med anledning av skr. 1998/99:121 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - samverkan, ansvar och utveckling
Skolans huvuduppgift är att
förmedla kunskap och
färdigheter
Med en liberal samhällssyn som utgångspunkt är skolan en
förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle.
Skolan är samhällets kraftfullaste verktyg när det gäller att
ge alla människor jämlika livschanser. Skolans uppgift är att
ge alla människor kunskaper så att de kan förverkliga sina
livsmål. Kunskap behövs också för att fullt ut kunna delta i
det offentliga samtalet och för att komma in på en
arbetsmarknad som kräver alltmer kvalificerad personal.
Ibland talas om andra uppgifter för skolan som också är
viktiga, men det får aldrig råda någon tvekan om att skolans
övergripande mål är att förmedla kunskap och färdigheter.
Regeringens portalmening i skrivelsen lyder: "Tillgången till en bra skola
och utbildning är en mänsklig rättighet." Det är utmärkt med en hög ambition
om en väl fungerande och kunskapsförmedlande skola. Därför är det extra
beklagligt för svenska elever och det svenska samhället att skolan inte lever
upp till de krav som ställs.
Skolan måste vara en framtidsverkstad och en grundbult för vår demokrati.
Regeringen skriver att det största hotet mot en fungerande demokrati är
medborgare som inte kan eller finner det mödan värt att engagera sig i
viktiga samhällsfrågor. Grunden för demokratin är de mänskliga rättig-
heterna att rösta och att ställa upp i allmänna val, tänka, skriva och tala
fritt.
Dessa rättigheter är säkrade i Sverige just nu - även om inte alla väljer att
utnyttja dem - men det är av yttersta vikt att mota bort anti-demokratiska och
totalitära idéer, vilka utgör det verkligt största hotet mot demokratin.
Även det s.k. politikerföraktet måste motverkas för att fler ska vara aktiva i
samhällsdebatten och det offentliga beslutsfattandet. Därför är det betydelse-
fullt att vi tidigt får möjlighet att vara med och bestämma, argumentera och
bli respekterade. Här har skolan en vital uppgift.
Folkpartiets skola
Barn växer snabbt. Det är viktigt att tidigt fånga upp lusten
att lära. Folkpartiet liberalerna vill därför att den allmänna
förskolan ska erbjudas alla barn från tre års ålder.
Pedagogiska mål i förskolan är viktiga och inte minst arbetet
med barnens språkutveckling kan vara avgörande för
barnens fortsatta skolgång.
Det krävs individuellt uppsatta mål för vad ett barn ska uppnå i skolan. Det
måste också formuleras att det är den pedagogiskt utbildade personalen,
d.v.s. förskollärarna, som har ansvaret för förskolans verksamhet.
Att införa maxtaxa inom barnomsorgen i dag, när resurserna behövs till
kvalitetsförbättringar i förskola och skola, innebär en felaktig användning av
knappa resurser.
Barn är också olika. Folkpartiet liberalerna har länge arbetat för att skolan
ska anpassas efter skolelevers olika behov - inte tvärtom. Elever med lägre
motivation och med studiesvårigheter ska få det stöd och den uppmuntran de
behöver, elever med utvecklat studieintresse ska få stimulans och peda-
gogiska morötter. I detta finns ingen motsättning. Det är den likformiga
skolan, utformad för genomsnittseleven, som stjälper elever med särskilda
behov och kväver lusten att lära mer. Undervisningen måste bli mer individ-
anpassad.
För att grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar
efter elevernas varierande behov måste skolan verkligen vara målstyrd.
Folkpartiet liberalerna anser att det skall vara målen i skolans kursplaner som
ska vara styrande när det gäller antalet timmar i varje ämne.
Grundskolan ska vara tioårig och förskoleklassen utgöra det första året.
Den utökade tiden i grundskolan ska användas till att befästa de bas-
kunskaper som skolan i dag inte lyckas ge alla elever. I en tioårig grundskola
blir undervisningen mer flexibel och skolan kan möta eleven på hans/hennes
nivå. I detta syfte vill vi även avskaffa den centralt utformade timplanen. I
dag går alltför många elever ut grundskolan utan att ha inhämtat tillräckligt
med kunskaper. Var femte elev kan inte läsa och skriva på ett tillfreds-
ställande sätt. Många av dessa ungdomar går sedan det individuella
programmet, vilket är ett symptom på att grundskolan inte fungerar som den
ska.
Grundtanken i den nuvarande gymnasieskolan är att alla ska läsa vidare på
högskolan. Folkpartiet liberalerna menar att detta är orealistiskt och vill
därför riva upp gymnasiereformen, införa en lärlingsutbildning samt satsa på
vuxenutbildning och kunskapskonton.
För en liberal är valfrihet ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar en
fristående skola framför en kommunal, och självklart ska friskolor få verka
på lika villkor som den kommunala skolan. Föräldrar och elever ska fritt
kunna välja mellan offentliga och enskilda skolor.
Fånga upp elever tidigt
Grundskolans främsta mål måste vara att ingen ska gå vidare
utan att vara godkänd i svenska, engelska och matematik. De
åtgärder som regeringen föreslår för att säkra kvaliteten i
skolan är inte tillräckliga. Det är dock positivt att regeringen
nu går i rätt riktning och föreslår en allmän förskola för alla
fyra- och femåringar. Folkpartiet anser att den allmänna
förskolan ska erbjudas alla barn från tre års ålder. Det är
obegripligt att regeringen inte inser att de nationella
ämnesproven i svenska, engelska och matematik ska vara
obligatoriska i grundskolans årskurs 5. I det svenska
skolsystemet slussas många elever hela tiden vidare till
högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att
klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att stödjande
insatser sätts in tidigt.
I dag får eleverna betyg först i årskurs 8, vilket är alldeles för sent. Det är
hederligare mot en elev att ge honom/henne information om studieresultaten
tidigare - lämpligen i årskurs 6. Betygsskalan ska vara sexskalig för att ge en
rättvisare bild av elevens kunskapsnivå. Betygen måste följas upp av ut-
vecklingssamtal med elever och föräldrar, där individuella planer görs upp
för hur eleven på bästa sätt ska arbeta för att nå målen. Dessa utvecklings-
samtal ska skolan vara skyldig att dokumentera skriftligt.
Folkpartiet liberalerna vill också se fler nationella prov, för att säkra att
alla skolor och elever hänger med.
Säkra kvaliteten i skolan
Skolan behöver en fristående kvalitetsinstans som enbart
arbetar med kvalitetsfrågor. Den ska inte syssla med
fördelning av resurser eller utöva tillsyn. Däremot ska den
arbeta med stöd och råd, med nationella jämförelser och
utvärderingar samt med utbildning i kvalitetsarbete. Alla
elever ska ha rätt att veta vilken kvalitet deras utbildning
håller i ett nationellt perspektiv. Kvalitetsinstitutet ska vara
fristående från Skolverket och skulle t. ex. kunna bestå av
företrädare för universitet och högskolor, kommuner, ideella
organisationer och näringsliv. Ett fristående kvalitetsinstitut
ska även ha rätt att kritisera brister i den förda
regeringspolitiken, något som en kvalitetsinstans inom
skolverket inte har rätt till.
Gymnasieskola i kris
Enligt regeringens beskrivning har 26 procent av eleverna
som påbörjat en gymnasieutbildning inte fullföljt den inom
fyra år. Det är inte godkänt.
I flera stora städer närmar sig antalet elever som hoppat av eller gått ut
utan godkända betyg 40 procent. En "gymnasieskola för alla" blir en alltmer
missvisande benämning på den svenska gymnasieskolan. Det individuella
programmet är ett stort misslyckande, där endast 16 procent av eleverna
lyckas fullfölja nationellt program.
Regeringens inriktning att genom utvecklingsarbete rätta till problemen är
verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att gymnasieskolans mål
att alla elever ska uppnå högskolebehörighet är en viktig orsak till många
elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att fullfölja en
yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser som i studie-
förberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag delar på
ansvaret måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många elevers
misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper. De godkända
betygen i grundskolan motsvarar uppenbarligen inte de kunskapskrav som
ställs för att klara kärnämnena i gymnasiet. Vi kräver att en grundlig
utvärdering av betygen i grundskolan görs genom att jämföra dem med
resultat på nationella ämnesprov, och genom att sätta dem i relation till de
krav som ställs i gymnasiet.
Trygg och ordnad
arbetsmiljö i skolan
Regeringens bedömning av hur arbetet med skolans
värdegrund ska utföras saknar ett medvetande om att skolan
måste ställa tydliga krav på alla som vistas i skolan. Brott
som begås i skolan ska polisanmälas, närvaroplikt ska gälla
även i gymnasieskolan och bruk av alkohol, narkotika och
tobak inte accepteras. En nationell handlingsplan bör
upprättas för hur kampen mot ungas missbruk ska
intensifieras.
En skola med självständiga och ifrågasättande elever kan bara utvecklas i
en trygg och ordnad arbetsmiljö.
Lärarbristen - ett allvarligt
hot
Lärarbristen är ett allvarligt hot mot den svenska skolans
kvalitet. Folkpartiet liberalerna anser att alla har rätt att bli
undervisade av behöriga lärare. För att komma till rätta med
problemen att rekrytera tillräckligt många och bra lärare
måste yrkets status höjas. Skolans huvudmän ska ge
möjlighet till fortbildning och ökade karriärmöjligheter för
lärare. Det är dessutom viktigt att lärarna får det stöd de
behöver för att klara sina viktiga arbetsuppgifter. Därutöver
bör lärarnas löner höjas.
Regeringen presenterar inte tillräckligt konkreta åtgärder i skrivelsen för
att öka rekryteringen av motiverade och kvalificerade studenter till lärar-
yrket.
Riv upp gymnasiereformen
Regeringen har oklara formuleringar om att de
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmens
främsta uppgift i dag är att kvalificera för högre utbildning.
Folkpartiet liberalerna anser att vissa gymnasieprogram ska
vara tydligt högskoleförberedande. Att fortsätta att minska
skillnaderna mellan studieinriktade och yrkesinriktade
program är något som både studieintresserade och mindre
studieintresserade elever förlorar på.
Regeringen har beslutat att försöksverksamheten med lärlingsutbildning
ska förlängas. Denna försöksverksamhet riskerar att urvattnas, eftersom
regeringen i tilläggsbudgeten beslutat att avsatta pengar även ska kunna
användas till annan verksamhet inom gymnasiets program. Folkpartiet
liberalerna menar att pengar ska avsättas för försöksverksamhet med
lärlingsutbildning.
Upprätta en strategi för
vuxenutbildningen
I Sverige finns i dag inte en långsiktig strategi för
vuxenutbildningen. Folkpartiet liberalerna beklagar att
Kunskapslyftskommitténs uppdrag att lämna förslag om
framtidens vuxenutbildning försenats på grund av
tilläggsdirektiv av regeringen. Enligt Folkpartiet liberalerna
bör ett system utvecklas, där alla ungdomar/vuxna har en
utbildningsbank med rätt till gymnasieutbildning och vissa
kompletteringar, oavsett när utbildningen genomförs.
Regeringens planer på stimulans till kompetensutveckling i arbetslivet
utgår inte från den enskilda individens rätt att ta ansvar för sina studier.
Enligt Folkpartiet liberalerna behövs ett helt nytt system med kompetens-
konton för att människor ska kunna finansiera bl. a. vidareutbildning. En
anställd ska kunna finansiera även utbildning som arbetsgivaren inte är
beredd att räkna som personalutbildning. Därför ska det nuvarande
avdragsgilla pensionssparandet kunna breddas till ett "pensions- och
utvecklingssparande". Folkpartiet liberalerna föreslår också att det till viss
gräns ska bli möjligt att låna av det allmänna pensionssystemet. Den som
tagit ut pensionsår i förväg kan återvinna denna pensionsrätt genom
sparande.
Jämställdhet i skolan
Jämställdhetsarbete handlar mycket om att bryta strukturer
och att se kvinnor. Det finns dock skäl att varna för
kategoriska uttalanden om hur kvinnor och män är.
Naturligtvis finns inte bara en mansroll. Lika litet som det
finns en kvinnoroll. Män och kvinnor är olika. Men oftast är
skillnaderna mellan olika män och olika kvinnor större än
skillnaden mellan ett genomsnitt av kvinnor och män. Ändå
kan vi se vissa mönster i vårt samhälle där könsuppdelningen
är tydlig. Den historiska åtskillnaden sätter ännu klara
avtryck i samhället och kommer med all säkerhet att göra så
under lång tid framöver. Inte desto mindre är det angeläget
att ge sig i kast med att förändra situationen.
För att skolan ska kunna bli jämställd måste undervisningen planeras med
medvetenhet om att det finns stereotypa könsroller. Det är viktigt att skolan
inte förstärker dessa, eftersom det fortfarande är så att kvinnor och män inte
har lika möjligheter att styra över sina egna liv. Skillnaderna mellan hur
kvinnor och män använder sin tid i arbetslivet och i hemmet är stora.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl flickor som pojkar kan
intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det aldrig får råda någon
tvekan om att skolans övergripande mål är att förmedla
kunskap och färdigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att undervisningen bör bli
mer individanpassad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grundskolan bör vara
tioårig och förskoleklassen utgöra det första året,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den allmänna förskolan
skall erbjudas alla barn från tre års ålder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa en sexgradig
betygsskala,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett fristående
kvalitetsinstitut,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en nationell handlingsplan
om ungas drogmissbruk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla ett system, där
alla ungdomar/vuxna har en utbildningsbank med rätt till
gymnasieutbildning och vissa kompletteringar, oavsett när
utbildningen genomförs,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det är angeläget att ett
jämställdhetsperspektiv används i skolan.