med anledning av skr. 1998/99:121 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - samverkan, ansvar och utveckling
Innehåll
1 Inledning
I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den aktuella utvecklingen
inom förskola, skola och vuxenutbildning. Dessutom aviseras en rad nya
åtgärder. Vi har från Vänsterpartiets sida i en rad motioner gett vår syn
på många av de frågor som skrivelsen behandlar, senast under allmänna
motionstiden detta riksdagsår. Vi avstår därför från att i detta
sammanhang redovisa vår samlade skolpolitik. I den här motionen väljer
vi i stället att endast föra fram våra synpunkter på ett begränsat antal
frågor som sammanhänger med skrivelsen.
Vänsterpartiet samarbetar med regeringen och Miljöpartiet om den ekono-
miska politiken. Det samarbetet berör också utbildningspolitikens område,
till exempel genom uppgörelsen om allmän förskola och maxtaxa inom
barnomsorgen. Regeringens utvecklingsplan för skolväsendet är dock i första
hand att betrakta som regeringens egen programförklaring kring dessa frågor,
och vi vill därför i denna motion föra fram Vänsterpartiets egna ställnings-
taganden i ett antal viktiga frågor.
2 Allmän förskola och maxtaxa
Vänsterpartiet har i många år drivit kravet på att barn till arbetslösa och
föräldralediga ska ha samma rätt till barnomsorg som andra barn. I och
med vårpropositionen har Vänsterpartiet nu kommit överens med
regeringen och Miljöpartiet om en allmän förskola med låga avgifter.
Pengar sätts av för att påbörja reformen år 2001.
Överenskommelsen är givetvis en stor framgång och det är positivt att vi
nu har uppnått samstämmighet om framtida resurser till en utbyggnad av
förskolan. Vi har också länge varit kritiska till de höga avgifterna inom
barnomsorgen och hälsar med tillfredsställelse ett avgiftstak som innebär ett
stort steg mot att inlemma förskolan i den generella välfärden.
Genom en allmän förskola undanröjer vi den absurda och orättfärdiga
situation som hittills rått, där barn till arbetslösa och föräldralediga i många
kommuner nekats plats i förskolan. Vi har länge hävdat att förskolan i första
hand är till för barnen och att ett utestängande av barn till arbetslösa går
stick
i stäv mot det synsättet. Barn till arbetslösa behöver mer än många andra
barn den trygghet, sociala gemenskap och pedagogiska stimulans som en bra
förskola innebär.
Förskolan spelar en nyckelroll för barns utveckling och lärande. Den utgör
en viktig förberedelse för skolan och är den första grundstenen i det livslånga
lärandet. Därför är det en rättvisefråga att låta alla barn få del av förskolans
verksamhet.
Kravet på förskola åt alla barn har ofta handlat om antalet platser. Men
utvecklingen när det gäller barnomsorgsavgifterna har gjort att många för-
äldrar tvingats fråga sig om de har råd och om det kostar mer än det smakar
att låta barnen gå i förskola. En avgift på 3 000 kronor för två barn i ett hus-
håll med två heltidsarbetande föräldrar är inget ovanligt.
Därför är kopplingen mellan förslaget om en allmän förskola och förslaget
om en maxtaxa i barnomsorgen mer än en politisk kompromiss. En förskola,
öppen för alla barn, blir aldrig en allmän förskola förrän avgifterna kommer
ner på en sådan nivå att de inte längre utgör ett hinder för barnens deltagande
i verksamheten. På lång sikt bör målet vara en helt avgiftsfri förskola.
Inför arbetet med att konkretisera förskolereformen vill vi från Vänster-
partiets sida här lyfta fram tre viktiga ställningstaganden:
- Från Vänsterpartiets sida har vi som sagt länge stridit för att barn till
arbetslösa och föräldralediga ska ha samma rätt till plats i förskolan som
barn till arbetande föräldrar. En sådan garanti måste vara det första som
genomförs. En eventuell tidsbegränsning måste utformas så att den går
att kombinera med en meningsfull struktur på den pedagogiska verksam-
heten.
- Avgiftstaket och de nya barnomsorgstaxorna måste utformas så att den
sammantagna effekten blir fördelningspolitiskt rättvis. Detta kan uppnås
bland annat genom reformer på skattepolitikens område. Annars riskerar
resultatet i många kommuner att bli att de redan välbeställda får ett
tillskott samtidigt som hushållen med de minsta inkomsterna inte alls får
någon lättnad.
- Dessutom måste den ekonomiska kompensationen till kommunerna
utformas så att den tar hänsyn till lokala förutsättningar och på ett sådant
sätt att den inte innebär en permanent premiering av de kommuner - ofta
borgerligt styrda och med många höginkomsttagare - som valt att ha låga
skatter och höga avgifter, medan högskattekommuner med låga avgifter
inte får del av kompensationen.
3 Kvalitet och utveckling i skolan
3.1 Skolans situation - problem och möjligheter
Det svenska skolväsendet har under en rad av år varit utsatt för hårdhänta
nedskärningar och många stora förändringar. Skolan har påverkats starkt
av de allmänna tendenserna i samhället: åtstramningar av offentliga
utgifter med stora ekonomiska problem för kommunerna som följd; ökad
segregation och vidgade klyftor mellan höginkomsttagare och
låginkomsttagare samt mellan infödda svenskar och invandrade svenskar
och minskad demokratisk delaktighet för stora grupper. Trots detta
behåller den svenska skolan sin position som en av välfärdens viktigaste
institutioner och bedriver i de allra flesta fall utbildning av hög kvalitet. I
såväl grundskolan som gymnasieskolan når mer än 90 % av eleverna
betyget godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Samtidigt
finns det problem som inte blir lösta av att de förtigs. På vissa av
gymnasiets program finns en orimligt stor andel elever som inte når
godkänt i kärnämnena. I nedskärningarnas spår går det allt färre lärare
och annan skolpersonal på varje elev.
Sammantaget är skolans allvarligaste problem att barn och ungdomar inte
kan garanteras en likvärdig skola med hög kvalitet. En grundläggande
förutsättning för att detta ska kunna uppnås är att skolan tillförs mer
resurser.
Därför driver Vänsterpartiet i andra sammanhang kravet på mer resurser till
kommunerna. Dessutom måste skolans eget arbetssätt och organisation
förändras i riktning mot en sammanhållen ungdomsskola utan graderade
betyg men med stärkt inflytande för elever, föräldrar, lärare och övrig
personal. På så vis kan skolan bli en i verklig mening lärande organisation.
En förutsättning för en sådan förändring är att skolledarna ges tid och
möjligheter att vara pedagogiska ledare inom organisationen. Vi har i andra
motioner beskrivit våra förslag när det gäller skolans resurser, organisation
och arbetssätt. Oavsett resurserna, organisationen och arbetssättet behöver
dock kvalitetskontrollen och elevernas rättssäkerhet stärkas.
3.2 Översynen av skollagen
En översyn av skollagen har nyligen tillsatts. Vänsterpartiet för på andra
ställen i den här motionen fram flera förslag som innebär förändringar av
skollagstiftningen. De förslagen kommer vi att verka för i samband med
arbetet kring skollagens översyn och vi avstår därför från att i detta läge
föra fram dem som hemställanspunkter. Vi vill dock redan nu peka på ett
antal frågor som bör få sin lösning i det arbetet.
Skollagen bör bli en rättighetslagstiftning för eleverna, snarare än en
skyldighetslagstiftning för kommunerna. Detta är särskilt viktigt mot
bakgrund av den utveckling vi beskrivit ovan, som inneburit att kvaliteten
och likvärdigheten i skolan är i fara. I det sammanhanget vill vi särskilt lyfta
fram rättigheterna för funktionshindrade elever, rätten till deltagande i
förskola för alla barn samt alla vuxnas rätt till vuxenutbildning upp till en
nivå som motsvarar treårigt gymnasium. Skollagen bör dessutom innehålla
minimikrav på tillgången till skolhälsovårdspersonal. Vänsterpartiet föreslår
också att Skolverket ges möjlighet till vitesföreläggande gentemot de
kommuner som inte uppfyller de ställda kvalitetskraven.
3.3 Särskolan
Regeringen nämner i skrivelsen ökningen av antalet elever i särskolan,
och konstaterar att dessa förändringar noga måste följas och analyseras,
bland annat mot bakgrund av misstanken att ökningen skulle kunna bero
på bristande resurser i grund- eller gymnasieskolan. Vänsterpartiet delar
den oron, och vi menar att frågan är så allvarlig att det inte räcker med ett
allmänt konstaterande om vikten av analys. Vi menar att Skolverket bör
ges ett uttryckligt uppdrag att analysera ökningen av antalet elever i
särskolan.
3.4 Värdegrundsarbete
Regeringen nämner i kapitlet om värdegrundsarbetet vikten av att skolan
tillförsäkrar barnet dess rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Vi menar
att skolan därutöver bör göra en betydelsefull insats genom att se till att
alla barn känner till FN:s barnkonvention och dess innehåll.
Vänsterpartiet vill också att regeringen i större utsträckning än vad som
sker i skrivelsen uppmärksammar jämställdhetsfrågorna när det gäller värde-
grundsarbetet. Det måste ses som en allvarlig brist att jämställdhetsfrågorna
inte nämns någon annanstans i skrivelsen än i de slentrianmässiga upprad-
ningarna av värdegrundens olika beståndsdelar.
Ett viktigt sätt för skolväsendet att arbeta med jämställdhetsfrågor vore att
i större utsträckning kritiskt granska de läromedel som används ur ett
jämställdhetsperspektiv. Ett genomgående drag i vår kultur är att beskriv-
ningar av verkligheten utgår från en manlig norm, d.v.s. att beskrivningarna
handlar mer om män än om kvinnor, att de utgår från mäns erfarenheter och
att män framställs som normala och kvinnor som avvikande. Dessutom
tillskrivs män och kvinnor olika egenskaper på ett sätt som ofta låser fast
individen i stereotypa könsidentiteter. Kvinno-/genusforskningen har visat
hur detta mönster innebär att kvinnors underordning upprätthålls. Vi är
övertygade om att de läromedel som används i skolan inte utgör något
undantag från ovanstående resonemang. En kritisk granskning av läromedel
ur jämställdhetsperspektiv borde därför vara ett naturligt inslag såväl vid
inköp av läromedel som i samtal med eleverna vid användningen av
läromedlen i undervisningen.
En sådan diskussion skulle befrämjas av att Skolverket gjorde en genom-
gripande granskning av läromedlen på samma sätt som påbörjats när det
gäller fysikläromedel. Granskningen bör inte bara gälla de läromedel som
skolorna köper in, utan också det gratismaterial som utgör en allt större del
av läromedlen. Ett exempel på sådant gratismaterial är Folkhälsoinstitutets
samlevnadsbok "Leva ihop", vars brister lyckligtvis uppmärksammats av
medierna och forskare. Vi misstänker dock att det förekommer stora brister
ur jämställdhetsperspektiv även hos annat gratismaterial och vill därför
understryka vikten av att inte begränsa begreppet läromedel till betalda
läromedel.
3.5 Föräldrarnas delaktighet i skolan
Vänsterpartiet delar de resonemang som regeringen för om föräldrarnas
betydelse för att stödja skolutvecklingen. Särskilt vill vi lyfta fram de
fördelar som en ökad föräldramedverkan har för föräldrarna själva,
framför allt i många områden med stor andel invandrade svenskar. Här
finns goda exempel att hämta från Storbritannien.
4 Gymnasieskolan
4.1 Etappindelning av kärnämnen
Regeringen anger i skrivelsen att man delar riksdagens bedömning att en
etappindelning av längre kurser i vissa kärnämnen bör prövas.
Regeringen anger att alla kärnämneskurser utom i ämnet svenska i dag
utgör en enda kurs och att dessa långa kurser ses som oövervinneliga av
många elever. Det är delvis en riktig beskrivning, men möjligheten att
dela upp kurser i kortare etapper finns redan i dagens system. Vi vill
framhålla vikten av att den översyn som Skolverket har fått i uppdrag att
göra inte resulterar i förslag om fasta uppdelningar i kortare kurser,
eftersom det låser fast undervisningen mer än i dag. Vi vill inte heller att
graderade betyg ska ges på mindre delar av kärnämneskurser, eftersom
det ytterligare skulle öka stressen och betygshetsen i skolan. Det som
behövs är snarare, vilket vi angivit i andra sammanhang, en större
helhetssyn i undervisningen och ett utökat ämnesövergripande
förhållningssätt.
4.2 En flexibel och sammanhållen ungdomsskola
Regeringen anger i skrivelsen att flera skäl talar för en utveckling som
innebär färre program med ett bredare innehåll i gymnasieskolan.
Vänsterpartiet välkomnar den insikten, och ser att den ligger i linje med
förslag som vi tidigare framfört i riksdagen. Vi har där föreslagit en
flexibel och sammanhållen ungdomsskola. En sådan reform vore naturlig
mot bakgrund av att vi i dag i praktiken har en trettonårig skola till följd
av den inrättade förskoleklassen och till följd av att nästan alla
högstadieelever fortsätter till gymnasieskolan. En sammanhållen och
flexibel ungdomsskola är också motiverad på grund av samhällets och
arbetsmarknadens utveckling, argument som regeringen själv anger i
skrivelsen. En sådan skola, där teori och praktik varvas och där olika
moment i undervisningen kan ske då eleverna nått den mognad som
behövs för sådana studier, är ett utmärkt sätt att möta de utmaningar som
samhället ställer och samtidigt ett sätt att bättre tillvarata varje elevs
möjligheter. En gymnasieskola med färre och bredare ingångar och fler
val under gymnasietiden är ett mycket välkommet och viktigt steg i den
riktningen. Det är då också viktigt att samordningen med den högre
utbildningen förbättras, så att hela utbildningstiden blir sammanhållen
och utan svåröverstigliga hinder. Detta är särskilt viktigt för de elever
som kommer från hem som saknar studietradition.
Vänsterpartiet vill också i anslutning till regeringens resonemang om
möjligheten att i en sådan gymnasieskola öka kärnan av baskunskaper, som i
dag främst består av kärnämnen, framhålla vårt tidigare krav på att införliva
historia bland kärnämnena i gymnasieskolan. Kunskap och insikt om sin
egen historia är en förutsättning för kritiskt tänkande och ett demokratiskt
förhållningssätt.
5 Vuxenutbildning
5.1 Inledning
Sambandet mellan välfärd och en hög, jämnt fördelad utbildningsnivå i
ett land är vetenskapligt säkerställt. Sveriges främsta konkurrensmedel
borde vara en hög kompetensnivå, inte låga löner. Vi menar att Sveriges
målsättning bör vara att ha den högst utbildade befolkningen i världen.
Vi vill också betona att det inte finns någon motsättning mellan
satsningar på en generell, hög utbildning och satsningar på
spetskompetens, tvärtom är de varandras förutsättningar. Mot denna
bakgrund menar Vänsterpartiet att vuxenutbildningen spelar en
avgörande roll i det livslånga lärandet.
En väl utbyggd vuxenutbildning av hög kvalitet
- är ett instrument för att öka sysselsättningen och minska inkomst-
skillnader,
- minskar riskerna för att s.k. flaskhalsar ska uppstå,
- ökar den medborgerliga kompetensen och därmed möjligheterna för fler
att aktivt delta i den demokratiska processen,
- ökar den sociala mobiliteten och motverkar social snedrekrytering till
högre utbildning,
- är en viktig förutsättning för ett jämlikt och jämställt samhälle.
Vänsterpartiet vill därför understryka vikten av alla vuxnas rätt till
utbildning motsvarande treårigt gymnasium i kärnämnen. Vi menar att
regeringen bör överväga detta i arbetet med översynen av skollagen.
5.2 Flexibilitet i vuxenutbildningen
Det finns ett stort behov av flexibilitet och mångfald i omskolning,
vidareutbildning och alla andra former av lärande för den vuxna
befolkningen. Vuxenutbildningen måste vara flexibel både då det gäller
organisation, innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Detta kräver en
utbyggnad av bl.a. distansutbildningen och ökade satsningar på modern
kommunikationsteknik över hela landet. Utbildningens innehåll måste
utgå från de studerandes egna erfarenheter och konkreta, verkliga behov.
Vuxna är i hög grad pragmatiska och vill veta vad de ska ha kunskaperna
till. I vuxenutbildningen är det mycket betydelsefullt att det finns en
växelverkan mellan teori och praktik.
En expanderande och flexibel vuxenutbildning kräver god tillgång på
kunniga lärare. Vänsterpartiet har därför tidigare föreslagit att en vuxen-
lärarexamen inrättas. Vi avvaktar nu lärarutbildningskommitténs förslag då
det gäller utbildning av lärare för kommunal vuxenutbildning, grundläggande
vuxenutbildning och folkhögskolan.
Den vuxenpedagogiska forskningen måste få utökade resurser. En ytter-
ligare satsning bör också göras på forskningen om folkbildning.
Vi är glada för att regeringen markerar vikten av att kunna kombinera
yrkesämnen med kärnämnen i den kommunala vuxenutbildningen. Vi tror att
detta kan ha mycket god effekt då det gäller rekryteringen till vuxenstudier
främst bland män.
Vi är också mycket nöjda med att de estetiska ämnena lyfts fram och att
folkhälsoperspektivet tydliggörs, inte minst med tanke på den skrämmande
rapporten om de klassrelaterade bristerna i folkhälsan som nyligen publice-
rades. Folkhälsoperspektivet behöver förstärkas ytterligare i vuxenutbild-
ningen, liksom för övrigt inom hela skolväsendet.
Vi föreslår att det i den kommunala vuxenutbildningen även ska kunna
ingå ett längre, självständigt, specialarbete som kan göras enskilt eller i
mindre grupp.
5.3 Rekrytering
För rekrytering till studier bland studieovana vuxna utan studietradition
är behovet av uppsökande verksamhet och introduktionskurser stort. En
väl fungerande vägledning är också av avgörande betydelse för denna
grupp. Det är också viktigt att de individuella studieplanerna får
genomslag och kan utvecklas till fullgoda planeringsinstrument som även
beaktar individuella behov och önskemål.
Människors olika livssituation har i realiteten betydelse för hur man kan
svara mot de krav som olika antagningssystem ställer. En ökad individu-
alisering kräver att man utvecklar hur man vid bedömning av lämplighet för
fortsatta studier ska kunna ta till vara den vuxnes informella kompetens,
motivation, personliga fallenhet och intresse. Diskussionen kring dessa
frågor behöver utvecklas vidare inom hela skolväsendet, och vi ser fram
emot en sådan diskussion.
Studiestödet har stor betydelse för rekryteringen av vuxna lågutbildade till
studier. Detta gäller särskilt kvinnor med barn. Det nya studiestödet måste
utformas så att det har god rekryteringseffekt och också motverkar den
sociala snedrekryteringen till högre studier.
6 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY) har slagit
mycket väl ut. När den nuvarande försöksverksamheten ska permanentas
är det viktigt att den framtida fördelningen av kostnader mellan individ,
arbetsliv och samhälle utreds. Vänsterpartiet menar att arbetslivet här
måste ta ett betydligt större ekonomiskt ansvar. Vi har tidigare föreslagit
att övervinsterna i de stora exportföretagen överförs till framtidsfonder
och används för utbildningsändamål som en del i det livslånga lärandet,
och vi vill här än en gång föra fram den tanken. Vi tror att kollektiva
fonder har större möjlighet att tillgodose utbildningsbehovet hos dem
som har kort utbildning än personliga s.k. utvecklingskonton som främst
skulle gynna de redan högutbildade.
Vänsterpartiet föreslår också att en utredning tillsätts för att ta reda på hur
en eftergymnasial lärlingsutbildning skulle kunna utformas. En möjlighet är
en lärlingsutbildning efter den tyska dual-modellen där företagen tar ett stort
ansvar, även ekonomiskt, och där riktig lön betalas ut till lärlingen.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att analysera
ökningen av antalet elever i särskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se till att alla barn känner till FN:s
barnkonvention och dess innehåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att ur ett
jämställdhetsperspektiv granska de läromedel som används i
skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte införa graderade betyg på kortare
etapper av gymnasiets kärnämneskurser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa historia som kärnämne på
gymnasiet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det i den kommunala
vuxenutbildningen även skall kunna ingå ett längre,
självständigt, specialarbete som kan göras enskilt eller i mindre
grupp,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda hur en eftergymnasial
lärlingsutbildning skulle kunna utformas.