I dagens Sverige har inte alla barn tillgång till en likvärdig
utbildning.
Vi är på väg in i ett nytt klassamhälle där kunskaper och framförallt rätt
kunskaper spelar en avgörande roll. Skolans A-lag blir samhällets vinnare
och nya överklass. Den nya underklassen är de som slås ut i skolan och
därmed från fortsatt utbildning.
En segregerad skola legitimerar ett segregerat samhälle.
Skolan står i fokus för den politiska debatten och det är mycket glädjande.
Debatten har handlat om mer ekonomiska resurser till skolan och detta är
naturligtvis en nyckelfråga som har brett folkligt och politiskt stöd. I
regeringens budget avsätts pengar till kommunerna som kompensation för
bland annat tidigare gjorda nedskärningar inom skolans område.
Trots nya pengar skär var femte kommun ner på resurserna till skolan. I
var tredje kommun minskar resurserna per elev, och nästan hälften av
kommunerna tror inte att de kan ge skolan utökade resurser.
Under 90-talet har kommunerna drabbats av nedskärningar på mer än 10
miljarder, vilket har varit nödvändigt, men oerhört kännbart för skolan. Det
har dock inte drabbat alla kommuner lika.
Bilden av skolan i Sverige i dag är inte entydig. Det finns ingen
normalskola eller genomsnittsskola lika lite som det finns normalelever eller
genomsnittselever. Alla elever, alla skolor har inte drabbats av nedskär-
ningarna lika hårt. De fattiga kommunerna och kommundelarna har blivit
fattigare medan andra har blivit jämförelsevis rikare.
Skolans problem handlar inte bara om att skolorna behöver mer pengar,
utan om att vissa områden och vissa elever behöver mer. Nedskärningarna
inom skolan har gjort att barn med behov av särskilt stöd är de stora
förlorarna. Specialundervisningen har minskat med 40 procent från läsåret
1990/91 till läsåret 1997/98, och därmed antalet speciallärare.
Det behövs onekligen fler vuxna i skolans värld, men vi vill starkt under-
stryka vikten av tillgång till specialpedagoger inom förskolan och skolan.
Avgörande för att förvärva kompetens att klara sig i det moderna
arbetslivet, med dess ökande krav och ständiga förändringar, är en god
repertoar av basfärdigheter, där grunden är tillgången till ett rikt språk för
att
kunna uttrycka sig i tal och skrift.
Förkunskaperna när barnen börjar skolan har en avgörande betydelse för
deras framgång senare i skolan. Alla förskolebarn bör på sikt ges möjlighet
att ta del av förskolans pedagogik för lärande och utveckling. Tillgången till
specialpedagoger inom förskolan är av stor vikt.
Skolan ska ge lika chanser till alla. Kunskapsrätt måste komplettera
begreppet skolplikt i skollag och läroplan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alla barns rätt till likvärdig utbildning.
Stockholm den 22 oktober 1998
Anne Ludvigsson (s)
Agneta Brendt (s)
Elisebeht Markström (s)
Eva Arvidsson (s)
Monica Green (s)
Berit Andnor (s)
Inger Segelström (s)