Guatemala är ett av världens vackraste länder med bördiga
jordar, gröna otillgängliga bergsmassiv och djup djungel. I
Guatemala odlas kaffe, majs, bananer, kardemumma och
neråt kusten, tropiska frukter. Den kulturella rikedomen är
också stor och sträcker sig mer än 1 000 år tillbaka i tiden.
Majoriteten av landets befolkning utgörs av
ursprungsbefolkningen indigenas, ättlingar till mayaindianer
och andra folk. De talar sinsemellan mer än 30 olika språk.
Framför allt kvinnorna har bevarat de traditionella kläderna,
mycket konstfärdigt framställda. Guatemala har många
lämningar från historisk tid, som fascinerat generationer av
arkeologer. Det lilla landet är också hemvist för litteratur i
världsklass. Det mest berömda forntida verket är Popul Vu,
mayaindianernas heliga skrift. Bland moderna författare är
Asturias den mest framstående. Guatemala är även ett
välbesökt turistland.
Landet har dock en mörk och blodig historia. Befolkningen har, sedan
erövringen av spanska kolonisatörer på 1500-talet, under århundraden levt
under förtryck och diktatur. Bortsett från en kort period på 1950-talet då
demokratiska krafter försökte genomföra reformer i landet har befolkningen
levt under kolonialt, imperialistiskt och inhemskt förtryck. Den korta
demokratiska perioden avbröts brutalt av en kupp genomförd av CIA 1954.
Det stora amerikanska företaget United Fruit uppfattade sina intressen som
hotade av den demokratiskt valda regeringens och den likaledes demokratiskt
valde presidenten Arbenz jordreformer. Under kuppen mördades president
Arbenz. Därefter har förtryck och diktatur härskat i landet. De politiska
förhållandena har varit kaotiska och politiska mord har hört till
vanligheterna. Kriminaliteten har varit och är fortfarande mycket hög.
1980-talets inbördeskrig och
fredsuppgörelsen
1980-talet var kanske Guatemalas mörkaste period. Då
pågick inbördeskrig i landet och hundratusentals människor
mördades eller tvingades i landsflykt. Tusentals byar
jämnades med marken: kriget mellan armén och gerillan
skapade en djup rädsla hos invånarna. Ingen gick säker.
Nästan alla har en släkting eller vän som försvunnit eller
avrättats. Fredsavtalet från 1996, vari ingick ett delavtal om
konstitutionella frågor, som undertecknades den 7 december
1996 i Stockholm, innebar en verklig förändring av landets
politiska situation. Avtalet innebar att ett långt och blodigt
inbördeskrig kunde avslutas. Under hela det långa
förberedande arbete som under nio år föregick fredsavtalet
mellan regeringen och gerillan och som till sist ledde till
inbördeskrigets slut, hade FN på olika sätt funnits med i
bilden. Valen i december 1995 och januari 1996 utgjorde en
vändpunkt för freden.
Under 1997 påbörjades en del större förändringar i landet. Demilitari-
seringen kom i enlighet med avtalet igång 1996. Militärens roll började
förändras från att styra politiken och landet till att försvara landet och
konstitutionen. I det civila samhället inleddes arbetet med en juridisk reform.
Den nationella polisen började reformeras och stärkandet av de civila
institutionerna påbörjades. Statens öppna våldförande på de mänskliga
rättigheterna minskade drastiskt, men fortfarande kan inte regeringen
garantera grundläggande mänskliga rättigheter.
Under 1997 öppnades även det politiska fältet för nya aktörer. Framför allt
gällde detta befolkningsgruppen indigenas som i den nya situationen har
kunnat utveckla och stärka sina organisationer. Även kvinnorörelsen har
utvecklats och stärkts detta år. Slutligen inrättades en kommission som har
till uppgift att lägga förslag om förändringar. Det gäller utbildningssystemet,
indigenas rätt till sitt språk och flera andra områden. Kommissionen består
av olika folkliga rörelser samt regeringen och har 19 olika underkommittéer
som behandlar olika frågor.
Under 1998 har dock hela processen bromsats upp. Anledningarna till
detta är flera. Den viktigaste är att en rad storföretag och en stor del av
överklassen i landet motsätter sig en reformering av samhället. Hela tiden
sätts käppar i hjulet för fredsprocessen. Motståndet har organiserats genom
kontakter mellan olika personer och grupper.
Dagens situation: Motstånd
mot reformer och fred
Den 16 oktober i år presenterade Minugua, FN:s kontor i
Guatemala, sin tredje rapport om uppföljningen av
fredsavtalen. Jean Arnault, chef för Minugua, konstaterade
där att genomförandet av fredsöverenskommelsen under
1998 tappat tempo jämfört med tidigare år. Den 21 oktober
1998 gästades riksdagen av Guatemalas president Arzu. Han
beskrev själv de svårigheter som regeringen har med att
snabbt uppfylla fredsavtalet och Guatemalas starka intresse
av fortsatt svenskt engagemang.
De tre viktigaste problemen i dag är de följande:
1. Motståndet mot en skattereform. Enligt avtalet skall skatten höjas från
6 % till 12 % till år 2000. Om inte den rika delen av befolkningen betalar
rimlig skatt kan man aldrig möta befolkningens behov av bland annat
bostäder, utbildning och sjukvård. UNDP och en guatemalansk institution
presenterade den 13 oktober en rapport om fattigdomen bland mayafolket. I
den konstateras att 89,9 % av indigenas lever i fattigdom, jämfört med
76,1 % av befolkningen som helhet. Om de rika inte betalar skatt kan inget
välstånd byggas upp. Guatemala blir i så fall även i fortsättningen beroende
av bistånd från den rika delen av världen.
2. Den konstitutionella reformen har ännu inte genomförts och även den är
en förutsättning för att avtalet skall kunna hållas. Först i oktober 1998 blev
lagförslaget om konstitutionella reformer antaget av kongressen. Hårdast
motståndare till en ny konstitution är högerpartiet FRG med sin ordförande
general Rios Montt. Montt var under inbördeskriget en av de ansvariga för de
omfattande förbrytelserna mot mänskliga rättigheter, oftast begångna mot
indigenas. Rios Montts parti vill avbryta hela processen, FRG menar att
avtalet skapar kaos i landet och att Guatemala endast kan ledas av en stark
man, dvs Rios Montt själv. Beslutet i kongressen skall följas av en
folkomröstning.
3. Ännu finns inget fungerande rättsväsende. Fortfarande existerar
immunitet för makthavarna i Guatemala. Trots att det internationella
samfundet har spenderat stora summor på att försöka förändra rättssystemet
har små förändringar skett. Mordet på biskop Gerardi, som mördades i april i
år är ännu inte uppklarat. De militärer som var inblandade i mordet har ännu
inte förhörts. Inte heller har den militära massakern hösten 1995 på
hemvändande flyktingar från Mexiko klarats upp rättsligt.
Sverige har ett särskilt ansvar för att fredsavtalet fullföljs. Därför bör den
svenska regeringen agera, så att utfästelserna i det guatemalanska
fredsavtalet blir verklighet. Det vore därför värdefullt om Sverige i FN:s
säkerhetsråd tog upp frågan om fredsavtalets förverkligande och då särskilt
behandlade frågan om skattereformens, det nya rättssystemets och den
konstitutionella reformens genomförande. Alla dessa tre
samhällsförändringar ingick som vitala delar i det ingångna fredsavtalet.
Därutöver behövs en ökad närvaro och ökade resurser till FN:s arbete på
plats i Guatemala. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Sverige har sedan länge ett väl upparbetat bistånd till Guatemala, där stöd
till demokrati och mänskliga rättigheter, utgör en väsentlig del. För att
folkomröstningen om konstitutionen skall få en konkret demokratisk
innebörd krävs omfattande informationsarbete bland befolkningen. Till detta
arbete kan och bör Sverige bidra med erfarenheter och resurser. Detta vill vi
ge regeringen till känna.
Handelsförbindelser
Hittills har handeln mellan Sverige och Guatemala varit
blygsam. För att få ökade resurser till en ekonomisk och
social utveckling krävs en breddning av handelspartners.
Från svensk sida borde svensk teknologi för en förbättrad
infrastruktur i Guatemala i olika avseenden vara av intresse.
Den svenska regeringen kan bidra till detta genom att ta
initiativ till handelsdelegationer i båda riktningarna. Detta
vill vi ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska regeringen i FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om
uppfyllandet av villkoren i det guatemalanska fredsavtalet i dess tre
väsentligaste delar; reformeringen av skattesystemet, införandet av ett nytt
rättssystem samt den konstitutionella reformens genomförande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska regeringen inom FN agerar för en FN-mission i
Guatemala,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige, inom ramen för samarbetet med Guatemala, erbjuder
stöd till informationsarbetet före folkomröstningen och dess genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska regeringen verkar för utökade handelsförbindelser
mellan Sverige och Guatemala.
Stockholm den 20 oktober 1998
Eva Zetterberg (v)
Willy Söderdahl (v)
Stig Sandström (v)
Lars Ohly (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Berit Jóhannesson (v)
Murad Artin (v)