Inledning
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling. Därför är det viktigt att föräldrar får chans att ha inflytande över vilken påverkan barnen ska utsättas för. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Men rätten att välja skola är tillintetgjord om inte olika skolor med olika inriktning finns att tillgå.
Vi kristdemokrater menar att det är just mångfalden av skolor som ger den enskilde individen möjlighet att välja en utbildning som passar just honom eller henne. Barn är olika och har skilda behov. Respekten för varje individs integritet kräver mångfald.
Kristdemokraterna anser att fristående skolor ska vara ett självklart inslag i skolväsendet. De stimulerar till pedagogisk och organisatorisk förnyelse, ökar flexibiliteten och leder till engagemang i närsamhället. Ofta har friskolorna ett effektivare resursutnyttjande med hög grad av ideella insatser. Här kan ett samspel mellan olika skolor gynna utvecklingen. En reell möjlighet att välja skola kommer därmed alla elever och hela svenska skolan till del. För varje skola gäller att det centrala är undervisningens kvalitet och skolans förmåga att skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna.
För oss kristdemokrater är föräldrarnas och elevernas perspektiv och önskemål utgångspunkten. Det är helt i överensstämmelse med ett antal internationella konventioner som Sverige skrivit under och som tillförsäkrar föräldrarna rätten till inflytande över sina barns undervisning. Det gäller till exempel Europakonventionen, som numera är svensk lag och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ökad efterfrågan
Enligt Kommunaktuellt (nr 31/98) finns det i dagsläget 391 godkända friskolor på grundskolenivå. I våras hade 296 av dem startat. Ytterligare ett femtiotal beräknas ha kommit igång under hösten -98. Ungefär 2,7 % av alla elever går i friskolor i Sverige. När ansökningstiden inför hösten 1999 gick ut hade Skolverket fått in ytterligare 154 ansökningar varav femton har dragits tillbaka.
Den slutsats man kan dra är att det finns en efterfrågan i samhället på friskolor. Det är ett medborgerligt behov som måste tillgodoses. Det är vår uppgift att ta vara på det engagemang som föräldrar visar när de aktivt väljer något annat än det offentliga systemet. Det är vår uppgift att stimulera tillkomsten av alternativ till det offentliga systemet. Det är vår uppgift att se till att det offentliga systemet har god kvalité. Om det offentliga systemet inlämnar vi en särskild motion.
Försämrade villkor
De viktigaste förutsättningarna när det gäller att driva en verksamhet är att spelreglerna är rättvisa, lätt överblickbara och långsiktiga. Tyvärr uppfylls inte något av dessa krav när det gäller de fristående skolorna. Regeringen har vid två tillfällen under förra mandatperioden förändrat regelverket för både tillståndsgivning och bidragssystem. Först sänktes den fastlagda statliga miniminivån från 85 till 75 % av den genomsnittliga kostnaden per elev i den offentliga skolan. Denna förändring genomfördes med stöd av Centerpartiet. Därefter genomfördes en mer genomgripande försämring med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Här följer några exempel. Minimibidraget slopades helt. Varje friskola får i fortsättningen förhandla om bidrag med kommunen. Det kan innebära särskilt stora svårigheter för skolor som har elever från flera olika hemkommuner. Kommunens inflytande stärktes ytterligare bland annat genom att den kan avstyrka tillkomsten av en ny friskola med hänvisning till att den skulle medföra påtagliga negativa konsekvenser för kommunens egna skolor. I realiteten innebär det att om kommunens skolor kan tvingas stänga på grund av för få elever kan Skolverket avstyrka ansökan. Fyra av tio skolor får avslag av kommunerna. Orsaken till detta är intressant att söka. Denna regel kan få konsekvensen att om friskolan är ett bättre alternativ enligt föräldrarna ska det sämre alternativet behållas. Det torde vara bättre att godkänna friskolan och höja kvalitén på den offentliga skolan. En sådan strategi skulle vara utvecklande för både den offentliga skolan och friskolan.
Regeln att en skola måste ha minst tjugo elever slår direkt mot gles- bygdsskolor, skolor under uppbyggnad och skolor med en tillfällig svacka. De fristående skolorna skall också i det nya systemet stå under tillsyn av både kommunen och Skolverket. Ytterligare ett antal detaljregler ingår i de nya bestämmelserna.
Fristående skolor på lika villkor
Kristdemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för förbättrade villkor för de fristående skolorna. Det innebär att vi vill förändra de regler som den nuvarande regeringen infört. Detta kan visserligen anses strida mot det krav på långsiktighet som vi tidigare framfört. Vi menar dock att både friskolorna och det övriga skolväsendet har så mycket att vinna på detta att det motivet väger tyngre. Följande punkter anser vi bör garanteras i regelverket för fristående skolor:
? Alla skall, oberoende av föräldrarnas ekonomiska standard, eget handi- kapp eller andra särskilda behov, kunna välja en fristående skola. ? ? Skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå under tillsyn av och deltaga i verkets uppföljning och utvärdering. ? ? Undervisningen skall väsentligen svara mot läroplanens allmänna mål och värdegrund. ? ? Skolan skall kunna arbeta utifrån klara och tydliga spelregler, som är långsiktigt hållbara. ? ? Skolan skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och därutöver kompenseras för särskilda åtaganden. ? ? Skolan skall arbeta under villkor som är likvärdiga med dem som gäller för övriga skolor i kommunen. ? ? Skolan skall erbjuda skolhälsovård och modersmålsundervisning för invandrare, men behöver inte nödvändigtvis själv tillhandahålla tjänsterna. ? ? Undervisningen skall vara avgiftsfri, men skolan skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga merkostnader utifrån sin profil. T ex inköp av instrument i en skola med musikprofil. ? ? Skolan skall ingå i kommunens skolplan.? ? 10F? ? P ? Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för de fristående skolorna.
Stockholm den 28 oktober 1998
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Lars Gustafsson (kd) Ulla-Britt Hagström (kd) Helena Höij (kd) Dan Kihlström (kd) Kenneth Lantz (kd) Ester Lindstedt-Staaf (kd) Chatrine Pålsson (kd) Fanny Rizell (kd) Rosita Runegrund (kd) Ingvar Svensson (kd) Gunilla Tjernberg (kd) Maj-Britt Wallhorn (kd) Erling Wälivaara (kd)