viktiga infrastruktursystem.