Barnomsorgen och skolan har förändrats mycket under
1990-talet och kommer att fortsätta förändras och utvecklas.
I grunden ligger att alla barn skall ha rätt till en bra start i det livslånga
lärandet. Förskolan måste få sin rättmätiga plats som det första viktiga steget
i utbildningssystemet. Den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som
barnet möter i de tidiga åren inom förskolan påverkar på ett avgörande sätt
barnets förutsättningar till utveckling och lärande.
Den utveckling som nu pågår går också mot att barnomsorgen integreras
med skolan. Övergången från dagis till skola sker i ökad utsträckning utifrån
barnets behov genom att skolstarten blir flexibel. I förlängningen är det
möjligt att barnen inom barnomsorgen snart börjar skolan vid olika åldrar
bestämt av när de är mogna för det. Några kommer säkert att gå över i mer
skolinriktad verksamhet vid 5 års ålder, andra vid 6 år eller 7 år.
Vi vill på sikt se en ökad stimulans till lärande genom en allmän förskola
för alla barn från tre års ålder.
När dagis och skola alltmer integreras finns det ingen anledning att det
skall vara gratis att gå i skolan men avgiftsbelagt att ha barn i barnomsorg.
Olika kommuner tillämpar idag olika regler och avgifter. Det som är
avgörande för vilken avgift du betalar är beroende av var du bor eller vilken
ekonomi eller prioritering kommunen gör.
I Storstadspropositionen föreslogs att barn skulle erbjudas gratis förskola
för att ge stöd till barn som inte behärskar det svenska språket. Gratis
barnomsorg skulle möjliggöra för alla barn att erhålla en bättre språk-
utveckling. En bra barnomsorg är till för barnen och för att värna om den
generella välfärden för alla. Därför är det av stor vikt att vi på sikt inte
stänger ute barn från barnomsorg på grund av för höga avgifter. Barn-
omsorgen skall vara till för alla barn.
I avvaktan på att de ekonomiska förutsättningarna finns för lägre avgifter i
barnomsorgen bör frågan hållas fortsatt aktuell under valperioden och
alternativ tas fram.
Det främsta argumentet för detta är naturligtvis alla barns rätt till en bra
start i det livslånga lärandet. Men det finns också fler goda skäl för en reform
som leder i denna riktning.
40 procent av Sveriges kvinnor arbetar idag deltid. Mellan 30-40 procent
önskar mer tid hos sin nuvarande arbetsgivare men får inte det. I valrörelsen
har diskussionen om heltid för alla anställda inom vård, omsorg och skola
aktualiserats som både en jämställdhetsreform, men också som ett första steg
för att kvinnor skall kunna försörja sig själva både som yrkesarbetande men
också som pensionärer.
En av de kvinnofällor som finns i dag är att om en kvinna går upp i arbets-
tid kan hon därmed få ökade barnomsorgskostnader som äter upp hela den
nya förtjänsten. Det motiverar inte kvinnor att arbeta mer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om billigare barnomsorg på sikt.
Stockholm den 23 oktober 1998
Inger Segelström (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Berit Andnor (s)
Monica Green (s)
Eva Arvidsson (s)
Agneta Brendt (s)
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)