Under flera år har oroande nyheter nått oss om att barn far
illa i de baltiska staterna, i Ryssland och de stater som hörde
till Sovjetunionen. Övergångsperioden från det
kommunistiska systemet till en marknadsekonomisk modell
har socialt varit mycket påfrestande för många människor.
På många håll hade det sociala systemet redan börjat falla
sönder under 80-talet men under 90-talet har bristerna blivit
allt tydligare.
För att ge en bakgrund har vi i stor utsträckning tagit faktaunderlag från
UNICEF:s rapport fjärde Regional Monitoring Report, i synnerhet dess
sammandrag Children at risk in Central and Eastern Europe: Perils and
Promises (1997). Där påpekas att en ekonomisk återhämtning nu är på väg i
Centraleuropa, i delar av sydöstra Europa och i de baltiska länderna.
Ryssland håller förmodligen på att hämta sig från den värsta ekonomiska
krisen men i andra delar av forna Sovjetunionen är övergångsperiodens svåra
påfrestningar ingalunda över.
Demografiska faktorer
Rapporten täcker en rad demografiska faktorer, som är
intressanta i sig som dödlighet, födelsetal, äktenskap och
skilsmässa. Det kan vara svårt att belägga i vilken
utsträckning dessa förändringar beror på underliggande
ekonomiska och sociala faktorer. Dessa demografiska
faktorer har utan tvivel påverkan på inblandade barns
livssituation. Det gör dem mer sårbara i en redan utsatt
situation.
Kurvan för dödlighet har stigit brant i flera av länderna, allra brantast i
Estland, Lettland, Litauen och Ryssland, de mest reformvänliga länderna.
Förutom i Lettland märks dock en avmattning 1995 även om dödligheten i
Ryssland fortfarande ligger en tredjedel högre än 1989. Förändringarna
gäller inte spädbarn och barn utan vuxna och då i synnerhet män. Detta är
särskilt framträdande för Ryssland och Lettland, där förväntad livslängd nu
är under 60 år, vilket ligger lägre än i Indien och på samma nivå som i
Pakistan. För män mellan 40 och 49 år var dödligheten 1995 dubbelt så stor
som 1989.
Fattigdomen drabbar
barnen
Familjerna och hushållen har varit med om stora
inkomstförsämringar. I de flesta länder i regionen med
undantag av Tjeckien och Slovenien har barnen påverkats i
ännu högre grad än andra sårbara grupper som t.ex. gamla.
Fattigdomen bland barn har ofta ökat med en och en halv
gånger mer än den allmänna fattigdomen. Även i de länder
som relativt sett klarat sig bättre ekonomiskt lever en större
andel barn nu i fattigdom. De flesta familjer lyckas
förhoppningsvis klara av sin situation trots stora svårigheter
så att inte barnen blir lidande. En viss ökning i
barnmisshandel och skadligt barnarbete kan dock märkas.
Krig och miljöförstöring
De barn i regionen, som drabbats av krig och blivit tvungna
att lämna sina hem, hör till de mest utsatta. Tusentals barn
har dödats i regionen och miljoner har utsatts för svåra
lidanden på grund av krig. I f.d. Jugoslavien har sju miljoner
fått lämna sina hem, av vilka en tredjedel är barn under 18.
Miljöförstöring för med sig långvariga och allvarliga konsekvenser för
hälsan. Eftersom barn håller på att utvecklas, är de känsligare för denna
påverkan än vuxna. Miljöförstöringen i Central- och Östeuropa är skräm-
mande. Under den kommunistiska perioden siktade man mot snabb tillväxt
utan hänsyn till de miljö- och hälsorisker detta innebar.
Barnens hälsa
I vissa länder har, trots vad som tidigare sagts,
spädbarnsdödligheten stigit. I Lettland t.ex. har
spädbarnsdödligheten 1995 ökat med två tredjedelar jämfört
med 1989. En förklaring är mödrarnas dåliga hälsa. Det finns
också stora förändringar i dödligheten under fosterstadiet
och den första levnadsveckan.
Det finns en viss undernäring som visar sig i en ökning av smittsamma
sjukdomar bland barn i några länder. Difteri och tuberkulos, dessa fattig-
domssjukdomar har dykt upp igen , speciellt i Estland, Lettland och Litauen.
Det är oroväckande eftersom dessa sjukdomar praktiskt taget var utrotade.
Det finns en tendens i Centraleuropa att lägga över mer och mer av
ansvaret för barnens hälsa på föräldrarna, där skolan tidigare har tagit ett
ansvar. I Polen t.ex. gick antalet undersökta barn inom skolsystemet ner från
600 000 till 300 000 barn från 1990 till 1993. Nedgången i vaccinationer på
grund av ekonomiska nedskärningar är också ett allvarligt problem.
Familjesituationen
Familjesituationen har ändrats för många barn genom att en
av föräldrarna dött och genom skilsmässa. I Estland var det
fler skilsmässor än ingångna äktenskap år 1995. En miljon
barn blir involverade i en skilsmässa per år i de 18 länder
som undersökts. Det är en ökning med 150 000 sedan slutet
av 80-talet. Födelsetalen sjunker också. Dessa företeelser
kan tyda på bristande framtidstro och osäkerhet inför
morgondagen. En skarp stigning i födslar där modern är
tonåring eller ensamstående kan noteras i flera länder. Även
här ligger Estland mycket högt.
Utbildningssystemet vacklar
Föräldrar kan inte längre lita på att skolsystemet ger deras
barn den utveckling de behöver. Familjer måste nu betala för
det som tidigare var gratis grundläggande undervisning.
Fattiga familjer har svårt att skicka sina barn till förskola.
Det finns tecken som tyder på att många barn inte går i
skolan på grund av att de skolkar, arbetar eller har problem i
familjen. Från både Riga i Lettland och Vilnius i Litauen har
så skrämmande siffror som 10 000 barn som inte har någon
ordnad och regelbunden skolgång nämnts från olika håll. I
Ryssland uppges att nästan 5% av barnen inte finns i
grundskolan. Det rör sig om 100 000 barn i varje årskurs.
Detta innebär förutom de stora problem en missad skolgång
innebär för framtiden, både för det enskilda barnet och
samhället, en ökad risk för barnet att fara mycket illa. Skolan
innebär inte bara kunskapsutveckling men är i sig ett socialt
skyddsnät, som kompletterar familjen. En grupp barn som
lätt hamnar utanför skolsystemet, även om deras föräldrar
och de själva gör allt för att de skall få gå i skolan, är
handikappade barn. Som exempel kan nämnas en kvinna i
Lettland, som på eget initiativ och med insamlade medel,
startade en privat skola för att hennes handikappade son i
skulle få gå i skola.
Drogproblem
Rökning, alkohol och narkotika utgör tilltagande problem i
både Central- och Östeuropa. En undersökning i Tjeckien
1996 visade att drogproblem inte längre bara gällde gatubarn
och hemlösa men att det gradvis höll på att bli normalt även
bland högstadie- och gymnasieungdomar. Detta
konstaterades för alkohol redan för några år sedan. 14%
använde regelbundet narkotika. Andra länder i området
uppvisar liknande problem. Den hänsynslösa reklamen för
tobak och alkohol, riktad mot länderna i Central- och
Östeuropa, där även svenska företag deltar, gör inte
situationen bättre. Kristdemokraterna föreslår att regeringen
driver frågan om tobaks- och alkoholreklamens negativa
effekter, i synnerhet för barn och unga i samarbetsländerna,
gentemot företagen och i internationella fora.
Brottslighet
Brottsligheten var relativt låg under den kommunistiska
perioden. När den politiska och sociala kontrollen släppt, har
brotten rakat i höjden. Ungdoms- och barnbrottsligheten har
också ökat kraftigt. Övergången från skola till arbete är inte
längre lika självklar. Tvånget var mycket större för dem som
kom ut från en uppfostringsanstalt att fortsätta direkt på en
kontrollerad arbetsplats. Mord begångna av ungdomar har
blivit oroväckande fler i Ryssland, Lettland och Litauen,
särskilt 1994 och 1995. Från 1989 upplevde Lettland en
femdubbling. Mord begångna av ungdomar ligger åtta
gånger så högt i Ryssland och de baltiska staterna som i
Centraleuropa. En orsak kan vara att ungdomar här ofta är
involverade i organiserad brottslighet. Risken för att barn
också blir offer för svåra brott som sexuellt utnyttjande och
även mord har ökat i hög grad. Speciellt utsatta är
naturligtvis gatubarn och hemlösa, som är ett stort problem i
flera av länderna, men även de barn som varken har någon
ordnad skolgång eller tillvaro överhuvud befinner sig i
riskzonen.
Barn på institution
Läget på barnhem i Rumänien var en chock för hela
västvärlden, när insynsmöjlighet i landet gavs. Det var inte
det enda land, där barn på institutioner for mycket illa. Det
kunde gälla föräldralösa, övergivna och inte minst
handikappade och utvecklingsstörda barn. Situationen är
fortfarande långt ifrån tillfredsställande även om framsteg
har gjorts på en del håll genom att man försökt sprida goda
exempel. Det är faktiskt fler barn på institutioner nu än
tidigare i de länder som undersökts. 1 miljon barn finns på
institutioner i 18 länder, en ökning med 50 000. Det innebär
1 barn på 100. Ett av problemen med att barn tas in på
institution är att många av dem förlorar all kontakt med
föräldrarna. Antalet barn mellan 0 och 3 år, som tas in på
institution, har stigit med så mycket som 35-45% i
Rumänien, Ryssland och Lettland och med otroliga 75% i
Estland. Denna utveckling är oroväckande och går på tvärs
mot den önskvärda utvecklingen.
Enorma behov kvarstår
Det finns inget som tyder på att läget för utsatta barn i våra
närmaste samarbetsländer skulle ha förändrats till det bättre i
någon större utsträckning. De enorma behoven kvarstår i
stort sett. När det gäller Ryssland leder de uppgifter vi fått
om den senaste katastrofala ekonomiska utvecklingen
närmast till farhågor om att situationen för barnen där har
försämrats ytterligare.
Blygsamma insatser
Enligt uppgift från Sida Öst har 12 insatser helt eller delvis
med inriktning på barn och ungdom beslutats och
genomförts sedan 1994 och beviljats stöd på 14 miljoner.
Genom Sidas avdelning för stöd till enskilda organisationer
har bidrag på ca 15 miljoner beviljats för projekt för barn
och ungdom i Central- och Östeuropa.
Med tanke på vidden av problemen bland barn och ungdom i vårt när-
område, måste insatserna från svensk sida anses mycket blygsamma. Krist-
demokraterna menar att inte tillräcklig uppmärksamhet hittills ägnats åt den
sociala misären i våra samarbetsländer i Central- och Östeuropa. Detta är
särskilt allvarligt när det gäller de utsatta barnens situation.
Dagens försummade barn
morgondagens förlorade?
Många av dagens försummade barn kan lätt bli
morgondagens förlorade barn om de inte får hjälp i tid.
Naturligtvis är barnens rätt till en ordnad skolgång,
hälsovård och en positiv utveckling i första hand ländernas
ansvar men enligt barnkonventionens artikel 4 är det också
vårt ansvar. Där står att "konventionsstaterna ska sträva efter
att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnens
rättigheter. När resurserna inte räcker till krävs
internationellt samarbete". Det står helt klart att ländernas
egna resurser är otillräckliga för barnens behov. Frågan är
om Sverige gjort sitt yttersta för att förändra dessa barns
livsvillkor till det bättre.
En bättre utveckling är i första hand av avgörande betydelse för varje
enskilt barn men den spelar också en stor roll för hela samhället. Barnen är
ett samhälles framtid. När så många barn far illa, som är fallet i vårt när-
område, finns en risk för själva demokratins långsiktiga utveckling, den
demokrati som vi har som målsättning att stödja.
Ökade insatser och
internationellt samarbete
krävs
Kristdemokraterna föreslår att regeringen intensifierar sina
biståndsinsatser med inriktning på barn i vårt närområde.
Den svenska regeringen bör också ta upp frågan om en
gemensam strategi i Nordiska Ministerrådet, i Östersjörådet
och inom EU för att snarast komma tillrätta med de värsta
missförhållandena.
Med beaktande av att den akuta sociala situationen i vårt närområde kräver
omedelbara biståndsinsatser, föreslår vi att dessa finansieras med hjälp av
reservationer som uppstått i anslaget till Central- och Östeuropa på grund av
inställda Sidaprojekt.
Mer information nödvändig
Kommunförbundet uppger att de kommuner som redan varit
engagerade i vänortsprojekt har en tendens att komma igen
med ansökan om medel till nya projekt, medan inte så många
nya hör av sig. Information om de stora behoven och om vad
som kan göras för att avhjälpa dem behövs följaktligen för
att fler människor, enskilda organisationer och kommuner
ska kunna bli aktiva i vänortsprojekt med inriktning på barn
och ungdom i vårt närområde.
I syfte att medvetandegöra för en större allmänhet i vårt land de svåra
sociala förhållanden som råder i vårt närområde föreslår kristdemokraterna
att medel från Sidas informationsanslag används. Dessa skall i första hand
användas till att stimulera svenska kommuner att starta upp vänortsprojekt
och enskilda organisationer att öka sina sociala insatser med fokusering på
barn och ungdom.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reklamen för tobak och alkohol riktad mot länderna i Central- och
Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av omedelbara hjälpinsatser med inriktning på barn
och unga i vårt närområde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av Sidas informationsanslag.
Stockholm den 28 oktober 1998
Ingrid Näslund (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Åke Carnerö (kd)
Dan Ericsson (kd)
Amanda Grönlund (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Mats Odell (kd)
Fanny Rizell (kd)
Margareta Viklund (kd)
Erling Wälivaara (kd)