Människokroppen behöver kroppsrörelse. Vår kropp är
programmerad för fysisk aktivitet och den genetiska koden
är densamma som hos våra förfäder -stenåldersmänniskorna.
En längre tid av fysisk inaktivitet får alltid till följd att den
fysiska funktionsförmågan försämras. Muskelmassan
minskar, konditionen försämras, skelettet blir skörare och
rörligheten i kroppens leder försämras. För den växande
individen är detta förhållande av särskild betydelse. Flera
vanligt förekommande sjukdomar är också relaterade till
fysisk inaktivitet, t.ex. hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar,
diabetes, fetma och led- och ryggbesvär.
I takt med förbättrade kommunikationer, ökad automatisering och
datorisering har arbetsuppgifterna blivit allt mindre krävande. Den förändra-
de livsstilen, med mindre fysisk aktivitet i den dagliga gärningen, innebär ett
växande problem för både individen och samhället. Vi behöver alla - oavsett
intresse för fysisk ansträngning - fysisk aktivitet för ett optimalt liv och för
att kunna klara vardagslivets påfrestningar. Det måste således till någon form
av extra kroppsansträngning för att upprätthålla adekvat fysisk kapacitet.
Andelen barn som ägnar sig åt s.k. spontanidrott (sådan idrott som barnen
själva initierar och leder) sjunker dramatiskt. Vidare minskar andelen
föreningsanslutna barn och ungdomar i idrottsföreningarna. För en allt större
grupp av barn och ungdom utgör skolans idrottsundervisning den enda
formen av fysisk träning. Det samlade intrycket blir att en stor grupp
ungdomar får bristfällig fysisk träning. Mycket talar för att vi kommer att få
allt fler vuxna med försämrat hälsotillstånd och bristfälliga förutsättningar
för aktivt deltagande i motion och friluftsliv.
För barn och ungdomar är fysisk aktivitet nödvändig för såväl den fysiska,
motoriska som den personlighetsmässiga utvecklingen. Vidare vet vi att barn
har ett naturligt behov av kroppsrörelser. Att få leka, springa och hoppa utgör
en naturlig och viktig del i barnets uppfostran till en hel och harmonisk
människa. För att upprätthålla eller förbättra sin kondition och styrka krävs
regelbunden träning. Sammantaget visar både medicinsk och beteendeveten-
skaplig forskning att fysisk aktivitet är en viktig komponent för
välbefinnande och gott hälsotillstånd.
Nedskärningen av antalet veckotimmar för ämnet idrott och hälsa i
läroplanerna på grund- och gymnasieskola är ett förslag som i perspektiv av
beprövad vetenskap och pedagogisk erfarenhet verkar obegripligt. Visser-
ligen kan nedskärningen kompenseras av det fria val som varje elev har
möjlighet till, men sannolikt är att de elever som bäst behöver fysisk träning
undviker ett sådant tillval. Endast en grupp av privilegierade ungdomar
kommer att få tillräcklig fysisk träning. De yngsta barnen bör ha ett tränings-
tillfälle per dag och de äldre barnen och ungdomarna tre träningspass per
vecka.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa.