Enligt gällande regler skall fristående grundskolor för att
kunna godkännas av Skolverket svara inte bara mot
grundskolans allmänna mål utan också mot den värdegrund
som gäller för det offentliga skolväsendet. Vidare skall
skolan om inte särskilda skäl föreligger ha minst 20 elever.
En godkänd fristående skola skall av Skolverket förklaras
berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner.
Bidrag skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära
påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller om skolan tar ut elevavgifter. Om sådana förhållanden senare
inträffar kan Skolverket återkalla rätten till bidrag. Det bidrag som
hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande
och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna grundskolorna.
Systemet för resursfördelningen skulle vara kostnadsneutralt men i själva
verket har det inneburit ökade kostnader för de flesta kommuner. Enligt en
rapport från den kommitté som på regeringens uppdrag granskar det nya
regelsystemet har sju av tio friskolor tilldelats större resurser än tidigare
(Källa: "Resurser på lika villkor" - SOU 1998:112).
I flera kommuner har de ökade bidragen till fristående skolor fått betalas
genom nedskärningar i de kommunala skolorna.
Friskolor som bygger på alternativ pedagogik har sannolikt inneburit ett
visst nytänkande på skolområdet. Samtidigt har det nya regelsystemet inne-
burit ett starkt ökat inslag av etniska och konfessionella friskolor, inte
sällan
med starkt fundamentalistiska inslag. Läkartidningen har i flera uppmärk-
sammade artiklar påvisat hur indoktrinering och så kallad "mind-control"
inte är ovanliga inslag i trosrörelsens friskolor där till exempel Livets ord
uppmanat till civil olydnad.
Friskolor som vilar på etnisk och konfessionell grund bygger i motsats till
grannskapsskolan - dvs den sammanhållna kommunala skolan - ofta murar i
stället för broar. Skolans värde och samhällsuppgift som social och kulturell
mötesplats minskar och segrationen ökar med en utveckling mot fler etniska
och konfessionella friskolor.
Ytterligare resurser till privatskolor betyder inte bara en ökad möjlighet för
nya idéer utan i andra änden att det blir mera trångt med resurser och därmed
för idéutvecklingen i de kommunala skolorna. I den sammanhållna
kommunala skolan - grannskapsskolan - där direktörens barn går tillsam-
mans med arbetarens, svart tillsammans med vit, kristen tillsammans med
muslim ökar i stället möjligheterna att redan från grunden överbrygga
kulturella, sociala och etniska motsättningar och sålunda skapa förutsätt-
ningar för tolerans, demokrati, empati och inlevelse i varandras villkor.
Dessa värden torde bäst utvecklas i en tidig, bestående och ömsesidig kom-
munikation mellan skolkamrater.
Mot denna bakgrund anser jag att det finns flera skäl att följa upp
friskolornas utveckling. I en sådan uppföljning är det särskilt viktigt att se
över framförallt två områden. Dels om friskolorna innebär påtagliga negativa
följder för det övriga skolväsendet och dels om friskolor på etnisk och kon-
fessionell grund lever upp till läroplanens skrivningar om skolans värde-
grund.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående skolor.