Social kompetens krävs numera såväl i näringsliv som
vardag. För att uppnå/utöva sin sociala kompetens krävs att
vardagslivet fungerar. Kunskaper och kompetenser bör
förmedlas om detta genom undervisningen i ämnet
hemkunskap i grunskolan, i gymnasieskolan genom
kärnämnet idrott och hälsa. På universiteten sker forskning
och utveckling inom hushållsvetenskapens ämnesområden.
Hemkunskap
Hemkunskapsämnet har stor potential för att uppfylla många
av skolans mål i bl a miljö och hälsa och grundläggande
värden t ex jämställdhet. Eleverna kan i hemkunskap lära sig
saker viktiga både för livet i dag och för livet som vuxen, i
familj och samhälle.
Alla ämnen bidrar på olika sätt till att läroplanens mål uppnås.
Hemkunskap bidrar till läroplanens mål på ett unikt sätt. I hemkunskapen
studeras relationer mellan människor och mellan människor och materiella
ting. Även människans omgivningar (natur och samhälle) ur ett hushålls-
perspektiv studeras. I hemkunskap sätts helhet och samband före delar och
detaljer. Människan - i hushållet ses som en del av en mycket komplex
helhet. Det medför ett erkännande av att olika vetenskapliga perspektiv med
kompetenser från både natur- och samhällsvetenskapen krävs för ökat
kunnande.
Ämnet skall enligt kursplanen fokusera på områdena konsumentekonomi,
boende och mat. Därmed har hemkunskapen stora möjligheter att bidra till
att ett flertal av skolans mål uppnås.
Hemkunskap kan på ett självklart sätt binda samman mikro- och
makronivå, vi och de andra. Genom att bry oss om dem som vi har närmast
oss i familjen/hushållet, i grannskapet kan vi kanske också lära oss att handla
på ett mer empatiskt sätt även på global nivå.
Enligt läroplanen för grundskolan, Lpo 94, är det läroplanen och
kursplanerna som skall styra. Styrningen skall enbart omfatta mål och
resultat. Kursplanerna i respektive ämne och inte antalet timmar skall vara
styrande.
Vi anser att beslutet tidigare under 1998 om ett ökat timtal för idrott och
hälsa samt slöjd minskar balansen och likvärdigheten mellan de s.k.
praktiskt-estetiska ämnena. Hemkunskapen har det lägsta antalet
undervisningstimmar av dessa ämnen i grundskolan, nämligen 118 timmar.
Dessutom förekommer inte ämnet i gymnasieskolan. Hemkunskapen riskerar
ytterligare att marginaliseras genom att det lokala utjämningstalet för skolans
val ökats från 15 till 20 procent. Möjligheten att nå kursplanens mål hotas
alltmer.
Hemkunskap är ett kunskapsområde om mat, boende och inte minst per-
sonlig ekonomi som ger eleverna möjlighet och inspiration till att
framgångsrikt hantera den alltmer komplexa vardagen. Det är ett kunskaps-
område som handlar om elevens situation i dag som också förbereder för
vuxenlivet. De viktiga vardagskunskaperna såväl som den i dag högt
värderade sociala kompetensen grundläggs här. Att utföra en handling är
många gånger det bästa sättet att åstadkomma attityd- och beteendeföränd-
ringar. Värdefullt inte minst ur folkhälsosynpunkt och att öka unga männi-
skors förstående för sambandet mellan kost och hälsa.
Idrott och hälsa
För att ge bestående kunskaper och en positiv inställning är
det viktigt med kontinuitet i utbildningen om hemkunskap,
ekonomi, kost och hälsa. Enligt Nationell handlingsplan för
nutrition tillhör ungdomar en riskgrupp, som måste värnas
ifråga om mat- och hälsofrågor. Det finns också tydlig
dokumentation om sambandet mellan utbildning och
hälsobefrämjande vanor. Detta gör det angeläget för
gymnasieskolorna att ta sitt ansvar och ge alla ungdomar
tillräcklig utbildning inom kostområdet. När det gäller den
undervisning som riktar sig till samtliga elever i dagens
gymnasieskola är det enbart inom kärnämnet idrott och hälsa
som kursplanen anger att kostfrågor skall ingå.
I kommentarerna till kursplanen för kärnämnet skrivs bl.a.
? Ämnets högre timtal ger utrymme inom främst miljö, hälsa och kost.
?
? Omtanke om elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa bör prägla
hela skolans arbete.
?
? Idrott och hälsa är ett kunskapsområde där praktik och teori skall kopplas
till varandra.
?
? Idrott och hälsa bör även belysa relationen mellan kost, fysisk aktivitet
och hälsa samt hur en näringsriktig kost bör vara sammansatt.
?
En nyligen avslutad undersökning utförd i ett slumpmässigt
antal utvalda gymnasieskolor visar dock en tydlig tendens att
kostdelen får ingen eller obetydlig del av den totala
undervisningstiden.
Resultatet som hänför sig till våren 1998 visar att kostkunskapen är satt på
undantag.
Undervisningen handhas enligt denna studie, liksom i tidigare undersök-
ningar, av idrottslärare och någon praktisk undervisning existerar inte.
Ämnesinnehållet utgör till stor andel idrottsaspekter på maten. Även allmän
näringslära samt specialkoster ingår. Den kurs- och extralitteratur som an-
vänds är övervägande idrottsrelaterad. Något lärarlagsamarbete med hus-
hållslärare förekommer inte. Lärarna uttrycker önskemål om fler timmar
inom kärnämnets hälsodel och skolorna saknar ändamålsenliga lokaler för
undervisning i matkunskap.
Kursplanen ger sken av att gymnasieskolan erbjuder alla elever en gedigen
kostundervisning. I realiteten förhåller det sig så, enligt denna och tidigare
undersökningar, att den tid eleverna erhåller inom ämnesområdet mat och
hälsa är försumbar.
Det får anses mycket anmärkningsvärt att intentionerna i kursplanen följs i
så ringa omfattning som undersökningsresultatet visar. Vi anser att läro-
planens intentioner skall följas.
Vi anser att såväl omfattning som innehåll vad gäller kostundervisning bör
redovisas vid Skolverkets utvärdering av skolorna.
Varje dag intas det i Sverige cirka 18 miljoner kilo mat och dryck.
Kostnaden för detta är cirka 450 miljoner kronor per dag.
Denna hantering har betydelse för hälsan och miljön. Privatekonomiskt är
det cirka 20 procent av våra pengar som går till mat. Likaså är det 20 procent
av samhällets totala energianvändning som utnyttjas inom livsmedelskedjan.
Eftersom vårt näringsintag är basen för vår existens, borde samhället i sin
helhet ha ett stort intresse av att den mat vi äter gynnar hälsan och miljön.
Det är viktigt med visioner om hur svenska folkets matvanor bör se ut. Att
producenter och detaljhandel har det är en självklarhet redan i dag. Det är där
pengar till reklam, utbildning och annan påverkan finns. Ibland gagnar denna
information konsumentens bästa, ibland inte.
Vad gäller EU:s prioriteringar inom folkhälsoområdet för de närmaste fem
åren, har kost och motion fått en framträdande plats. Likaså har Nationella
folkhälsokommittén lyft fram matens betydelse för hälsan. Skriftliga
dokument saknas alltså inte.
Resultaten av svenska folkets bristande kunskap om bra matvanor visar sig
i den stigande övervikten, de höga blodtrycken, de höga kolesterolvärdena,
matstörningar i form av anorexi och bulimi, det stora antalet diabetiker,
näringsbristen inom äldreomsorgen med mera. Som vanligt i folkhälso-
sammanhang är det de personer med kortast utbildning, sämst ekonomi,
störst arbetslöshet o.dyl. som drabbas värst.
Hushållsvetenskaplig
forskning och utveckling
Hushållsvetenskaplig forskning bör som övergripande
målsättning ha att öka kunskapen om hushållens villkor,
behov och beteenden. Det gäller såväl det enskilda hushållet
som storhushållet. Denna kunskap behövs inom flera olika
utbildningar, dels inom de hushållsvetenskapliga
institutionernas egna, dels andra institutioners vars
studerande i kommande yrkesutövning måste känna till
människors levnadsvillkor och hushållning. Också vid
utredningsarbete, vid politiska överväganden och beslut om
åtgärdsprogram som gäller såväl de enskilda hushållen som
storhushållen är forskning inom hushållsvetenskap en
nödvändig grund att referera till.
Hushållsvetenskap är ingen grunddisciplin utan ett tillämpningsämne. Det
betyder att forskning inom ämnet i stor utsträckning är beroende av
vetenskapliga metoder från andra discipliner men att problemformuleringar-
na är specifika för hushållsvetenskapen. Hushållsvetenskap, som ett inter-
nationellt forskningsområde, går under varierande beteckningar beroende på
ursprung och inriktning, t.ex. "Home Economics", "Consumer Studies",
"Human Ecology", "Domestic Sciences", "Craft, Design and Technology",
"Catering and Dietetics".
Den hushållsvetenskapliga forskningen, som bör utgå från konsumentens
perspektiv, har ingen fast förankring vid något universitet i Sverige. Vid tre
av våra universitet, Göteborg, Umeå och Uppsala, finns hushållsveten-
skapliga institutioner.
Innehållet i den forskningsverksamhet, som man där försöker utveckla,
inriktas primärt mot det kunskapsbehov som finns inom den hushållsveten-
skapliga ämnessektorn, nämligen kost, boende, textil och hushållsekonomi.
Resultaten kan därvid direkt utnyttjas och vidareförmedlas inom de hus-
hållsvetenskapliga utbildningarna. Ansatsen inom respektive område kan
vara främst naturvetenskapligt, teknologiskt, ekonomiskt eller beteende-
vetenskapligt inriktad. Problemställningarna har en tydligt tvärvetenskaplig
karaktär och förutsätter forskningsanknytning till flera olika fakulteter.
Vid institutionerna för hushållsvetenskap finns förutsättningar att bygga
upp en varaktig konsumentinriktad forskning eftersom man där har yrkes-
utbildningar som direkt förmedlar och omsätter forskningsrönen inom olika
verksamheter. Grundutbildningen vid dessa tre institutioner är i stort behov
av en ökad forskningsanknytning. Dessutom krävs ökad forskarutbildning
vid institutionerna inte minst med tanke på att samtliga lärare vid universitet
och högskolor skall ha forskarutbildning och bedriva forskning.
För att forskning i egentlig mening skall kunna bedrivas på det hushålls-
vetenskapliga området måste institutionerna under kommande anslagsperiod
tillföras
? resurser för att ge forskningsförberedande kurser på 60 poäng-nivå även
till andra intressenter än lärare, kostekonomer och dietister,
?
? fasta forskningsresurser, d.v.s. professurer och resurser för förstärkning
av handledarkompetensen,
?
? doktorandtjänster.?
? 10F?
? P
?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hemkunskap i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av kostundervisningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hushållsvetenskaplig forskning.