Ungdomsarbetslösheten har blivit ett dolt handikapp för
många ungdomar. Genom olika möjligheter till studier tystas
den verkliga arbetslösheten ned. Ungdomsarbetslösheten
visas inte längre genom en stor politisk oro. Larmrapporter
redovisas inte överallt. Att ungdomen snabbt måste komma
ut i arbetslivet för att inte passiviseras, tycks inte längre
viktigt. Också vikten av att få komma in i vuxenvärlden, att
få bli vuxen, är inte längre ett betydelsefullt argument. En
ny trend håller på att utvecklas, där vissa snabbt tar sig fram,
medan vissa blir efter och tror sig aldrig om att få ett arbete.
Unga pojkar tycks ha lättare att få heltidsarbeten än unga
flickor.
Riksdagen borde ställa sig bakom okonventionella metoder för att alla
ungdomar skall beredas arbete. Reformen "En gymnasieskola för alla"
gjorde att det inte framkom att ungdomar under 1990 och 1994 fick stå för
nästan hälften av hela sysselsättningsminskningen. Denna uppgift är hämtad
från Arbetsmarknadspolitiska kommitténs redovisningar. Ungdomars
feriearbeten försvann också till stor del. Dessa var också ofta tidigare en
inkörsport till arbetsmarknaden. Familjers försörjningsansvar tänjs idag till
bristningsgränsen med åtföljande konflikter och minskat självförtroende för
den unge.
Kristdemokraterna har under lång tid pläderat för ett lärlingssystem för att
ge ungdomar möjlighet att få fäste på arbetsmarknaden. Det individuella
programmet på gymnasieskolan har uppnått en omfattning som ingen
räknade med. Det kan säkert tolkas som ett intresse bland många elever för
en mer yrkesinriktad utbildning av lärlingskaraktär. Att utveckla lärlings-
system tillsammans med näringslivet är en viktig åtgärd för att få ned
ungdomsarbetslösheten. Kristdemokraterna beklagar också att riksdagen inte
velat införa en särskild yrkeshögskola som skulle kunna bidra till att höja
statusen på yrkesutbildningen i stort. Såväl gymnasiet som högskolan måste
också erbjuda de unga utbildning i entreprenörskap.
Tyvärr har inte skolan de senaste tio åren utvecklats för att möta
ungdomars behov. Från och med läsåret 1992/93 finns en form av lärlings-
utbildning inom gymnasieskolan som ett komplement till de nationella
programmen med APU. Denna form har dock inte prövats i någon nämnvärd
omfattning. I den nya gymnasieskolan kopplas lärlingsutbildningen till det
individuella programmet. Från att i den gamla gymnasieskolan ha haft en
omfattning av cirka 3 000 lärlingar i gymnasieskolan 1987/88 fanns hösten
1995 endast 72 lärlingar varav 24 var flickor. Kristdemokraterna anser att en
ny form av lärlingssystem bör byggas upp och flera av gymnasieskolans
program skall ha ett lärlingssystem. Det svenska lärlingssystemet bör
utvecklas och sättas in i perspektivet av ett livslångt lärande.
I Norge infördes ett lärlingssystem 1994. Det norska lärlingssystemet är
uppbyggt som en fyraårig utbildning enligt grundmodellen. Under det tredje
och fjärde året kombineras yrkesutbildning på arbetsplatsen med faktiskt
produktionsarbete. Under den tid som lärlingen deltar i produktionsarbetet
erhåller lärlingen lön som är fastställd enligt avtal emllan parterna.
Lärlingarna får också tillgång till modern utrustning. I Danmark har särskilt
de tekniska skolorna en omfattande lärlingsutbildning. För de flesta
yrkesområden kan eleven välja mellan två olika slags studievägar skolvägen
eller praktikvägen. I Tyskland finns en särskild samordning av utbildnings-
aktiviteterna mellan företag och yrkesskola, ett "dualt" system. Lärlings-
utbildningen bekostas av företagen. Det är hög tid att göra något åt det
svenska lärlingssystemet. Det gör inte skäl för sitt namn.
Elever bör när de börjar gymnasiet få välja om de vill gå det ordinarie
programmet eller ett lärlingsprogram som tar något längre tid i anspråk. Efter
avklarad gymnasieskola skall högskola/universitet eller arbete gälla. Det är
mänskligt och samhällsekonomiskt slöseri att låta unga människor bara gå
och vänta på ett arbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingssystem som alternativ till flera av de ordinarie
gymnasieprogrammen.