med anledning av prop. 1997/98:169 Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet
Sammanfattning
? Stoppa "grundskolefieringen" av gymnasieskolan - ingen ska påbörja
gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska, engelska och matematik
?
? Mer valfrihet i gymnasiet - tvinga inte alla elever att läsa till hög-
skolekompetens
?
? Öka läraryrkets status - inför "karriärstjänster"
?
? Ökat utrymme för individuella inriktningar och val
?
? Sommarkurser i gymnasieskolan
?
? Gymnasieexamen - förutsättning för högre studier
?
? Tillsätt en snabbutredning för att utforma ett förslag till en internatio-
nellt jämförbar gymnasieexamen
?
? Lärlingsutbildning med yrkesexamen
?
? Kraftfulla åtgärder mot skolket
?
? Alla elever ska ha tillgång till dator och en elektronisk postadress
?
? Inrätta en entreprenörsutbildning
?
? Ökade utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare
?
? Inrätta fler lektorat
?
? Rektor ska vara pedagogisk ledare - inte kamrer
?
? Sexgradig betygsskala
?
? Fristående kvalitetsinstitut
?
? Fler fristående gymnasieskolor
?
? Bättre möjligheter till utlandsstudier
?
? Gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra resurser
?
? Kraftfulla åtgärder mot mobbning
?
? Brott som begås i skolan ska polisanmälas
?
Inledning
En liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov
och utvecklingsmöjligheter. För folkpartiet har det länge stått
klart att en av de mest angelägna reformerna inom
skolpolitiken är att förändra fundamentet i Göran Perssons
gymnasiereform från 1991. Det är enbart med en politik som
syftar till att alla ska nå sin individuella utvecklingspotential
- inte nödvändigtvis samma kunskapsnivå - som Sverige
kan skapa en gymnasieskola som både håller världsklass och
ger elever en mer individanpassad utbildning. Det är mot den
bakgrunden folkpartiets kritik mot gymnasiereformen
grundas. Det stora misstaget med gymnasiereformen var att
istället för att individualisera skolan gjordes den än mer
likriktad. Den socialdemokratiska ambitionen med
gymnasieskolan är att stöpa alla elever i samma form. För en
stor grupp elever är kraven för höga, medan en annan grupp
inte får tillräcklig stimulans för att kraven är för lågt satta.
Arbetsro i gymnasieskolan
Den gymnasiereform som sjösattes under Göran Perssons tid
som skolminister har misslyckats. Den oro vi, och en
närmast enig lärarkår, hyste inför reformen har tyvärr visat
sig befogad. Oviljan att acceptera att elever är olika, har
olika framtidsplaner och olika förutsättningar har medfört att
gymnasiet fått mycket stora problem. Problemen i svensk
gymnasieskola är många:
? Lärarna är frustrerade
?
? Många elever får icke godkänt
?
? Avhoppen ökar
?
? Stor lärarbrist
?
? Skolk stort problem
?
Regeringens gymnasieproposition visar att man inte tagit
intryck från den massiva kritik som en i stort sett enig
lärarkår och många elever ger uttryck för. Regeringen
blundar inför gymnasieskolans kris.
Gymnasieskola i kris
Massavhopp från gymnasieskolan
Den allmänna föreställningen är att nästan alla svenska
ungdomar i dag går igenom gymnasiet. Skolministern och
skoletablissemanget använder ofta uppgiften att "98 procent
går vidare till gymnasiet". Uppgifter från Statistiska
Centralbyrån (Utbildningsresultat 1997) ger en annan bild.
Det är visserligen sant att i stort sett alla ungdomar går
vidare till gymnasiet, men ett förvånansvärt stort antal
fullföljer inte sina gymnasiestudier. Avhoppen från
gymnasiet är fler än någonsin. I riket som helhet är det
endast 81 procent som har fullföljt gymnasieskolan, 19
procent hoppar alltså av på ett eller annat sätt. I storstäderna
är det ännu värre: i Stockholm är det hela 29 procent som
hoppar av gymnasiet, i Malmö är det 30 procent och i
Göteborg 24 procent. Möjligheterna för de elever som
hoppat av gymnasiet att få ett jobb är små.
Diagrammet visar de stora avhoppen från gymnasieskolan i Sverige.
(Källa: Skolan - jämförelsetal för skolhuvudmän, Skolverket 1998)
Många elever får icke godkänt
De höga teoretiska kraven på samtliga gymnasieutbildningar
har skapat stora svårigheter på framför allt de yrkesinriktade
programmen. Diagrammet nedan visar hur många elever som
får betyget icke godkänd i kärnämnena.
(Källa: Skolverket 1998)
Stor lärarbrist
Rapporterna om att allt fler lärare vantrivs i sitt arbete är
oroande. Det stora antalet avhopp från lärarutbildningarna
och ointresset bland unga för att utbilda sig till lärare vittnar
samstämmigt om läraryrkets kris.
Sverige står inför ett gigantiskt generationsskifte i lärarkåren. Det beror på
det mycket stora antal lärare som nyanställdes i samband med 1960-talets
stora utbildningsreformer. Läraryrket är mycket impopulärt bland yrkes-
väljande ungdomar. Läraryrket är på väg att bli ett lågstatusyrke. Bara 4 av
20 lärarhögskolor har fyllt sina platser till höstens utbildningar.
Utbrett skolk på gymnasiet
Den ogiltiga frånvaron - skolket - är på många skolor ett
växande problem som måste åtgärdas kraftfullt. Det måste
göras klart att det faktum att gymnasiet är en frivillig
skolform och många av eleverna är myndiga inte gör ogiltig
frånvaro acceptabel. Staplarna nedan visar hur utbredd den
ogiltiga frånvaron är i Stockholms stad.
(Källa: Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltning i
Stockholm 1998)
Ny kurs för gymnasieskolan
Stoppa "grundskolefieringen" av
gymnasiet
Alltfler gymnasielärare vittnar om att elevernas
kunskapsbrister är mycket omfattande när de lämnar
grundskolan. Läsforskare har visat att var femte elev som
lämnar grundskolan brister i läs- och skrivförmåga. Åtgärder
i syfte att ge samtliga grundskoleelever fullgoda
baskunskaper - att läsa, skriva och räkna - måste komma
tidigt i grundskolans årskurser. Ingen ska kunna påbörja
gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska, engelska och
matematik.
Det som här anförts om att ingen elev ska kunna börja gymnasiet utan lägst
betyget "godkänt" i svenska, engelska och matematik bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Lyssna på lärarna - inför
alternativkurser
Alltför många socialdemokratiska skolreformer har
genomförts i strid med lärarkåren. Det råder idag en stor
enighet bland gymnasielärarkåren om att fundamentet i
gymnasiereformen är fel tänkt. Göran Perssons
gymnasiereform infördes mot en i stort sett enig
gymnasielärarkår. Folkpartiet varnade för stor utslagning på
gymnasiet och många lärare är idag förtvivlade över
situationen. Det är dags att lyssna på lärarna. Det är dags att
införa alternativa kurser på gymnasiet. Det skulle skapa
arbetsro för lärare och elever.
En undersökning gjord i Malmö har visat att 76 procent av lärarna anser att
det är fel att gymnasieeleverna läser samma obligatoriska kurser i kärn-
ämnena svenska, matematik och engelska och att de bedöms enligt samma
betygskriterier. Ribban har satts för högt för många elever och för lågt för
andra. 91 procent av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan tvingar
alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som
har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som
vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en
gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i
centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda.
Sverige måste utbilda en arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska
gymnasieskolan ska vara en garant för kunskap och kvalitet.
Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever inte
fullföljer sin gymnasieutbildning. Istället för att medge det nya gymnasiets
största misslyckande - att samtliga elever ska läsa till högskolebehörighet -
fortsätter regeringen med ett strömlinjeformat system.
Alla studievägar får inte bli "akademiserade", som idag. Då blir gymnasiet
en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer
teoretiska ämnen.
Det är mycket viktigt att elever som väljer att läsa utbildningar som inte
ger högskolekompetens alltid har möjlighet att senare komplettera sina
studier till högskolekompetens.
Det som här anförts om avskaffandet av högskolebehörighet för samtliga
elever i gymnasieskolan och vikten av att alla har möjlighet att senare i livet
komplettera till högskolekompetens bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Alternativa kurser
Kärnämnena bör profileras mer med utgångspunkt i
gymnasieprogrammets allmänna inriktning - dvs att
exempelvis vårdstuderande läser en mer medicinskt inriktad
engelska. Det är önskvärt att eleverna, alltefter intresse och
behov, ges möjlighet att studera olika kurser i en mer
anpassad takt. De mer omfattande kärnämnena bör därför
kunna delas in i etapper där eleverna kan läsa kurser med
olika ambitionsnivå i olika takt. De elever som på detta sätt
väljer att inte studera gymnasiekurser som ger
grundläggande behörighet till högre utbildning skall senare
kunna komplettera sina studier.
Det som här anförts om att kärnämnena mer profileras utifrån gymnasie-
programmets allmänna inriktning bör riksdagen som sin mening ge rege-
ringen till känna.
Ökat utrymme för individuella
inriktningar och val
Alla elever borde ges ökad möjlighet att själva sätta samman
kurser till ett eget personligt program. Utöver de
obligatoriska kärnämnena skulle eleven kunna få välja kurser
tämligen fritt. Skolorna bör kunna erbjuda ett brett utbud av
kurser.
Gymnasieelever bör dessutom ges möjlighet att läsa även under som-
maren. Vi vill därför starta försöksverksamhet med sommarkurser.
Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna förutsättningar. Alla
elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma takt. Dagens skola är i för
hög grad utformad för genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har
svårt att hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever inte
får den stimulans de behöver. Undervisningen måste organiseras så att elever
som behöver mer tid för inlärning får det medan andra elever ska kunna gå
vidare i en snabbare takt och kunna fördjupa sig.
Det som här anförts om större möjlighet till individuellt val av kurser och
försöksverksamhet med sommarkurser bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
En internationellt jämförbar
gymnasieexamen
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige ska införa en
gymnasieexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden
som har avskaffat sin studentexamen. I regeringens
proposition föreslås nu införandet av en gymnasieexamen.
Dessvärre räcker inte regeringens ambitioner ända fram till
målet. Den faktiska skillnaden mellan att "ta studenten" i
dagens system och den gymnasieexamen som regeringen
föreslår är mycket liten. Ett specialarbete, som visserligen är
av större omfattning än dagens, ger inte morgondagens
studenter en gymnasieexamen som håller de kvalitetskrav
som folkpartiet tror är nödvändiga för framtiden.
Folkpartiet vill införa en gymnasieexamen som är internationellt jäm-
förbar. För det krävs det mer än vad regeringen föreslår. Vi anser därför att
det är oerhört viktigt att den gymnasieexamen som nu införs blir en verklig
kvalitetsmätare på avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför till-
sättas för att utreda vilka olika moment en gymnasieexamen som håller inter-
nationella mått ska innehålla.
Folkpartiet anser också att gymnasieexamen inte bara ska, som regeringen
föreslår, ge förtur till högskolor och universitet. Avklarad gymnasieexamen
bör vara en förutsättning för att studera vid universitet och högskolor.
Det som här anförts om tillsättandet av en snabbutredning för att införa en
internationellt jämförbar gymnasieexamen som ska bli en förutsättning för
högre studier bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lärlingsprogram
Regeringens proposition innehåller förslag om att inrätta ett
lärlingsprogram. Detta har sedan länge varit ett krav från
folkpartiet. Men regeringens förslag innebär inget
lärlingsprogram värt namnet. För att en elev ska få den
kunskap som lärlingsutbildningen utlovar måste den erbjuda
tillräckligt många timmar på arbetsplatsen. Regeringen vill
dock även att de elever som går på lärlingsprogrammet ska
läsa till högskolekompetens.
Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och
arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Förslagsvis kan den precis som
i Norge vara fyraårig, men den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar
en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet. Ibland, men inte alltid, kan de
två första åren tillbringas i skolan och två sista åren ute i arbetslivet. För
andra elever kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra vecko-
dagar tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen/arbetsplatsen bör som i t ex Norge få ersättning motsvarande
kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lär-
lingen under det tredje och fjärde året ges ersättning från arbetsplatsen i
relation till den insats som lärlingen gör i produktionen. Därmed skulle ett
antal ekonomiska frågetecken för såväl företagen som för den enskilde
undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Kravet på högskolebehörighet bör slopas.
Det som här anförts om införandet av en lärlingsutbildning med
yrkesexamen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kraftfulla åtgärder mot skolket
I fler och fler kommuner är skolket ett växande problem.
Men det diskuteras mycket lite av ansvariga skolpolitiker.
Skolverket har ingen samlad bild av problemet. Folkpartiet
sammanställde i valrörelsen uppgifter från några kommuner.
De uppgifterna gav en nedslående bild. Många lärare anser
att den ogiltiga frånvaron nu är så stor att det är svårt att
bedriva en ordnad undervisning.
Det måste vara en mycket tydlig signal från såväl lärare, skolledare som
politiker att skolan inte är ett "öppet hus" där man kan komma och gå som
man vill. Närvarokravet måste hävdas, självfallet också när det berör en
skolform som i sig är frivillig, som gymnasieskolan, och när det berör elever
som uppnått myndighetsåldern. I skolan ska bedrivas undervisning vilket
förutsätter närvaro av eleverna.
I regeringens proposition saknas kraftfulla åtgärder mot det tilltagande
skolket i gymnasieskolan. Den enda konkreta åtgärden som finns med i
propositionen är att utvecklingssamtalen ska bli obligatoriska. Vi menar att
skolor med stora skolkproblem måste genomföra särskilda program för att
komma åt problemen.
Ett handlingsprogram mot skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt
spridd insikt är att skolket ökar om och när en elev känner sig otillfredsställd
med sina studieresultat. Därför måste stödinsatserna för elever som kommit
efter bli större. Extra undervisning på sommaren, eftermiddagar och helger
har tillkommit på vissa håll för att hjälpa elever som inte klarat kraven för
gymnasiet. Det är bra. Men de insatserna borde komma mycket tidigare.
Skolan bör se till att det finns resurser, ibland i form av speciallärare, som
kan ge extra hjälp åt elever som behöver, t ex stödundervisning och
läxläsningshjälp.
Själva arbetet med ett handlingsprogram mot skolk kan ibland i sig vara en
del av lösningen på problemet. Arbetet inleds med frågan: Varför skolkar så
många elever? Svaren kan ge nyttiga diskussioner om problem i skolan, som
det kan finnas anledning att åtgärda inom eller utom ramen för ett anti-
skolkprogram. Nästa fråga blir: Vilka regler ska egentligen gälla? I den
diskussionen kan det visa sig att de inblandade - elever, föräldrar, lärare och
skolledning - har olika uppfattning. Även vissa lärare ger ibland uttryck för
uppfattningen att det är ogörligt att sätta press på myndiga människor att gå
till skolan om de inte själva vill. Erfarenheten säger dock att det går att nå
relativt bred konsensus om att skolket är ett problem som måste minskas.
Andra frågor blir då: Hur ska reglerna upprätthållas? Och hur viktigt är det
att de upprätthålls?
På visa håll där man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat
uppnåtts. Exempel på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att
varje månad skicka rapporter till hemmen om elevernas frånvaro.
Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående
åtgärder. Det ifrågasätts t ex om en elev som är frånvarande från huvuddelen
av lektionerna ska få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig frånvaro på
de betyg som ges vid terminsslutet eller när en gymnasiekurs är avslutad har
också diskuterats. Regeringen bör överväga om gällande regler för
betygssättning bör ändras så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på
termins- och kursbetyg.
Det som här anförts om ytterligare åtgärder mot ogiltig frånvaro, särskilt
en översyn om gällande regler för betygssättning, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
IT och datorer
Att alldeles för många elever saknar tillgång till datorer och
IT innebär en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och ett
B-lag där några har tillgång till datorer och IT i hemmet,
medan andra inte har samma möjligheter. Alla elever borde
därför få tillgång till dator och en e-postadress i skolan.
Datorer är ett effektivt hjälpmedel för elever med särskilda
behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter.
Det som här anförts om att alla elever ska ha tillgång till dator och egen e-
postadress i gymnasieskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Inrätta en entreprenörsutbildning
Svensk skola har varit dålig på att ta tillvara den blivande
entreprenören - företagaren. Det är viktigt att skolan tar
tillvara dessa elevers behov. På gymnasiet bör man inom
ramen för de nationella programmen finna lösningar som
skapar större förståelse bland elever om företagandets
villkor. Det kan betyda att kommuner startar
företagarprogram eller att lärlingsutbildning startas med
inriktning mot företagande.
Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en
enorm potential som måste tas tillvara. Det är viktigt att man redan i skolan
skapar medvetande om företagandets villkor.
Folkpartiet föreslår att det inrättas ett företagarprogram i gymnasieskolan.
Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och samarbetar med
företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och kvalificerad gym-
nasieutbildning. I företagarprogrammet bör ingå kärnämnen som svenska,
engelska och matematik samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring
etc. Ett företagarprogram skulle förbättra många ungdomars situation på den
framtida arbetsmarknaden. Rent allmänt bör skolan och arbetslivet förbättra
sitt samarbete.
Det som här anförts om inrättandet av en entreprenörsutbildning i
gymnasieskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stolta lärare ger bättre skolor
Läraryrket måste göras mer attraktivt. Den enskilt viktigaste
uppgiften för att skapa möjlighet till det är att höja
lärarkårens löneläge. Socialdemokraterna har visat sig vara
oförmögna att prioritera resurserna till de viktigaste
uppgifterna. Genom en tydligare prioritering av
kommunernas kärnverksamhet kan ett utrymme skapas för
högre lärarlöner. Folkpartiet har i Kommunförbundet krävt
att lärarnas avtal ska innebära en relativ förbättring.
Införandet av en lärarlegitimation skulle också bidra till en statushöjning
av läraryrket. Vi föreslår att en lärarlegitimation utfärdas efter godkänd
utbildning och efter en praktikperiod på en skola. Läkarnas praktik som AT-
läkare kan användas som riktmärke för hur lång praktikperioden bör vara.
Utveckling - att göra karriär - är något självklart inom de flesta yrken.
Tyvärr har många utvecklingsvägar som tidigare funnits för lärare
försvunnit. Kommunerna bör ta fram särskilda planer för hur läraryrkets
status kan höjas. Denna utvecklingsplan ska syfta till att förbättra
utvecklings- och karriärmöjligheterna för lärarna. Det kan t ex handla om
högre lärarlöner, mer fort- och vidareutbildning och inrättandet av s.k.
karriärtjänster.
Det som här anförts om ökade utvecklings- och karriärmöjligheter för
lärarna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Inrätta fler lektorat
För att stärka kontakterna mellan högskolan och övriga
skolan och därmed förbättra kvaliteten på undervisningen
vill folkpartiet inrätta fler lektorat. Sedan 1970 har antalet
lektorat halverats. Folkpartiet vill i ett första steg fördubbla
antalet lektorat på landets gymnasieskolor. Behörigheten för
en lektorstjänst ska vara licentiatexamen eller
doktorsexamen. För att detta ska kunna bli verklighet måste
lärares möjlighet att ta ledigt för att delta i forskningsprojekt
eller forskarutbildning förbättras.
Det som här anförts om inrättandet av fler lektorat i gymnasieskolan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolledare som leder
Ledarskapet i skolan måste uppvärderas. Många skolledare
vittnar om en mycket pressad situation. Övertid, stress och
en känsla av utsatthet präglar många skolledares vardag. Det
är nödvändigt att ändra på den situationen.
Genom att tidsbegränsa tjänsten, och ge väsentligt högre lön, kan tjänsten
bättre svara mot skolans förändringar och nya krav. Därför bör lön och
villkor för tjänsterna ses över. Rektor ska vara pedagogisk ledare - inte
kamrer.
Det som här anförts om att rektor ska vara pedagogisk ledare bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Fler betygssteg
Principen med det nuvarande kunskapsrelaterade
betygssystemet är bra. Men det finns behov för fler
betygssteg. Folkpartiet anser att betygsskalan ska vara
sexgradig. Med fler betygssteg får eleverna både mer
incitament att studera och också en mer rättvis bedömning av
vad deras kunskaper ligger. Skolverket måste utforma klara
regler för vilka kriterier som ska gälla vid betygssättningen.
Det som här anförts om införandet av en sexgradig betygsskala bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Inrättandet av kvalitetsinstitut
Skolan behöver en kvalitetsinstans som enbart arbetar med
kvalitetsfrågor. Den ska inte syssla med fördelning av
resurser eller utöva tillsyn. Däremot ska den arbeta med stöd
och råd, med nationella jämförelser och utvärderingar, med
utbildning i kvalitetsarbete. Alla elever ska ha rätt att veta
vilken kvalitet deras utbildning håller i ett nationellt
perspektiv. Kvalitetsinstitutet ska vara fristående från
Skolverket och skulle kunna bestå av företrädare för
universitet och högskolor, kommuner, ideella organisationer
och näringsliv. Ett fristående kvalitetsinstitut har även rätt att
kritisera brister i den förda regeringspolitiken, något som en
kvalitetsinstans inom Skolverket inte har rätt till.
För att kunna vidareutvecklas måste enskilda skolor och kommuner på alla
områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå. Detta
kräver jämförelser med dem som är bäst på ett visst område, "bench-
marking". På så sätt sprids goda exempel och ständiga förbättringar
stimuleras.
Det som här anförts om inrättandet av ett från Skolverket fristående
kvalitetsinstitut bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Fristående gymnasieskolor
Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl a
miljöpartiet genomfört försämringar för friskolorna som
minskar mångfalden. Istället för att skapa likriktning borde
satsningar genomföras så att valfriheten och mångfalden i
utbildningen förbättras. Intresset för gymnasieutbildningar i
fristående skolor är mycket stort. Särskilt intressant är att
flera skolor lyckats locka många sökande till utbildningar
som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa
skolor är inte sällan bättre på att förverkliga idéer om
pedagogisk förnyelse. Industrigymnasierna är exempel på
detta. Elever kan här ges möjlighet till sommarkurser och
praktik samt att skolorna i många fall erbjuder ett
specialutformat program som ger eleverna mer
undervisningstid.
Det som här anförts om vikten av fristående gymnasieskolor bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Jämställdhet
För att skolan ska kunna bli jämställd måste undervisningen
planeras efter de olika krav som flickor och pojkar ställer. I
all undervisning måste läraren därmed utgå ifrån såväl
flickornas som pojkarnas vardag, verklighet och olika
uttryckssätt. Det betyder att de exempel som används, de
övningar och tillämpningar som görs måste hämtas mycket
mer från flickornas värld. Pedagogik och metodik måste
anpassas så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig
och aktivt ta del av undervisningen.
Åtgärder för att minska snedrekryteringen till läraryrket är mycket
angelägna. Idag är andelen kvinnor i lärarkåren mycket hög. Elever behöver
möta såväl kvinnor som män i skolan. Andelen män inom såväl läraryrket
som på lärarutbildningarna är mycket låg. Män måste i större utsträckning
förmås söka sig till läraryrket. Högre lön och status är ett sätt att komma till
rätta med problemen.
Det som här anförts om att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas inom all
undervisning och åtgärder för att minska snedrekryteringen till lärar-
utbildningarna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bättre möjligheter till utlandsstudier
Vi lever i en allt mer internationaliserad värld. Det ställer
stora krav på främst språkkunskaper, men också på
kunskaper om andra länder och kulturer som erfarenheten av
ett studieår utomlands ger. Den framtida arbetsmarknaden
ställer högre krav på de anställdas språkkunskaper och
kännedom om andra länder och regioner än tidigare.
Folkpartiet anser att skolan har ett ansvar för att möta den
nya, mer internationaliserade, tidens skiftande behov. Med
förbättrade möjligheter till elevbyten (som inte bara ger
svenska elever möjlighet att studera utomlands, utan också
berikar de svenska skolorna med elever från andra länder
och kulturer), satsningar på informationsteknik i skolan,
utökade möjligheter för elever att läsa språk och en
internationellt gångbar studentexamen vill folkpartiet ge alla
elever en bättre möjlighet att möta ett internationaliserat
samhälle. Vi är positiva till en utveckling där allt fler
gymnasieskolor erbjuder International Baccalaureate (IB-
utbildning).
Det som här anförts om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera
utomlands bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Spjutspetsskolor/"Magnetskolor"
Gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra resurser för
att hindra utslagningen av resurssvaga elever. Fler
spjutspetsskolor ("magnetskolor"), det vill säga skolor med
en attraktiv profil, som drar till sig elever från olika
stadsdelar bör startas. Tensta gymnasium är ett exempel på
en lyckad magnetskola. Dessa skolor sätter prägel på hela
stadsdelen, och en bra och populär skola är positiv också för
omgivningen.
Det som här anförts om att gymnasieskolor i utsatta områden ska få extra
resurser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Åtgärder mot våld och mobbning
Inget våld eller olämpligt språkbruk får accepteras i skolan.
Skolans miljö ska präglas av respekt för och mellan elever
och personal. Alla tendenser till mobbning ska stoppas så
tidigt som möjligt och all skolpersonal ska ansvara för att så
sker. Föräldrar ska engageras. Ett åtgärdsprogram mot
mobbning ska finnas vid varje skola och följas upp varje år.
Brott som begås i skolan, till exempel misshandel, stöld, vandalism eller
langning, ska i princip polisanmälas.
Det som här anförts om att ett åtgärdsprogram mot mobbning ska finnas
vid varje gymnasieskola och att brott som begås i gymnasieskolan i princip
ska polisanmälas bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget "godkänt" i
svenska, engelska eller matematik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte alla elever skall behöva nå högskolebehörighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alltid kunna komplettera studierna så att högskolekompetens
uppnås,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kärnämnena mer skall kunna profileras utifrån
gymnasieprogrammens allmänna inriktning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat utrymme för individuella inriktningar och val,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med sommarkurser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en snabbutredning för införandet av en
internationellt jämförbar gymnasieexamen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avklarad gymnasieexamen skall vara en förutsättning för
högre studier,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en modern lärlingsutbildning med yrkesexamen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare åtgärder mot ogiltig frånvaro, särskilt en översyn om
gällande regler för betygsättning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en entreprenörsutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av fler lektorat,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rektor skall vara pedagogisk ledare,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sexgradig betygsskala,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett fristående kvalitetsinstitut,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fristående gymnasieskolor,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att minska snedrekryteringen till lärarutbildningen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kraftfulla åtgärder mot mobbning,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att brott som begås i gymnasieskolan i princip skall
polisanmälas.