I den kinesiska kultursfären har vi under senare år sett stora
förändringar. I Folkrepubliken Kina har den nya ekonomiska
politiken lagt grunden för stora ekonomiska förbättringar,
levnadsstandarden har tagit stora steg framåt och en
välbärgad medelklass har uppstått.
På det politiska området är fortfarande situationen under all kritik. Stats-
och partiledningen hävdar att det inte finns anledning att ångra det som
skedde i samband med massakern på Himmelska fridens torg för nio år
sedan.
Det faktum att Sverige och många andra länder gör affärer med det
kommuniststyrda jättelandet ger oss på inget sätt rätt att avstå från att
kritisera regimen för de övergrepp den begår mot den egna befolkningen.
Vi kan aldrig acceptera att man förföljer och förtrycker de många etniska
minoriteter, främst från Tibet, som bor inom landet. Inte heller får vi blunda
för de ständigt återkommande juridiska övergreppen i form av summariska
rättegångar, skådeprocesser utan möjlighet att överklaga och offentliga
avrättningar som når oss via pressrapporter och folkrepublikens egna TV-
reportage.
Man måste förstå den känsla av stolthet som kineser både inom och
utanför Kina kände när Hong Kong upphörde att vara ett område under
främmande administration. Men det är minst lika lättförståeligt att glädjen
hos hongkongborna var begränsad. Redan i samma ögonblick som
suveräniteten lämnades över bröts på väsentliga punkter avtalet mellan Kina
och Storbritannien.
Den av folket i Hong Kong valda lagstiftande församlingen saknade enligt
Peking legitimitet. Man kan då undra vad man skall säga om det
handplockade råd utan folklig förankring som trädde till och som måste
betraktas som regimens marionetter. Snabba lagändringar och s.k.
självcensur av medierna har fört Hong Kong flera steg bakåt sett i perspektiv
av vad som allmänt uppfattas som fundamenten för ett demokratiskt
samhälle. Hela världssamfundet måste noggrant följa vad som händer och
ständigt påminna ledarna i Peking och deras representanter i den forna
kronkolonin om att en fortsatt tillbakagång för demokratin är oacceptabel.
Som en positiv kontrast framträder Taiwan. Efter en lång övergångsperiod
efter kriget framträder landet nu som en demokratisk förebild i ett Asien där
många länder ännu lider under diktaturer eller regimer som bara tagit enstaka
steg på demokratins väg. Mycket talar för att Taiwan kan tjäna som modell
och inspirationskälla för demokratiseringen av hela den kinesiska
kultursfären.
När Taiwan höll demokratiska presidents- och parlamentsval var detta så
svårsmält för Folkrepubliken Kina att regimen där genomförde militär- och
missilövningar bara några mil utanför Taiwans kust. Taiwan genomförde
dessbättre ändå valen. Den 18 juli 1997 fattade parlamentet ytterligare
konstitutionella beslut som vidgade den lokala självstyrelsen, stärkte
rättssäkerheten och ökade möjligheten till öppen offentlig granskning av de
styrande.
Det är Taiwan som är det demokratiska Kina. Den hängivenhet med vilken
den nya unga generationen av politiker och inte minst journalisterna går till
verket, skulle även kunna vara till förebild i många s k västländer. Det måste
vara vår uppgift att lyfta fram Taiwan som exempel och stödja landet på alla
de sätt vi kan.
Göran Perssons numera så välkända stabilitetsuttalande visade en
värderingslös syn på utrikespolitiken och en nyvakenhet inför utvecklingen i
Asien.
Det är en sak att berömma "politisk stabilitet" i Sverige. Det är en helt
annan sak att berömma "politisk stabilitet" i Kina, där innebörden är förtryck
av folket. Det visar inte bara på utrikespolitisk oerfarenhet, utan också på
mänsklig blindhet att statsministern inte insåg skillnaden.
Det finns ett annat Kina, som visar att Persson har fel både moraliskt och i
sak. Taiwan är något av världsmästare i ekonomisk tillväxt. Där Taiwan gått
mot demokrati och fria val, har ledarna i Peking sökt befästa sin makt med
våld och förtryck. Där Folkrepubliken Kina fortfarande har att ta steget till
marknadsekonomiska institutioner, har Taiwan kommit mycket långt på väg.
Taiwan hotades så sent som för 1 ½ år sedan med vapenmakt av det Kina
som statsministern berömmer för "politisk stabilitet". Orsaken var att Taiwan
skulle hålla fria presidentval.
En central del av svensk utrikespolitik är att värna respekten för mänskliga
fri- och rättigheter. Folkrepubliken Kina har inslag av ekonomisk liberali-
sering, men saknar helt motsvarande töväder på den politiska sidan. Kina är
ett land som kränker mänskliga fri- och rättigheter. Tusentals människor av-
rättas efter summariska rättegångar. Oppositionen fängslas och saknar
yttrandefrihet.
Det är omöjligt att glömma massakern på den Himmelska Fridens torg
1989, då hundratals och åter hundratals människor slaktades av samma
politiska styre som fortfarande styr Kina.
Sverige skall alltid stå på demokratins sida och markera att övergrepp mot
Taiwan inte accepteras.
Taiwan är ett av de högst utvecklade länderna i Asien vad avser ekonomi
och teknik och ger viktiga bidrag till såväl den egna kontinentens utveckling
som den globala utvecklingen inom många områden. De kommersiella
förbindelserna med vårt land är också mycket omfattande.
Även utbytet inom andra områden är alltmer omfattande. Det finns skäl för
Sverige att uppmuntra ökade kontakter och ett växande utbyte med Taiwan.
Vi måste bygga relationer mellan Sverige och världens snabbväxande
ekonomier. Det är viktigt för vår internationella konkurrensförmåga. Många
av de framväxande starka ekonomierna handlar helst med vänner. Politiskt
och ekonomiskt utbyte behövs för att öppna dörrar och bygga
handelsförbindelser.
Sverige behöver vänorter i Östasien, där relationerna kan och behöver
stärkas. Taiwan och Hongkong är broar för handel med Fastlandskina,
världens största marknad i framväxande. Genom kontakter med moderna
delar av den kinesiska kultursfären kan vi lära oss kultur och efterfråge-
mönster. Taipeis borgmästare har personligen sagt att man gärna ser vänorter
i Västeuropa.
Ett sällan diskuterat faktum är att det pågår en utbildningsexplosion i
många asiatiska länder. Sverige hade år 1991 2 409 personer i högskole-
utbildning per 100 000 invånare. Taiwan hade 1995 3 518 i högskolestudeier
per 100 000 invånare. Sydkorea hade 4 756 personer i högskoleutbildning
per 100 000 invånare år 1993. Det var den nästa högsta siffran i världen efter
USA.
Vi skulle vilja se intensifierade utbytesprogram mellan Sverige och
universitet i t.ex. Taiwan och Sydkorea, inte minst för att det är ett led i
marknadsbyggande för våra företag. Engelsmännen pratar om "The old
school tie", dvs det faktum att har man en gång gått på samma skola ger det
sammanhållning livet ut. Goda personliga nätverk blir allt viktigare, både i
affärer och politik. Kalifornien och England har länge haft ett stort antal
utländska utbytesstudenter. När dessa småningom hamnar i ledningen för
politik och företag i sina hemländer vet de vart de skall vända sig för att göra
affärer.
Vi kan också lära av goda exempel i andra länder när vi bygger vårt eget
universitet, inte minst vad gäller näringslivssamarbete. I Taiwan har man
kommit långt i integration av högskola och näringsliv, bl. a i Hsinchu
Science Based Industrial Park, som har beskrivits som en av världens kanske
mest lyckade teknikparker. I parken finns två universitet och ett stort antal
företag lokaliserade. På 16 år har nästan 50 000 höglönearbeten växt fram i
parkens företag. Bara under 1996 skapades över 5 000 nya jobb i parken.
1995 omsatte företagen där mer än 73 miljarder kronor. Säkerligen finns
kulturella, politiska och andra förhållanden som är annorlunda än i Sverige
och som vi inte kan överta, för att de inte skulle fungera här, men säkert finns
också mycket att lära. Exportrådet gjorde år 1996 en utvärdering av
teknikparken.
På den politiska sidan talar mycket för att Sverige bör överväga
möjligheten att ge Taiwans representationskontor i Stockholm samma be-
handling som bestås Sveriges exportkontor i Taipei och som andra länder
inom EU tillämpar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja den positiva utvecklingen vad gäller demokrati och
ekonomi i Taiwan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk utrikespolitik vad gäller relationerna till Taiwan och
Folkrepubliken Kina,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Taiwans representationskontor i Stockholm ges den
behandling som svarar mot Sveriges exportkontor i Taipei.