Andelen kvinnor i förhållande till män har speciellt i Asien sjunkit
dramatiskt de senaste årtiondena. Enligt vissa beräkningar saknas det 60
miljoner kvinnor i den världsdelen. Orsakerna är aborter av flickfoster,
undernäring och överarbete bland kvinnor. I exempelvis Indien är
spädbarnsdödligheten högre bland flickor än bland pojkar. Flickor får
sämre vård och behandling redan som spädbarn.
Att könsselektiv abort skulle vara hela förklaringen till de "förlorade"
flickebarnen i Kina är inte klarlagt. Det går inte att utesluta att det
förekommer barnamord lokalt i det vidsträckta Kina. Klart är att Kinas "ett-
barnspolitik" - det vill säga försöket att hålla befolkningstillväxten nere
genom att bara tillåta ett barn per par - har bidragit till problemet. Men det
finns också andra förklaringar: Många flickor adopteras bort till familjer som
redan har en son. I otillgängliga områden föder kvinnorna barn i hemmet.
Om det är en dotter låter de bli att registrera barnet men behåller och
uppfostrar det ändå.
Könsselektiv abort tillämpas inte bara i Indien och Kina utan också i Syd-
korea, Taiwan, Singapore och Malaysia. Aborter i samband med könsbe-
stämning är vanligt förekommande. Kvinnor över hela världen är på många
olika sätt utsatta för könsdiskriminering. Behandlingen av flickor/kvinnor i
Indien, Kina och i många andra av världens länder är att anse som grova
brott mot mänskliga rättigheter.
Hittills har det i internationella och nationella sammanhang varit ganska
tyst om den prenatala könsdiskrimineringen. Det vore bra om Sverige som
ett föregångsland i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter kunde ta
initiativ till att frågan om prenatal könsdiskriminering lyfts upp på FN:s
dagordning. Vid förhandlingar om bistånd och vid annan kommunikation
med mottagarländer finns det också anledning för Sverige att kräva att
flickor och pojkar skall ha samma rätt att födas, äta sig mätta, utbildas och ha
samma tillgång till medicinsk vård och behandling.
Inom utvecklingsarbetets ram kan också stöd ges till kvinnoorganisationer,
läkare, jurister och vetenskapsmän som förenats i kampen mot köns-
bestämning av foster. I exempelvis Indien finns sådana organisationer. Stöd
bör också ges till allmän utbildning och upplysningskampanjer för att ändra
attityder till flickors/kvinnors människovärde och mänskliga rättigheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör ta initiativ till att frågan om prenatal
könsdiskriminering förs upp på dagordningen för FN:s generalförsamling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågan om prenatal könsdiskriminering lyfts fram inom det
bilaterala utvecklingsarbetets ram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd bör ges till allmän utbildning och upplysningskampanjer
för att ändra attityder till flickors och kvinnors människovärde och mänskliga
rättigheter.