Bakgrund
Indonesien, vars ekonomi växer lavinartat men dessvärre på de fattigas och naturens bekostnad, är en militärdiktatur som i huvudsak styrs av familjen Suharto. Indonesien är världens fjärde folkrikaste nation med nästan 200 miljoner invånare. Östtimor är en del av ön Timor, men är ej godkänt av FN som en del av Indonesien.
1975 invaderades Östtimor av Indonesien när Portugal drog sig tillbaka efter flera århundradens kolonialt herravälde och under de följande åren har befolkningen fått utstå fruktansvärda lidanden. En tredjedel av befolkningen, ca 250 000 människor, har fått sätta livet till, barn, kvinnor och män har lemlästats, torterats ihjäl. Folket har omplacerats i s k "resettlement areas" och åtskilliga har kastats i fängelse.
Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna har dokumenterats av både Internationella röda korset, Amnesty International samt av människor som har lyckats fly från Östtimor och tagit sig till FN:s människorättskommission i Genève.
Den goda dokumentationen har bl a gjort att man i internationella fora, såsom FN:s generalförsamling, säkerhetsrådet, FN:s avkoloniserings- kommitté samt FN:s kommission för mänskliga rättigheter, påtalat och fördömt människorättskränkningarna i Östtimor. Ändå har inga större eller avgörande framsteg gjorts vad gäller situationen i Östtimor.
1995 belönades Carmel Budjardio från Östtimorkoalitionen i Storbritannien med det s k Alternativa nobelpriset (the Right Livelyhood Award) och 1996 utsåg den norska Nobelkommittén Biskop Belo och José Ramos Horta från Östtimor som fredspristagare.
Trepartssamtalen
Strax efter att Kofi Annan blev utnämnd som Boutros Boutros Ghalis efterträdare som generalsekreterare i FN, började man skönja ett nytt klimat för Östtimors fredsprocess. Annan började med att utse den erfarne diplomaten Jamsheed Marker från Pakistan som sin privata representant i Östtimor. Detta har bidragit till att de tidigare ganska resultatlösa trepartsförhandlingarna fått mer uppmärksamhet. Dessa s k trepartssamtal, mellan Indonesien, Portugal och FN, har hittills nästan uteslutande handlat om frågan kring de mänskliga rättigheterna i Östtimor. Indonesien vägrar konsekvent att behandla frågan om ett självständigt Östtimor, och därmed utesluter landet automatiskt Östtimor som samtalspartner. Som komplement till detta har en Intra-Östtimordialog kommit igång, som representeras av olika rörelser inom Östtimor. Ett övergripande mål för denna dialog är att få Östtimor representerat i trepartssamtalen.
Vi kräver att
? Sveriges regering i säkerhetsrådet och annorstädes aktivt verkar för att Östtimor skall vara representerat i de pågående trepartssamtalen om Östtimor. ? Självbestämmande genom folkomröstning
Under den tid som Sverige har kvar som medlem i FN:s säkerhetsråd har vi ett ypperligt tillfälle att aktivt stödja Östtimors rätt till självbestämmande genom en folkomröstning. Detta är ett krav som först framfördes av den fängslade gerillaledaren Xanana Gusmão, men som fått stöd av inte bara Biskop Belo och José Ramos-Horta, utan även av Portugal. En folkomröstning ser vi som enda möjligheten för Östtimors folk att välja sitt öde. José Ramos- Horta, Östtimors utrikesminister i exil, har lagt fram en detaljerad fredsplan som på sikt ska leda till fria politiska val och en folkomröstning i Östtimor om självständighet. Sveriges regering har nu chansen att aktivt stödja Ramos- Hortas fredsplan i säkerhetsrådet, samtidigt som den avbryter all vapenexport till diktaturen.
? Sveriges regering bör aktivt stödja Ramos-Hortas fredsplan i alla sammanhang; ? ? Sveriges regering bör aktivt stödja idén om en folkomröstning om självständighet i Östtimor, både i säkerhetsrådet och annorstädes. ? Utökat bistånd
Några få svenska initiativ har fått bistånd beviljat, huvudsakligen genom den katolska biståndsorganisationen Caritas. Insatserna är dock otillräckliga och bör utökas. Det är viktigt att man ger stöd till det mycket viktiga arbetet för de mänskliga rättigheterna i Östtimor. Detta också med tanke på vikten av att främja den indonesiska demokratiseringsprocessen.
Permanent FN-närvaro i Östtimor
Indonesien tillåter inga andra internationella opolitiska observatörer i Östtimor än Internationella röda korset. Vi ser det som nödvändigt att FN inrättar någon form av permanent övervakning i området för att garantera folkets säkerhet. Detta skulle kunna innebära att de MR-kränkningar som begåtts kommer fram i ljuset och i framtiden kanske kan förhindras.
En möjlig väg framåt vore civil fredsövervakning, där Sverige bör kunna ta en ledande roll med tanke på hur svenska folkrörelser har utvecklat detta konflikthanteringsinstrument.
Vi föreslår att
? Sverige inom ramen för FN-organen agerar för att det timoresiska folkets säkerhet garanteras genom en permanent närvaro av FN. ? ? Sverige verkar för att internationell civil närvaro i Östtimor ska kunna etableras och man verkar för att det ska bli möjligt för enskilda organisationer från Sverige och andra länder att ges fritt tillträde till Östtimor. ? Stopp för all vapenexport till Indonesien
Den svenska vapenexporten till Indonesien har under de nära 20 år som leveranser skett, varit en kontroversiell fråga. Regeringar har gett tillstånd till vapenföretag att exportera såväl fartygskanoner som antiubåtsraketer och annat som klassats som följdleveranser. Det har alltid funnits en stark opinion mot dessa leveranser och de riktlinjer som regeringen har till hjälp för att besluta om tillstånd har tolkats på olika sätt genom åren. Enligt dessa riktlinjer bör Sverige inte exportera vapen till länder som är i krig med andra länder, samt länder som har inre väpnade oroligheter. Vidare bör inte Sverige tillåta någon export till länder som begår omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Ändå har leveranser av vapen nästan oavbrutet skett till Indonesien de senaste 20 åren.
Våren 1997 visade det sig att så många som fem av de sju riksdags- partierna var emot vidare leveranser till Indonesien. De reserverade sig i utrikesutskottet mot vapenexport, inkluderande följdleveranser, till Indonesien. Följande skrevs i reservationen: "All form av krigsmateriel- export till Indonesien (dvs både krigsmaterel för strid och övrig krigsmateriel) som omfattas av de svenska exportreglerna står i strid med de riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som riksdagen ställt sig bakom."
Vi anser att det är viktigt att de ansvariga hörsammar detta motstånd, och inte i fortsättningen undlåter sig till att göra, som vi tycker, grova feltolkningar i rekommendationerna för vapenexport.
Vi kräver att
? Den svenska regeringen omedelbart inför embargo mot Indonesien, vad gäller all form av vapenexport. Det må gälla följdleveranser, reservdelar eller ammunition.? ? 10F? ? P ? Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges regering, i säkerhetsrådet och annorstädes, aktivt verkar för att Östtimor skall vara representerat i de pågående trepartssamtalen om Östtimor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges regering, i säkerhetsrådet och annorstädes, aktivt stöder Ramos-Hortas fredsplan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige, i säkerhetsrådet och annorstädes, stöder Östtimors rätt till självbestämmande genom en folkomröstning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat bistånd till Östtimor inom ramen för gällande biståndsanslag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom ramen för FN-organen agerar för att det timoresiska folkets säkerhet garanteras genom en permanent närvaro av FN,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja idén om civil fredsövervakning från oberoende NGO:er,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för all vapenexport till Indonesien.
Stockholm den 27 oktober 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Zetterberg (v) Kerstin Heinemann (fp) Marianne Andersson (c)