Den allmänna debatten i jord- och skogsbruket, dess
produktionsformer, miljöpåverkan m.m. har präglats av
okunskap och tyckande. Massmedia har i regel inte bidragit
till en sakligare debatt. Det är viktigt att vi får till stånd en
debatt baserad på kunskap och saklighet.
Jord- och skogsbruk har under årtusenden varit en del i det ekologiska
kretsloppet. Växtnäringsämnena, allt ifrån kolet i luftens koldioxid till kväve,
fosfor och kalium m.fl., beskriver i naturen sina bestämda kretslopp, liksom
vatten.
Kvävet, som nu framställs som den stora förstöraren, är en av de viktigaste
förutsättningarna för mänskligt liv vid sidan om vatten och luft.
I vårt humida klimat har vi sedan årtusenden haft läckage av växtnärings-
ämnen till luft och vatten ett naturligt kretslopp i samarbete med andra
organismer i vårt ekologiska system såsom bakterier, svampar och olika
markdjur, vattendjur och vattenväxter.
Utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras i grundskolan och
gymnasiet. Det måste ske en allmän förbättring av elementär naturkunskap
hos inte bara våra skolungdomar och studerande på olika nivåer, utan även
hos alla dem som har att utreda och fatta beslut i frågor om jord- och skogs-
bruk, miljöärenden m.m.
Ett bättre utnyttjande av all den biologiska kompetens som finns bl.a. inom
våra lantbruksenheter och andra organ, som nu ägnar sig åt rent administra-
tiva uppgifter, måste komma till stånd. Även utbildningsmöjligheterna i TV
och radio bör kunna utnyttjas bättre. Då kan varje svensk snabbt och effektivt
bli delaktig i de kunskaper som krävs för att rätt kunna förstå skeendet i vår
natur och på ett positivt sätt kunna delta i miljödebatten.
För drygt tio år sedan beslutade dåvarande västtyska regeringen att miljö-
undervisning skulle in i såväl natur- som samhällsvetenskapliga ämnen,
lärarna skulle fortbildas och eleverna bli miljömedvetna. Flera av förbunds-
staterna har i dag kommit långt i det arbetet.
Varje förbundsstat har utformat miljöundervisningen på sitt sätt. De fem
nya förbundsstaterna, som tillkom vid den tyska återföreningen 1989, arbetar
för närvarande om sitt utbildningssystem och har pilotprojekt för miljö-
undervisning, bl.a. i samarbete med före detta västtyska och östtyska
förbundsstater. I de nya läroplanerna, som alla staterna arbetar på, skall
miljöfrågorna in.
Enligt EG:s femte miljöhandlingsprogram, som gäller från januari 1993,
skall miljön integreras i undervisningen i EU-länderna. Målen är att öka
medvetenheten om miljöproblemen och hur de kan lösas och lägga grunden
för välinformerade och delaktiga medborgare som skall skydda miljön och
nyttja naturresurserna varsamt. För detta krävs bl.a. lärarfortbildning samt
utveckling av läromedel och handledningar i miljöundervisning. Programmet
skall in i alla skolplaner senast år 2000.
Det är angeläget att den svenska skolan, på liknande sätt som nu sker i EU,
söker integrera miljökunskap i utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning
av lärare samt utveckling av läromedel m.m. Vi får inte heller på miljö-
området halka efter omvärldens utbildningsinsatser. Tyvärr kan konstateras
att stora brister fortfarande finns inom skolan vad gäller aktuell information
om vilka framsteg som gjorts på miljöområdet. Som exempel kan nämnas det
mera naturvänliga skogsbruket, växtnäringsstyrning inom jordbruket m.m.
Ofta har elever fått en förlegad och därför negativ information.
Gjorda framsteg och nya satsningar måste alltid framhållas. Detta inte
minst för att skapa en positiv och hoppfull tro på möjligheterna till över-
levnad och långsiktigt bättre resursutnyttjande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre
sätt skall klargöras i utbildningen.