Sverige har idag, liksom de flesta EU-länder, en avvaktande hållning till
Turkiets ansökan om EU-medlemskap. Så länge Turkiet inte fullt ut
uppfyller Köpenhamnskriterierna, dvs de krav som EU-länderna ställer
på blivande medlemmar, så kommer ett medlemskap inte att kunna bli
verklighet. Det första av dessa kriterier handlar om politiska krav såsom
demokrati, pluralism, respekt för mänskliga rättigheter etc. Det är också
här som Turkiet brister.
Sverige och EU:s övriga länder intar ett öppet förhållningssätt gentemot
Turkiet. Vi har en gemensam tullunion med Turkiet och Turkiet deltar i EU:s
bistånds- och utvecklingsprogram. Även om vi ställer krav ska detta inte
tolkas som om vi stänger dörren för framtida medlemskap. EU ska välkomna
Turkiet som medlem och bjuda in till medlemskapsförhandlingar när Turkiet
uppfyller Köpenhamnskriterierna.
I avvaktan på detta är det viktigt att Sverige och övriga EU-länder håller
dialogen med Turkiet levande - såväl i syfte att förbättra de mänskliga
rättigheterna som att öka kontakterna i övrigt - t ex inom forskning och
utbildning, mellan regeringar och parlament. Sverige bör därför för egen del
utveckla intensiva kontakter på dessa områden. En intressant tanke, som bör
prövas, är att bygga upp någon form av demokratiforum där svenska och
turkiska parlamentariker såväl som representanter för turkiska, kurdiska och
assyr/syrianska organisationer i Sverige kan mötas för att utbyta åsikter och
idéer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade kontakter med Turkiet.