Motion till riksdagen
1998/99:Ub241
av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Fristående skolor


Inledning
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns
utveckling. Därför är det viktigt att föräldrar får chans att ha
inflytande över vilken påverkan barnen ska utsättas för.
Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett
pluralistiskt samhälle. Men rätten att välja skola är
tillintetgjord om inte olika skolor med olika inriktning finns
att tillgå.
Vi kristdemokrater menar att det är just mångfalden av skolor som ger den
enskilde individen möjlighet att välja en utbildning som passar just honom
eller henne. Barn är olika och har skilda behov. Respekten för varje individs
integritet kräver mångfald.
Kristdemokraterna anser att fristående skolor ska vara ett självklart inslag i
skolväsendet. De stimulerar till pedagogisk och organisatorisk förnyelse,
ökar flexibiliteten och leder till engagemang i närsamhället. Ofta har
friskolorna ett effektivare resursutnyttjande med hög grad av ideella insatser.
Här kan ett samspel mellan olika skolor gynna utvecklingen. En reell
möjlighet att välja skola kommer därmed alla elever och hela svenska skolan
till del. För varje skola gäller att det centrala är undervisningens kvalitet
och
skolans förmåga att skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna.
För oss kristdemokrater är föräldrarnas och elevernas perspektiv och
önskemål utgångspunkten. Det är helt i överensstämmelse med ett antal
internationella konventioner som Sverige skrivit under och som tillförsäkrar
föräldrarna rätten till inflytande över sina barns undervisning. Det gäller till
exempel Europakonventionen, som numera är svensk lag och FN:s
deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ökad efterfrågan
Enligt Kommunaktuellt (nr 31/98) finns det i dagsläget 391
godkända friskolor på grundskolenivå. I våras hade 296 av
dem startat. Ytterligare ett femtiotal beräknas ha kommit
igång under hösten -98. Ungefär 2,7 % av alla elever går i
friskolor i Sverige. När ansökningstiden inför hösten 1999
gick ut hade Skolverket fått in ytterligare 154 ansökningar
varav femton har dragits tillbaka.
Den slutsats man kan dra är att det finns en efterfrågan i samhället på
friskolor. Det är ett medborgerligt behov som måste tillgodoses. Det är vår
uppgift att ta vara på det engagemang som föräldrar visar när de aktivt väljer
något annat än det offentliga systemet. Det är vår uppgift att stimulera
tillkomsten av alternativ till det offentliga systemet. Det är vår uppgift att
se
till att det offentliga systemet har god kvalité. Om det offentliga systemet
inlämnar vi en särskild motion.
Försämrade villkor
De viktigaste förutsättningarna när det gäller att driva en
verksamhet är att spelreglerna är rättvisa, lätt överblickbara
och långsiktiga. Tyvärr uppfylls inte något av dessa krav när
det gäller de fristående skolorna. Regeringen har vid två
tillfällen under förra mandatperioden förändrat regelverket
för både tillståndsgivning och bidragssystem. Först sänktes
den fastlagda statliga miniminivån från 85 till 75 % av den
genomsnittliga kostnaden per elev i den offentliga skolan.
Denna förändring genomfördes med stöd av Centerpartiet.
Därefter genomfördes en mer genomgripande försämring
med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Här följer några
exempel. Minimibidraget slopades helt. Varje friskola får i
fortsättningen förhandla om bidrag med kommunen. Det kan
innebära särskilt stora svårigheter för skolor som har elever
från flera olika hemkommuner. Kommunens inflytande
stärktes ytterligare bland annat genom att den kan avstyrka
tillkomsten av en ny friskola med hänvisning till att den
skulle medföra påtagliga negativa konsekvenser för
kommunens egna skolor. I realiteten innebär det att om
kommunens skolor kan tvingas stänga på grund av för få
elever kan Skolverket avstyrka ansökan. Fyra av tio skolor
får avslag av kommunerna. Orsaken till detta är intressant att
söka. Denna regel kan få konsekvensen att om friskolan är
ett bättre alternativ enligt föräldrarna ska det sämre
alternativet behållas. Det torde vara bättre att godkänna
friskolan och höja kvalitén på den offentliga skolan. En
sådan strategi skulle vara utvecklande för både den offentliga
skolan och friskolan.
Regeln att en skola måste ha minst tjugo elever slår direkt mot gles-
bygdsskolor, skolor under uppbyggnad och skolor med en tillfällig svacka.
De fristående skolorna skall också i det nya systemet stå under tillsyn av
både kommunen och Skolverket. Ytterligare ett antal detaljregler ingår i de
nya bestämmelserna.
 Fristående skolor på lika
villkor
Kristdemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för
förbättrade villkor för de fristående skolorna. Det innebär att
vi vill förändra de regler som den nuvarande regeringen
infört. Detta kan visserligen anses strida mot det krav på
långsiktighet som vi tidigare framfört. Vi menar dock att
både friskolorna och det övriga skolväsendet har så mycket
att vinna på detta att det motivet väger tyngre. Följande
punkter anser vi bör garanteras i regelverket för fristående
skolor:
? Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska standard, eget handi-
kapp eller andra särskilda behov, kunna välja en fristående skola.
?
? Skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå under tillsyn av och
deltaga i verkets uppföljning och utvärdering.
?
? Undervisningen skall väsentligen svara mot läroplanens allmänna mål
och värdegrund.
?
? Skolan skall kunna arbeta utifrån klara och tydliga spelregler, som är
långsiktigt hållbara.
?
? Skolan skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och därutöver
kompenseras för särskilda åtaganden.
?
? Skolan skall arbeta under villkor som är likvärdiga med dem som gäller
för övriga skolor i kommunen.
?
? Skolan skall erbjuda skolhälsovård och modersmålsundervisning för
invandrare, men behöver inte nödvändigtvis själv tillhandahålla
tjänsterna.
?
? Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan skall ha möjlighet att ta
ut avgifter för skäliga merkostnader utifrån sin profil. T ex inköp av
instrument i en skola med musikprofil.
?
? Skolan skall ingå i kommunens skolplan.?
? 10F?
? P
?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för de fristående skolorna.

Stockholm den 28 oktober 1998
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)