Enligt Skolverket är situationen på arbetsmarknaden den
främsta källan till oro bland dagens ungdomar. Av eleverna i
gymnasieskolan uppgav 33 procent att de hellre skulle vilja
arbeta än att gå i skolan. Av eleverna i grundskolan
uppgav 1995 var femte elev i årskurs nio, att de hellre skulle
arbeta än att gå på gymnasiet.
För dem som inte tilltalas av gymnasiets teoretiska karaktär är arbetsplats-
förlagd utbildning (APU) ett steg i rätt riktning. För en del är det dock för-
sent att få in praktiska moment först på gymnasiet. Redan i grundskolans
sista årskurser bör möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning i form av
lärlingssystem finnas.
Skoltrötta elever i grundskolans högsta årskurser ges bättre förutsättningar
om ett sådant lärlingssystem inrättas, där ordinarie undervisning i kärn-
ämnena kombineras med lärlingsgång på arbetsplats. Via gymnasieskolans
individuella program, kan en återgång till det ordinarie utbildningssystemet
sedan ske. Kurser kan kombineras för behörighet till högre studier och/eller
yrkesverksamhet.
Det föreslagna lärlingssystemet kommer att skilja sig från nuvarande
möjlighet till anpassad studiegång bl.a. genom att arbetsgivaren på ett
tydligare sätt tar ansvar för elevens utbildning. Utbildningsinslaget skall vara
betydande. Det är alltid skolan som har det slutliga ansvaret för lärlingen.
Det bör vara lättare att hitta lärlingsplatser än praktikplatser mot bakgrund av
att lärlingen knyts till arbetsplatsen under längre tid.
För övrigt hänvisas till det förslag till lärlingssystem som redovisas i parti-
motion från moderaterna till riksdagen vad gäller En gymnasieskola med
kunskap och kvalitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa lärlingssystem i grundskolan.