Samhället, som uppdragsgivare och finansiär av
utbildningssystemet, måste ställa krav på effektivare styrning
av utbildningssystemet för att inlärning och pedagogiskt
arbete skall stärkas genom att varje skola utarbetar program
för ledarskapets utveckling samt att förväntade och
uppnådda effekter härav redovisas till huvudmän och
Skolverket årligen.
Skolan och utbildningssektorn är av strategisk betydelse för vårt lands
framtid. Men förhållandena i skolan idag inger oro. Lärare och elever
mobbas. Våld förekommer! Den materiella förstörelsen är betydande. Upp-
loppen i franska skolor är en allvarlig varningssignal, som kan få efterföljare
även i vårt land.
Drivkrafterna bakom den negativa utvecklingen är naturligtvis till stor del
identiska med dem som finns i samhället utanför skolans värld. Bekymret är
naturligtvis, att skolan ska fostra framtidens medborgare och att man inte
klarar av den uppgiften. Vi måste därför ge skolan nya verktyg för att kunna
lösa sin givna roll. Men det är inte fråga om pengar i första hand utan rätt
människor och ett förnyat ledarskap. Ett ledarskap präglat av vilja, mod och
uthållighet, som kan utveckla nya metoder, skapa engagemang både bland
lärare och elever för en förändring mot en effektivare skola. Vi kan inte
fortsätta som idag.
Vi är övertygade om att det redan idag finns ekonomiskt utrymme för att
inleda ett förändringsarbete på bredd i samtliga landets skolor. Ett första steg
ska vara att de fortbildningsdagar för lärare som kontinuerligt genomförs
måste fokuseras på dessa frågor. I ett nästa steg måste landets pedagogiska
forskningsresurser omprogrammeras för att på ett effektivt sätt medverka i
förnyelsen av skolan.
Förnyelsearbetet ska omfatta all utbildning som är skattefinansierad. I det
pedagogiska utvecklingsarbetet ska fokus ligga på att skapa intresse för
lärande, på att nå kunskap samtidigt som kraften på praktiska och
administrativa frågor kan minska.
Ansvarsfördelningen mellan huvudmän, skola och lärare m fl måste
successivt klarläggas för alla; mål, styrning, delegering och uppföljning
måste bli tydligare. Då ledarskapet utvecklas positivt bör åtskilligt i skolan
påverkas positivt såsom resurshushållning, arbetsglädje, ordning och reda
liksom samlingen kring den väsentliga huvuduppgiften, ökad inlärnings-
förmåga.
Säkerligen är det en stor spridning mellan skolor vad gäller behov och
förutsättningar för att driva förändringsarbete - precis som mellan olika
företag i samma bransch. Det är rimligt att skolor - som kunskapsföretag -
gradvis uppnår samma styrning som annan jämförbar verksamhet och att de
tidigt tydliggör för alla berörda hur en modern arbetsplats ska fungera.
Finessen med att den pedagogiska forskning i landet anslagsmässigt under
ett antal år framöver totalt måste koncentreras för att stödja denna utveckling
är att vi därigenom kan frigöra såväl anslagsmedel som mänsklig kompetens
till ett utomordentligt viktigt ändamål. Det krävs med andra ord en resurs-
mobilisering för att förändra dagens utbildningssystem. En förändring av
utbildningssystemet, en utveckling av såväl ledarskapet som pedagogikerna
och inlärningsprocesserna leder till en mindre problemfylld skola. Dock får
det inte bli så att de pedagogiskt vetenskapliga resurserna styr utvecklingen
av skolan utan eleverna, lärarna, föräldrarna och huvudmännen har givetvis
det självklara ansvaret.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av ledarskapet i skolan.